August 21, 2008
Dags för en kulturfyra igen. Den låter så här:
"Idag är det höstlikt och för många är det skolstart. Höst, tiden då vi ofta börjar med något nytt, börjar på en kurs eller börjar träna. Höst bör också vara tid att sitta inne med en kopp te och läsa en bok. Så där börjar vi denna veckas kulturfyra:"
1. Vilken bok läser du just nu?
Cirkusdirektörens dotter av Jostein Gaarder (men den är lite seg …)
2. Vilken bok ligger på tur?
Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl (som så många andra läser just nu)
3. Vilket är ditt favorit-te?
Klassikern Earl Grey. Guteblandning är också gott.
4. Vad tycker du om hösten, som årstid?
Åh, det är så mysigt med höst. Lund är så vackert på hösten och det känns ofta som en nystartsperiod. Härligt!
August 20, 2008
Deckare som utspelas på Gotland brukar jag gilla och jag blev tipsad om författaren Håkan Östlundh. Hans bok Dykaren är en kriminalroman där en dykolycka utreds. Det visar sig snart att dykaren omkommit under mystiska omständigheter som kan ha samband med en gammal mordutredning som öppnats upp. Ett inte helt ovanligt tema, men det fungerar den här gången också. De vanliga ingredienserna med stressad polis med trassliga familjeförhållanden finns också med, men det gör ingenting. Det är tillräckligt bra och spännande för att jag ska vilja läsa fler av samma författare.
August 19, 2008
Precis alla har läst boken Kicki och Lasse av Peter Kilhgård och jag vill ju inte vara sämre, så jag lånade den på biblioteket. Jag förstår kanske inte varför den fått så mycket uppmärksamhet, men det är en ganska trevlig läsning om Kicki och Lasse och deras inte helt okomplicerade förhållande. De är väldigt olika, men kan inte leva utan varandra, men frågan är om de kan leva med varandra. En bok om relationer, kärlek och om att älska villkorslöst.
August 18, 2008
Vad spännande! Den här omgången ska jag delta i Pocket & Prassel. Här kommer svaret på frågorna till min hemliga bokvän:
* Vilken genre är du mest förtjust i? Läser det mesta men gillar historiska romaner, deckare, "sanna historier" och familjekrönikor.
* Favoritförfattare? Har du redan allt som författaren har skrivit..? Arto Paailinna (men där har jag nog allt), Jan Kjaerstad, John Irving, Marie Hermansson, Joyce Carol Oates …
* Vilka författare är du nyfiken på och har lust att läsa? Kommer inte på något författarnamn, men kanske vore det roligt att läsa något från andra språkområden än svensk- och engelskspråkiga länder.
* Vilken genre vill du absolut inte läsa? Sci-fi och skräck
* Vilken författare vill du absolut inte läsa? Stephen King och Jan Guillou
* Letar du efter någon/några böcker som du vet (eller tror) har kommit i pocket, men som inte går att få tag på via bokhandeln längre? Vilka böcker gäller det – och skulle du i så fall tycka om att få dessa i läst skick? Nej, ingen som jag kan komma på.
* Skulle det kännas ok att få flera begagnade pocketböcker (i trevligt skick!) istället för en ny, i något byte? Ja, det är helt OK
* Läser du andra språk än svenska? Engelska fungerar fint
* Är du tedrickare eller kaffedrickare? Någon speciell smak som du gillar? Både och - jag är alldrickare 
* Vilken slags godis gillar du? Lakrits och choklad (men inte med apelsinsmak)
* Gillar du naturgodis; nötter, torkad frukt och liknande? Jadå.
* Är du allergisk mot något (t.ex. nötter, gluten, mjölk…)? Nej.
* Annat som du vill lägga till..? Bara att jag ser fram emot utbytet 
Och så bokstav åtta i Malins bokstavsalfabete:
Åttonde bokstaven ut blir T. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
- Författare på T: Amy Tan - har skrivt t.ex. Joy Luck Club. I like!
- Bok på T: Tecken till kärlek av Jan Kjaerstad - kan vara en av de bästa böckerna som finns. Hans språk är ju bara suveränt. Jag vill att fler ska bli frälsta: läs!!!!
- Litterär karaktär på T: det står helt still den här gången. Jag får hoppa över litterär karaktär.
Jag ligger lite efter i Malins bokstavsalfabete. Sjunde och åttonde bokstaven ligger redan ute. Men här kommer i alla fall den sjunde:
Sjunde bokstaven ut blir K. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
- Författare på K: Franz Kafka. Man bör ju läsa honom, inte sant? Jag gjorde det när jag pluggade litteraturvetenskap och för ett tag sedan fick jag för mig att läsa om Processen. Men en bit in i boken ångrade jag mig och tänkte: Varför?
- Bok på K: Kurt och fisken av Erlend Loe. För er som inte upptäckt Loes barnböcker om Kurt än - läs! Jag skrattar hela tiden!
- Litterär karaktär på K: Kitty. Så smart jag tyckte att hon var när jag var yngre
August 11, 2008
Läste om För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA av Bodil Malmsten hos blogg_bohemen och ville så klart läsa den.
På baksidan står det: "Det finns böcker om hur man ska leva, om hur man förverkligar sig själv och blir en lycklig människa. Det här är en sådan bok. Du tar personerna i boken som förebild och gör tvärtom. För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA är en lägesrapport inifrån dagens Sverige. Fem svenska människor i olika åldrar pratar för sig själva. De skulle kunna prata med varandra men eftersom de är svenska människor som inte känner varandra så gör de inte det."
Det sammanfattar precis stämningen i den här boken. Det är träffande tragikomiskt om Bert-Ove som är långtidssjukskriven och heltidsensamstående, om Giselle som är överklass men har råkat bli anhörig och därmed underklass, om Edvard som har allt men går omkring och skjuter upp att skjuta sig, om Jessica som har en vrede som är större än hon själv och det är bra. Och om Thomasine, en gammal kvinna från Norrlands inland, tränar på kärlek men inte hat. Jag använder Malmstens egna ord för att beskriva boken och personerna - helt enkelt för att det inte går att göra annorlunda. Och verkligen inte bättre.
Jag vill inte utnämna den här boken till sommarens bästa, men jag rekommenderar den varmt.
August 6, 2008
Eftersom mitt bokbloggande går på lite sparlåga så vill jag tipsa om bra bokbloggar:
Bloggbohemen - här hittar jag själv många bra lästips just nu.
*Malin* - boktips, bokutmaningar och annat - och hennes kollega (eller är det fd nu?) Fröken Nina. Dessa två tipsar också gärna om ungdomsböcker.
Gemen och verserad - vi har ganska olika boksmak, men det är alltid lika roligt att läsa de smarta och skarpa läsbetraktelserna.
Chlott läser - 50 boktips på ett år
Sjätte bokstaven i *Malins* bokstavsalfabete:
Sjätte bokstaven ut blir A. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
-
Uj, den här gången var det svårt att välja författare - det finns många bra på bokstaven A. Jane Austen är ju lockande, men eftersom *Malin* själv valt henne så står mitt val mellan Inger Alfvén och Margaret Atwood. Alfvéns böcker är bra, men de gör mig alltid deppig så kanske är Atwood ett bättre val. Jag tror jag har gillat alla böcker av henne utom Oryx och Crake som jag inte begrep mig på.
-
Bok på A blir den strålande bra About a boy av Nick Hornby. Filmen är inte dum den heller.
-
Litterär karaktär är alltid svårast, men jag väljer Aron Nordensson som är pappan i Göran Tunströms "Juloratoriet". En av de mest tragiska karaktärer jag vet.
August 2, 2008
Ytterligare en 10-kronorspocket från Willys fyndlåda. Jag har nog läst något av norska deckarförfattaren Unni Lindell, men minns det inte så noga. Den här boken - Sorgmantel - börjar med ett brutalt kvinnomord som sedan nystar upp en härva där en grupp barndomsvänner till den mördade alla har något att dölja. Boken är fylld av hemligheter, förnekelse, hat, stulna identiteter och andra förvecklingar. En helt OK sommardeckare.
July 28, 2008
Jag utnyttjar inte det fina vädret så mycket med att ligga på stranden och läsa, utan sitter ju mest inne och ammar. Men å andra sidan får man ganska mycket läst då också. I en 10-kronorslåda på den lokala affären hittade jag Hela mitt hjärta av Catherine Dunne. Jag var lite skeptiskt eftersom den är utgiven på Richters Förlag (Damm) och jag är i allmänhet lite skeptisk mot deras skönlitteratur. Men de har å andra sidan några bra böcker också (t.ex. serien om Damernas detektivbyrå) och boken hade ett positivt omdöme av Roddy Doyle på baksidan. Och för 10 kronor kan man ju nästan chansa på vad som helst
Boken handlar om Rose som lever ett traditionellt irländskt liv - hon sköter hemmet och barnen och hennes man Ben gör karriär. En dag lämnar Ben Rose efter att först ha tömt deras bankkonto och hon upptäcker snart att han dessutom har lämnat henne för sin älskarinna och lurat sin affärskompanjon (tillika älskarinnans man). Rose måste nu skapa ett nytt liv för sig och barnen. Det är en ganska klassisk historia om en nedbruten kvinna som bygger upp sitt liv igen och inser att hon inte behöver en man för att ha ett värde. Men den är ganska rappt berättad i korta kapitel där nutid och dåtid varvas. Inte så tokigt.
July 27, 2008
Femte bokstaven i *Malins* bokstavsalfabete:
Femte bokstaven ut blir S. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
-
Författaren på S måste ju bara bli Shakespear. Författarnas författare. Min absoluta favoritpjäs är Mycket väsen för ingenting.
-
Roman på S blir
Sista brevet till Sverige av
Vilhelm Moberg som får symbolisera hela den fantastiska romanserien om utvandrarna. Jag har just "tvingat" maken att läsa dem - jag tyckte de saknades i hans litterära uppfostran
-
Och som romankaraktär på S väljer jag Smilla i Peter Hoegs Fröken Smillas känsla för snö för att det är en karaktär och en roman som jag önskar att jag förstod bättre.
Så var det dags för en kulturfyra igen. Så här lyder temat för denna vecka:
"Dagens Nyheters Kulturavdelning har en serie jag brukar läsa där deras kulturskribenter skriver om vilka litterära figurer de hade velat träffa i verkligheten. Sådant där är så kul. Så låt oss släppa loss fantasin":
1. Vilken romanfigur står dig nära?
Oj, det här tycker jag är så himla svårt! Jag blir alldeles blank i huvudet. Jag kommer bara på en romanfigur som jag ville vara när jag var yngre och det är Sebastian i Michael Endes bok Den oändliga historien. Inte för att jag identifierade mig med honom som person utan för att jag så gärna också skulle vilja "sugas in" i den fantastiska berättelsen och få uppleva det han gjorde.
2. Vilken romanfigur hatar du?
När jag läste Stieg Larssons Män som hatar kvinnor så hatade jag verkligen Bjurman (visst hette han så?) - Lisbet Salanders genom-onda advokat.
3. Vilken romanfigur skulle du vilja skriva ett brev till?
Kanske till Morris och Betty i Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius med önskan om att de ska hitta kärleken igen.
4. Vilken romanfigur skulle du vilja hade en blogg?
Torunn i Anne B. Ragdes böcker Berlinerpopplarna och Eremitkräftorna. Jag tror att det skulle kunna vara en ganska drålig blogg om livet på grisfarmen och hennes excentriska farbröder.
Jag blev sugen på att läsa Thomas Engströms Mörker som gör gott efter att ha läst om den hos blogg_bohemen. Och den fanns på reabordet på Åhléns här också. Jag gillade den här boken skarpt! Ja, om man bortser från det väl tillrättalagda slutet som kändes lite onödigt. Men språket är fantastiskt. Engströms beskrivning av huvudpersonen på första sidan är ju bara suverän: "Det är en fet karl, en sur jävel. Mörkt skägg, vit hy, ögon som svarta blommor efter en vecka i lösningsmedel." Det är alltså huvudpersonen Tobias Ekman - en medelålders svensk universitetslärare sedan länge bosatt i Boston. Han är något av en enstöring, men en dag dyker en tonårig pojke upp hos honom och påstår att han är Tobias son. Det som händer berättas ur tre olika personers perspektiv, men lika rappt och med samma svarta humor. Engströms bok är en synnerligen trevlig bekantskap och min favoritkaraktär är en av Tobias få vänner - kollegan Steinowsky.
Ett citat till: "När man dricker kaffe ger man sig själv andrum. Och det är ett vackert ord, kaffe, särskilt på svenska."
July 24, 2008
I månadens paket från Månpocket kom Labyrinten av Kate Mosse. Det är en berättelse med två parallella historier - en i nutid och en på 1200-talet - som vävs samman på ett spännande och lätt övernaturligt sätt. Grundstoryn är jakten på den heliga graalen och visst får man lite vibbar från "Da Vinci-koden". Men jag tycker det att det här är bättre. Färre cliff hanger-vändningar och pusseldeckarelement och mer historisk roman och intressanta människoporträtt. Men väldigt spännande! Rekommenderad sommarläsning
July 20, 2008
Nu är det dags för fjärde bokstaven i *Malins* bokstavsutmaning:
Fjärde bokstaven ut blir B. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
-
Boken på B blir faktiskt Bibeln - det är ju böckernas bok, inte sant? Nu måste jag ju erkänna att jag inte läser den så ofta, men vi läste delar av den på litteraturvetenskapen och det är en rätt så fantastisk saga.
-
Författare på B blir Carina Burman. Jag gillar hennes historiska romaner. Den jag gillar allra bäst är brevromanen Min salig bror Jean Henrich om skalden Johan Henric Kjellgren. Den borde fler läsa.
-
Den litterära karaktären hämtar jag ur Burmans böcker. Det är den kvinnliga huvudpersonen Euthanasia Bondeson ur Burmans historiska deckare. Mest för att jag tycker att Euthanasia är ett så häftigt förnamn (nu var det ju inte det om började på B, men ändå).
Alan Warners Körflickorna kom neddimpandes i brevlådan i pocketutbytet (femte boken tror jag). Den handlar om ett gäng irländska flickor i en katolsk skolkör som åker till London för att vara med i en körtävling. Men istället ägnar de sig åt shopping, sex och att dricka enorma mängder alkohol. Det är inte särskilt bra, inte särsklt intressant och man för ingen känsla för någon av flickorna eller förståelse för varför de beter sig som de gör.
July 17, 2008
Nästa bokstav ut i *Malins* bokutmaning är bokstaven C:
Tredje bokstaven ut blir C. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
-
Min författare på bokstaven C blir Aidan Chambers - en riktigt bra ungdomsboksförfattare (t.ex. Dansa på min grav)
-
Boken på C får bli
Caipirinha med döden av Maria Ernestam. Boken är absurd, annorlunda och mycket, mycket bra.
-
Litterär karaktär … hmmm … svårt. Nej, jag kommer inte på någon. Jag får hoppa över det den här gången om ingen kan komma med ett bra tips.
July 15, 2008
Camilla Läckberg är kanske inte min favorit av de svenska deckarförfattarna - mest på grund av det dåliga språket - men som sommarläsning fungerar detr alldeles utmärkt. Tyskungen är inget undantag. Även i denna deckare är författar/polis-paret Erika Falck och Patrik Hedström huvudpersoner. De är nu gifta och har en dotter tillsammans. Erika börjar jobba igen efter föräldraledigheten och Patrik ska ta hand om deras dotter. Men istället för att skriva den bok hon borde skriva så undersöker Erika varför hennes mamma hade en nazistmedalj gömd på vinden (den som hon hittade i slutet av förra boken). När ett två av moderns barndomsvänner blir mördade kan vare sig Erika eller Patrik hålla sig borta från polisundersökningen.
July 14, 2008
På Kulturbloggen finns något som kallas kulturfyra. Denna veckan handlar det om bibliotek:
1. Hur skaffar du de flesta av de böcker du läser? Köper eller lånar? Köper inbundna böcker eller pocket?
Jag är i princip beroende av "ta fyra - betala för tre"-pocketar, men på sistone har jag börjat låna mer och mer på biblioteket (för att slippa köpa nya bokhyllor hela tiden). Och så har vi en liten "lånehylla" på jobbet där man ställer böcker man tror kollegorna skulle uppskatta och så kan man låna där. Ibland köper jag inbundet om jag inte kan vänta eller om det är någon författare som jag samlar böcker av.
2. Hur ofta går du på bibliotek?
Har återupptäckt biblioteket på sistone och går nog dit ett par gånger i månaden i alla fall. När jag var yngre bodde jag på vårt lokala bibliotek i metropolen.
3. På bibliotek finns ju ofta nuförtiden datorer att sätta sig vid och surfa och filmer att hyra också och en tidningshörna. Där brukar också arrangeras konstutställningar. Utnyttjar du bibliotek till något mer än låna böcker?
Nej, inte så ofta. Bläddrar i några tdningar ibland. Och fikar på caféet.
4. Och ja: vilken bok läser du just nu?
Just nu läser jag "Körflickorna" av Alan Warner
Det är inte ofta jag hittar en oläst bok i bokhyllan (bortsett från makens alla fantasyböcker då), men Fredrik Ekelunds Torget hade smugit sig undan där efter någon bokrea. Det är en ganska speciell bok som består av små korta texter om saker "i huvudet" på personer som passerar förbi ett torg i centrala Malmö. Jag har hört att Ekelund har sin skrivarlya med utsikt mot torget och har säker suttit många gånger och tittat ut över människorna som passerar förbi. I den här boken har han skrivit de människorna från insidan, så att säga, som om han kunde läsa deras tankar. Det mesta är väl påhittat utifrån hur han uppfattar personen, men jag känner också igen en del av Malmös "original" på beskrivningarna. Ett intressant grepp, lite tragikomiskt och väldigt allmänmänskligt.
July 9, 2008
Kajsa Ingemarsson är lättviktsläsning med kvalitet. Hennes nya roman Lyckans hjul är nog den bästa av hennes böcker jag läst, med undantag från Den ryske vännen. Lyckans hjul handlar om tre kvinnor som inte har mer gemensamt än att de bor grannar, att de är frustrerade över sina liv och känner sig lite ensamma. När en ny granne flyttar in i kvarteret och börjar bedriva en mystiskt konsultverksamhet på kvällstid bakom fördragna gardiner, samlas de tre kvinnorna för att försöka avslöja vad den nya grannen sysslar med. Men sakta växer istället en vänskap fram mellan dem och det blir mindre viktigt vad grannarna har för sig. Välskrivet, lättsamt med en sorglig underton och ett inte så förutsägbart slut som jag först trodde.
July 7, 2008
Blev tipsad om Dennis Lehane av Pi och fick tag på Ingenting är heligt på bibblan. Lehane skriver flera kriminlaromaner med privatdetektiverna Patrick Kenzo och Angela Gennaro som huudpersoner. Ingenting är heligt är en snårig berättelse om en saknad miljonärsdotter, en skum sekt och korruption. En historia där ingen går att lita på och som tar oväntade vändningar hela tiden. Det är en ganska blodig historia som skulle kunna bli bara grov om det inte vore för huvudpersonernas rappa replikskiften och den snyggt uppbyggda handlingen. Jag tror jag måste läsa fler böcker av Lehane.
July 6, 2008
Där regnbågen slutar av Ceceilia (ja, det ska stavas så) Ahern är en historia om bästa vännerna Alex och Rosie, som trots avstånd och omtumlande händelser i livet lyckat hålla kontakten och bevara vänskapen. Eller är det så att deras vänskap egentligen är kärlek?
Boken berättas konsekvent genom skrivna lappar, e-mail, chat-meddelanden och brev. Det är en intressant liten finess i en annars ganska förutsägbar "chick litt"-bok. Snuttifierat? Javisst, men det funkar bra. Speciellt som jag läste den i den första dimman efter att vi fått vår lilla flicka. Precis lagom för en mosig hjärna att koncentrera sig på.
Bergsprängardottern som exploderade är Lo Kauppis självbiografiska roman om sin barndom och uppväxt i en familj där fadern är alkoholist. Senare blir hon själv fast i ett missbruk av hungerdämpande bantningspreparat och sedan i ett amfetaminmissbruk. För att komma ur missbruket blir hon tvångsomhändertagen och placerad på behandlingshem. Det är en naken skildring, utan förskönande omskrivningar, om en familjs försök att hålla skenet uppe, om misslyckad missbrukarvård och om att inte ge upp. Läsvärd.
July 5, 2008
Dags för andra boktaven i *Malins* bokstavsutmaning:
Andra bokstaven ut blir P. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.
Bok: På spaning efter den tid som flytt av Proust (hi, hi - där blev författaren på P också) - en bok/bokserie som skrämmer mig - den verkar så lång och tung - men som jag ändå känner att jag som litteraturvetare borde ha läst.
Författare: jag skulle ju kunna ta Proust förstås då. Annars är ju Paasilinna en stående favorit. Men eftersom *Malin* själv valt honom så säger jag istället Terry Pratchett - en otroligt rolig fantasyförfattare som maken introducerat mig för. Läs och skratta!
Litterär karaktär: få bli Petson (och Findus) eftersom jag misstänker att mitt liv framöver kommer att involvera barnböcker (ännu) mer.
June 26, 2008
Oj, vad skoj! En ny bokutmaning från *Malin*. Jag sackade ju av från bokfemman lite mot slutet, men nu är jag på igen.
"Första bokstaven ut blir W. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort."
Författaren får bli Kjell Westö. En finlandssvensk författare som fler borde upptäcka. Vådan av att vara Skrake är nog min favorit.
Boken är Wuthering Heights av Emily Brontë och den behöver väl knappast förklaras
June 24, 2008
Marie Hermansson är en favorit så jag ställde mig på kö på hennes senaste roman Svampkungens son på bibblan. Och igår hade den kommit. Hemma var det strömavbrott, så jag tänkte att jag lika bra kunde sitta kvar på bibblan en stund och läsa och på en och en halv timme hade jag läst ut boken. Den handlar om Gunnar, som växer upp tillsammans med sin far, en känd svampexpert och kvinnotjusare. De bor ensamma i en enslig stuga ute i skogen, men varje söndag under svampsäsongen kommer grupper med kvinnor för att delta i faderns populära svamputflykter. Gunnar har inte samma tur hos kvinnorna som sin far och när den förtrollande Madeleine dyker upp på en svamputflykt blir Gunnar blir galen i henne, men hon faller istället för fadern och de gifter sig. Porträttet av Gunnar som står i skuggan av sin far och åtrår sin styvmor är skickligt berättat. Boken är lättsam och underhållande, men kanske inte lika stark som Musselstranden eller Mannen under trappan.
June 23, 2008
Jag fick Torbjörns Flygts nya roman Himmel i present av mina kollegor när jag gick på föräldraledigt. I helgen har jag avnjutit den på soffan. I Himmel möter läsaren flera olika människor med väldigt olika bakgrund och med olika livsöden, men som alla berör. Det "lyckade" överklassparet, den misshandlade invandrarkvinnan, familjen som faller sönder på grund av spelmissbruk - alla är omsorgsfullt, nästan kärleksfullt, porträtterade.
På baksidan står det: "De lever i samma stad. Då och då stöter de ihop. Att säga att deras vägar korsas vore att ta i. Så ser det inte ut i livet. Men de bor ju faktiskt under samma himmel. Och ibland får de syn på den."
Så är boken. Vemodig. Men med en strimma hopp! Och riktigt bra läsning.
June 21, 2008
Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver är kanske en bok som man inte ska läsa när man är gravid. 16-åriga Kevin skjuter en dag ihjäl nio personer på sin skola och i brevform berättar sedan hans mamma om hans barndom och hur hon ända sedan han var bebis har misstänkt att något inte står rätt till med honom. Hon har aldrig blivit trodd, men breven ge henne chansen att berätta sin historia utan att bli avbruten. Hon beskriver sin son och dennes uppväxt på ett naket och osentimentalt sätt. Hon lämnar ut sig själv och sina upplevelser av att vara otillräcklig i mammarollen, funderar över skuld, ansvar, om ett barn kan vara ont från födseln och om man som förälder måste älska sitt barn. En stark berättelse med en - för mig - oväntad vändning på slutet.
(jag bestämde mig för att ge up Kafka och istället ägnat mig åt lite annan slags läsning här.)
Romanen Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius blev jag nyfiken på när jag hörde honom prata om den på Svenska barnboksinstituet när han debuterade. Men det blev aldrig av att jag läste den. Men efter en påminnelse hos Fröken Nina lånade jag den på bibblan och slukade den på nolltid. Den är klassificerad som roman och står på ungdomsavdelningen, men är kanske mer - precis som Nina säger - som en lång kärleksdikt och det är en bok som inte bör lämna någon oberörd oavsett ålder. De korta kapitlen som beskriver kärleken mellan Morris och Betty är sparsmakat formulerade och de väl utvalda orden träffar mitt i prick. Annorlunda, vacker och oj, så bra!
June 16, 2008
Med tidningen Hennes fick man pocketen Swing it! av Linda Unnhem. Den handlar om Lars som arbetar som dagmamma åt sin systers barn i väntan på att slå igenom som författare. Han är ganska nöjd med sin lugna tillvaro när hans flickvän föreslår att de ska testa en trekant , och samtidigt får han veta att kompisen anänder Lars bild för att sexchatta på nätet. Båda förhållandena ställs på sin spets och slutet är kanske inte så förutsägbart som man skulle tro. Men det är ingen bok som lämnar några bestående intryck och jag tror att den får åka i påsen till Erikshjälpen direkt.
June 12, 2008
Jo, alltså - jag läser ju ungefär lika mycket som vanligt, men jag har liksom inte orkat skriva nåt om det jag läst. Kanske för att böckerna jag tuggat i mig på sistone inte har varit så där jättebra. Å andra sidan är de nog allt mitt trötta huvud orkar med just nu. Mitt försök att läsa om Kafkas Processen går mer än trögt kan man väl lungt säga. Den hänger med i handväskan, men jag läser den bara om det absolut inte finns något annat att läsa. Till och med den trista gratistidningen City lockar mer. Ja, och så tar jag en lättviktspocket istället när de kommer i min väg. Som t.ex. Gravidchock av Belinda Olsson.
För ett tag sedan läste jag deckaren Maisie Dobbs av Jacqueline Winspear. Den gillade jag ganska mycket och blev därför glad när jag hittade en bok till med samma huvudperson. I uppföljaren Med lätta bevis har Maisie Dobbs etablerat sig som privatdetektiv och tar sig an ett fall med en försvunnen arvtagerska. Fallet utvecklar sig snabbt till något mer allvarligt när några märkliga dödsfall kan kopplas till den försvunna kvinna.
Den här gången kände jag mig inte riktigt lika förtjust. Mest för att Dobbs plötsligt utvecklat någon slags övernaturlig förmåga eller synskhet som jag inte riktigt kommer överens med. Men lite underhållning för stunden ská man ju kanske inte förakta.
När vi skulle åka till vännerna i Danmark tyckte jag att det passade bra att nappa åt sig en dansk deckare på Pressbyrån - Kalla mig prinsessa av Sara Blaedel. Den kvinnliga kriminalpolisen Louise Ricks utreder en serie brutala våldtäkter och för att fånga gärningsmannen så använder hon sig själv som lockbete. Trots ett intressant upplägg och bra beskrivningar av rejält otäcka scener, så blir den här boken aldrig riktigt spännande …
I brist på annat så lånade jag en bok från makens sängbord - Erfarenhetslexikon av Kjell Eriksson och Ola Karlsson. Det är en slags uppslagsbok om erfarenheter som andra människor har gjort och som man kan läsa för att slippa göra om samma misstag. Småroligt, och väldigt mycket "den ironiska generationen", men fungerar ju egentligen inte att sträckläsa.
I söndags nappade jag åt mig en klassisk sommarkänsledeckare i Gotlandsmiljö av Mari Jungstedt. I denna ljuva sommartid handlar även den om kriminalkommisarie Anders Knutas och hans kollegor vid Visbypolisen, som får ett brutalt mord på halsen mitt i turistsäsongen. Det är förutsägbart, men det funkar. Jag klämde den på ett par timmar.
June 8, 2008
Helgen är ju inte riktigt slut än, men med tanke på att klockan är tolv och jag fortfarande har pyjamasen på så har jag en känsla av att resten av dagen kommer att gå ganska snabbt. Men det har varit en bra helg - möjligen lite solkad i kanten av att jag jobbat fast jag borde varit helledig och sommarens första myggbett. Det har varit kanonfint väder och vi har gjort trevliga saker.
Efter några timmars jobb i torsdags och ett besök på MVC, så åkte jag för att utflykta med vännen i Mörarp - guidade av boken Skånska smultron.
Jag hämtade upp henne i Helsingborg och vi hann ut från stan innan studenterna drabbade de centrala delarna. Vi åt lunch i skuggan på det mysiga Linneaträdgården i utkanten av Helsingborg och åkte sedan vidare till det otroligt gulliga Mölle.
Där kan man strosa omkring och titta på fina hus, den lilla hamnen och äta glass i trädgården på Mölle Krukmakeri. Ja, och så kan man såklart handla fina keramiksaker
I fredags var även maken ledig och efter en lugn förmiddag och lite småfix med bröllopspresent och annat åkte vi ut till stranden i Bjärred för lite seriöst slappande på en filt. När vi kom hem gav vi oss ut för att skörda prästkragar som efter lite trixande blev en godkänd brudbukett.
På lördagen var det sedan dags för vännernas bröllop. En strålande fin lördag - perfekt för utomhusvigsel och fest. Vi åkte ut till Torna Hällestad med hårblommor, bukett och knapphålsblomma på förmiddagen - brudparet verkade lugna och förväntansfulla. Vid fyratiden samlades gästerna i parken på Svanholms slott. En jättefin plats för ett bröllop. Det blev en kort men personlig vigselceremoni i parken, vingelmingel framför slottet, en riktigt smarrig middag i riddarsalen och sedan dans hela natten (ja, fast jag dansade ju inte så värst mycket). Så det är kanske inte så konstigt att vi inte kommit ur pyjamasen.
Stort grattis till vännerna som nu är på väg på bröllopsresa till ett - för dem - okänt resmål.
May 20, 2008
Ivans återkomst av Tawni O’Dell var en annan bok som dök upp i pocketbytet. Ivan förlorar sin far i en gruvolycka när han är bara sex år gammal. Långt senare är han en firad fotbollsstjärna, men när han skadas så återvänder han hem till det lilla gruvsamhället och sin familj som han bara haft sporadiskt kontakt med. Där försöker bygga upp ett nytt liv, men konfronteras med gamla bekantskaper och händelser.
Det är nog inte en bok som jag själv skulle ha tagit i pockethyllan, men det beror inte på handlingen - som är helt OK, om inte något som lämnar något väldigt bestående intryck trots fina recensioner från både SvD och DN - utan på att den dåliga översättningen av titeln (originalet: Coal Run) och det fasansfulla pocketomslaget som inte har något med bokens handling att göra - gör att det ser verkligen ut som kiosklitteratur.
Jämför med originalet som åtminstone speglar stämningen i boken och det lilla gruvsamhället.
I pocketutbytet landade boken Maisie Dobbs av Jaqueline Winspear i min brevlåda. Boken utspelar sig i London i slutet av 1920-talet och huvudpersonen är en privatdetektiv som heter Maisie Dobbs. Hon kommer från små omständigheter, men har haft tur och fått möjligheten att studera i Cambridge. I den här boken tar hon sig an sitt första fall. Boken känns som en söt blandning av flickbok och klassisk engelsk deckare. Det är lättläst, men inte lättvindigt och jag läser gärna fler böcker om Maisie Dobbs.
May 17, 2008
Via *Malin* så hittade jag det här testet. Där man kan få redan på vilken hjältinna ur Jane Austens romaner man är mest lik. Här är svaret:
You are Elinor Dashwood of Sense & Sensibility! You are practical, circumspect, and discreet. Though you are tremendously sensible and allow your head to rule, you have a deep, emotional side that few people often see.
Oj, den här tegelstenen till bok - Vi, de drunknade av Carsten Jensen - är nog något av det bättre jag läst. Handligen kretsar kring den lilla danska staden Marstal och dess innevånare och sträcker sig över flera generationer. Bokens "vi" är stadens innevånare som gemensamt berättar historien på ett otroligt skickligt sätt. Samtidigt får vi följa några starka huvudpersoner och deras livsöden. Allt binds samman av havet - som innevånarna lever av, som de inte kan leva utan och som de både älskar och hatar. Men man ska inte mista sig och tro att det bara är en "sjömansroman". Danskarna är bra på det är - riktiga krönikor - och Jensen bok är otroligt väskrivet, dramatiskt och rörande. Jag kan varmt rekommendera den.
May 16, 2008
I vår nyinrättade "bibliotekshylla" på jobbet ställer vi böcker som vi läst och rekommenderar och så kan man låna av varandra där. Det var där jag hittade Joan Didions bok och där hittade jag även OK, amen av Nina Solomin. Det är en slags dokumentärroman om chassider, ultraortodoxa judar, skriven av en svensk journalist. Det mest spännande med de här chassiderna är att de valt att leva mitt i New York och deras konservativa och minst sagt gammeldags sätt att leva kontrasterar enormt mot den ultramoderna staden. Nina Solomin får arbeta hårt för att få inblick i den väldigt slutna kretsen, men får möjlighet att berätta om många spännande personligheter och hon skildrar chassidernas värld med respekt och värme.
Efter att ha sett pjäsen Mästaren och Margarita så blev jag sugen på att läsa om Bulgakovs roman med samma namn. Jag vet de som säger att det är den bästa boken någonsin, men jag var inte så övertygad när jag läste den. Men bra är den - om än väldigt konstig. På baksidan står det: "En en mystisk främling uppenbarar sig i Moskva. I hans sällskap finns en naken kvinna, en man i jockeymössa och en jättelik svart katt som röker cigarr och skjuter pistol. Snart börjar skrämmande, våldsamma och farsartade saker hända." Ja, mycket bättre än så kan man nästan inte beskriva händelserna i boken. Man måste nästan läsa själv. Jag är road.
May 13, 2008
Nej, jag har inte slutat läsa böcker - det är bra latmasken i mig som inte orkat skriva något om dem jag har läst …
May 7, 2008
En bokutmaning cirkulerar i bloggvärlden. Jag hittade den hos blogg_bohemen, men den är överallt!
1. Vilken bok läste du senast? "Mästaren och Margarita" av Bulgakov. Det kan ju låta lite pretto, men vi såg pjäsen för ett par veckor sedan och jag blev så himla sugen på att läsa om den och se om jag blev klokare den här gången.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst? Det blir nog "Vi, de drunknande" av Carsten Jensen som jag hämtade på bibblan idag efter att ha stått i kö på den i evigheter.
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla? Kvinnliga skulle jag tro.
4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker "nu har jag kommit en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra! hälften!" osv? Inte så ofta. Det är nog snarare så att jag ibland inte vill att boken ska ta slut.
5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex. omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv? Tips från vänner (och mamma), andra bloggare, tidningsrecensioner och kollegor, men jag kan lika gärna bara ställa mig framför pockethyllan och välja efter omslag och titel.
6. När blir en bok för lång? Dåliga böcker kan var för långa även om de har få sidor och tvärtom.
7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska? Jadå, ibland hellre när det gäller vissa författare.
8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa? "Tusen strålande solar" av Khaled Hosseini.
9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp? Jag har verkligen jättesvårt att läna en bok. Tänk OM den blir bra på sista sidan. Men jag har blivit lite bättre på det. Det finns allför många böcker egentligen för att slösa tid på de tråkiga.
10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls? Ganska blandat. Ingen SF-dock (om man inte räknar in makens böcker).
May 3, 2008
Jag vet inte om det är något fel på mig just nu. Jag måste vara ovanligt känslosam för jag lipade mig igenom Emma Hambergs Brunstkalendern. Den handlar om tre systrar som vuxit upp på en mjölkgård, men i vuxen ålder valt helt olika liv. När deras far går bort återvänder de motvilligt till gården för att hjälpa sin mor att komma igenom sorgen, men samtidigt bearbetar de sina egna liv och mycket ställs på sin spets.
Jag tror egentligen att det här är en ganska ordinär bok (jag lipade inte speciellt mycket till Mossvikenfruar till exempel), men det var ganska skönt att ligga en ledig fredag på soffan och gotta mig lite i syrrornas öden och lipa och snora tillsammans med dem.
Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol utspelas i Nigeria och handlar om tvillingsystrarna Olanna och Kainene. De komer från en förmögen familj, men är väldigt olika och väljer helt olika liv. Men när inbördeskrig bryter ut i Nigeria blir det svåra tider även för de priviligerade. Hem och familjer splittras och systrarna får söka tröst och stöd hos varandra. Det är en genuint välberättad historia (och den har vunnit många priser) och den griper tag och engagerar läsaren. Ett av de starkaste porträtten i boken är Olannas och maken Odenigbos tjänare Ugwu, en fattig pojke från landet med huvudet på skaft som behandlas nästan som en i familjen och som sedan blir tillfångatagen och tvingad att gå ut i strid.
En mycket bra bok!
April 24, 2008
Ett år av magiskt tänkande är Joan Didions skildring av sin makes död och sorgarbetet som följer därefter. Joans make, sedan 40 år tillbaka, John dör i en hjärtinfarkt dagen innan nyårsafton. Hon skriver denna bok för att bearbeta sorgen efter maken, för att försöka förstå varför han dog och för att hitta ett sätt att leva utan honom. Samtidigt kämpar hennes enda dotter mot en svår sjukdom.
Många av mina kollegor har läst boken och pratat mycket om den och därför hade jag höga förväntningar. Boken är skriven på en väldigt intellektuell nivå, fylld av citat från författare och filosofer. Ofta går det mig förbi. Det är i de små uttrycken för sorg - som att inte förmå sig att slänga en förpackning intorkade tuschpennor som hon fått av maken - som griper tag i mig. Kanske var det dumt av mig att läsa den just nu när jag själv känner mig stressad och splittrad, då den är ganska fragmentrisk och det är svårt att hålla ihop berättelsen.
April 20, 2008
Månadens paket från Månpocket landade i brevlådan, innehållande Anna Janssons Pojke försvunnen. Jag gillar Jansons deckare och liksom nästan alla henes tidigare böcker utspelar sig denna på Gotland och har kriminalinspektör Maria Wern som huvudperson. Strax före midsommar försvinner en nioårig pojke från en fest och kort därefter hittas hans pappa död. Gotlandspolisen undersöker om händelserna har något samband och hur i så fall.
Det är något visst med brott och svenska sommarnätter och Jansson gör det så bra. Jag gillar att hon inte ger svar på precis alla frågor, men alla viktiga trådar knyts ihop. Perfekt läsning i hängmattan på sommaren, eller en solig vårlördag på balkongen.
Hittade en bok från En bok för alla i hyllan här hemma. Hama Dosan beskriver i En plats i paradiset en kurdisk mans flykt från Saddam Husseins Irak och de prövningar som sedan möter huvudpersonen när han söker asyl i Sverige. Det framgår inte riktigt om boken är självbiografisk, men troligen är åtminstone en del av av händelserna självupplevda. Och även om de delar av berättelsen som utspelar sig i irakiskt fängelse, och som beskriver helt ofattbar tortyr, är väldigt starka, så är det nog ändå huvudpersonens känsla av ensamhet och rotlöshet i det nya hemlandet - utan familj, släktingar eller vänner, som berör mest.
April 14, 2008
Jag läste om Belsassars dotter av Barbara Nadel hos blogg_bohemen och ställde mig genast i kö på bibblan för att få läsa den. Det är en deckare som utspelas i Turkiet. Ett våldsamt mord på en åldrig alkoholiserad jude i Istanbuls fattigaste kvarter utreds av kommissarie Íkmen och hans kollega Suleyman. Kommissarien är av klassisk typ - ovårdad, bufflig och tar sig lite för ofta ett glas, men det är ändå en uppfriskande och annorlunda miljö. Och den historia som sakta vecklas fram är spännande och i det närmaste mytisk. Riktigt bra!
April 9, 2008
Mamma tipsade om Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen. Den utspelas i Västerås i kvarter där vi bodde när jag var liten (iofs lång senare, men jag känner ändå igen mig - gatunamn, Stjärnhallen, parkleken). Boken är en kärleksfull skildring av en ensamstående far som både alltid finns till hands och som alltid sviker. Om alkoholism, om arbetarstolthet, om motsägelser, om att önska sig ett annat liv, om oförmågan att förändra. Jag blir berörd och illa berörd. Och jag gråter en skvätt.
April 7, 2008
Eremitkräftorna av Anne B. Ragde är uppföljaren till Berlinerpopplarna. Den tyckte jag väldigt mycket om och jag blev inte besviken nu heller. Läsaren får fortsätt att följa de tre norska bröderna Tor, Margido och Erlend och Tors nyfunna dotter Torunn. Lika ömsint och tragikomiskt som tidigare. Det enda som var synd var att boken tog slut så snabbt. Och att tredje delen inte finns än.
Alexandra Coelho Ahndorils bok Birgitta och Katarina handlar om den heliga Birgittas liv och hur hon och hennes dotter kämpar för att få öppna ett nunnekloster i Vadstena. Precis som i Ahndorils bok Stjärneborg om Tyko Brahe så är det en skönlitterär berättelse vävd kring historiska fakta, utan väldigt stora anspråk på tillförlitlighet. Språket är ibland lite för poetiskt för min smak och berättelsen löst sammanhållen. Men det är en stämning i boken och en tanke på att "det skulle ha kunnat vara så här" som är tilltalande.
Clott tipsade om Christer Hermanssons bok Ich bin en bibliotekhar! på sin blogg. Det är en tunn, liten bok om bibliotekarien Oliver C. Johansson. Han är en ganska excentrisk person, men han kan konsten att se det positiva i allt. Och det vet ju alla som inte är lika optimistiskt lagda hur irriterande den egenskapen är
April 3, 2008
I bibblans "snabblåne"-hylla plockade jag åt mig Ian McEwans På Chesil Beach. Och den passade bra där för den var oerhört snabbläst - på tåget till jobbet, på lunchen och på tåget hem - sen var det klart! Men det var en bra bok! Den handlar om ett nygift par som båda är oerfarna och osäkra. Den stundande bröllopsnatten gör dem spända och nervösa. En bok om förväntningar, roller, fördomar och brist på kommunikation. Mycket läsvärd!
Travels in the Scriptorum av Paul Auster är en liten tunn bok som innehåller en märklig berättelse. En gammal man vaknar upp i ett nästa tomt rum. Han kommer inte ihåg någonting om sig själv, sitt liv eller varför han befinner sig i rummet - han är inte säker på om han är inlåst i rummet eller inte. En kvinna vid namn Anna kommer in i rummet och det är uppenbart att de känner varandra sedan tidigare, men att hon nu fungerar som en slags vårdare. Andra personer kommer och går och ge honom brottsstycken av ett liv, samtidigt som läsaren också får följa en annan persons öde genom ett manuskript som mannen läser. En bok som kräver full koncentration och som inte er några svar, men ändå engagerar läsaren.
March 31, 2008
Brist på plats i bokhyllan är ett stående problem hemma hos oss, men idag gjorde jag en kraftansträngning och lyckades rensa ut hela 15 böcker ur den överfulla hyllan. Duktigt, va? en droppe i havet kan väl vissa tycka, men för mig som har svårt att skiljas ens från sådana där gratis-pocketar man får med tidningar så är det en seger.
March 30, 2008
Bittert arv av Kiran Desai utspelas i Indien och handlar om en pensionerad och bitter indisk domare som egentligen bara tycker om sin hund, hans barnbarn Sai som är förälskad i sin lärare, deras stolte kock och hans son som - tvärtemot vad fadern tror - lever i misär i USA. Men det är också en berättelse om rotlöshet och att inte känna sig riktig hemma någonstans. Den indiska miljön är färgsprakande, men också allvarlig då handlingen utspelar sig mot en bakgrund av en ökat nationalistisk medvetenhet där gerillan tar saker i egna händer. Boken är ingen fullpoängare, men en trevlig bekantskap.
March 29, 2008
Hos Fröken Nina hittade jag denna roliga utmaning:
1. Ryck närmaste bok i din omgivning.
2. Slå upp sidan 23.
3. Leta upp den femte meningen på den sidan.
4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner.
5. Lägg gärna till bokens titel och författare.
"Var har du smörgåsarna, Cora?"
(Systrar av Rita Mae Brown var den boken som låg närmast här på skrivbordet i väntan på att återlämnas till bibblan)
Vilken bok har ni närmast till hands?
March 24, 2008
Jens Lapidus bok Snabba cash fick ju en hel del uppmärksamhet när den kom ut, men jag har inte riktigt varit sugen på att läsa den förrän nu. Men det var precis lagom som påskläsning. En spännande historia om den kriminella världen i Stockholm, om hur den undre världen och de fina salongerna vävs samman och den ständiga jakten på pengar. Lite grabbig på sina ställen och lite väl mycket tjat om vilka märkeskläder personerna har på sig, men på det stora hela riktigt bra. Jag gillar speciellt att det inte finns några tydliga linjer mellan onda och goda och att det är en spännande bok utan att vare sig vara en thriller, en deckare eller en kriminalroman.
Tja, jag vet inte vad man ska säga om boken Middag med Mr. Latte av Amanda Hesser. Halva boken är en slags "chick litt"-historia om en matskribent med exklusiva matvanor som blir förälskad i en man med hopplösa dito. Förvecklingarna och slutet är förutsägbara och inte särskilt engagerande. Andra halvan av boken - ja, eller insprängt efter varje kapitel - är en kokbok. Tyvärr känns de flesta av recepten lite för krångliga och lite för främmande för att man ska bli sugen på att testa. Jag blir inte riktigt klok på vad författaren ville med den här boken, faktiskt.
March 21, 2008
Vissa böcker önskar jag att jag gav lite mer tid istället för att stressläsa dem. Madeleine Thiens Visshet är en av de böcker som vinner på ett långsamt tempo. Boken handlar om Gail Lim som arbetar som producent för radiodokumentärer i Vancouver. Hennes föräldrar är emigranter från Malaysia och Kina och kom till Kanada efter andra världskriget. Av en händelse hittar Gail ett brev adresserat till pappan. Det kommer från en kvinna som heter Ani i Holland. Gail bestämmer sig för att ta reda på mer om henne och vilken roll hon spelat i faderns liv. Det visar sig att Ani och Gails pappa känt varandra sedan de var barn och tillsammans upplevt krigets fasor i Malaysia under Japans brutala ockupation. Men det är inte bara Gails berättelse utan flera historier berättas ur flera synvinklar. Det är en stämningsfull bok - vacker och sorglig. Och en bok som förtjänar att läsas långsamt.
När gemen och verserad skrev i sin bokfemma för ett par veckor sedan att boken Systrar av Rita Mae Brown var en av de böcker som fick henne att hoppa jämfota av glädje, så blev jag så himla sugen på att läsa den. Den var dock inte helt lätt att hitta, men - skam den som ger sig - jag hittade den till slut på ett inte helt närliggande bibliotek. Hoppade jag jämfota av glädje då? Nej, det kan jag inte säga, men jag läste den med att fånigt leende på läpparna hela tiden. För den är - precis som min tipsare skriver - tokcharmig! Boken utspelas i den amerikanska södern med start i början av 1900-talet och fram till 1980-talet. Persongalleriet i den här boken är nog bland det mest färgstarka jag varit med om - karaktärerna är helt underbara. Den handlar om systerskap mellan biologiska systrar, men också systerskap kvinnor/väninnor emellan och om värme och lojalitet. Att beskriva handligen mer än så är att göra boken en otjänst. Spring nu istället och se om de har den på ditt bibliotek!
March 20, 2008
Jag är 74% boknörd :)
” target=”_self”>Boknörd
(man skulle ju annars lätt kunna tro att det hade varit en högre procent …)
March 10, 2008
Oj, oj - vilken bra bok! Jag låg vaken till halv fyra i natt för att läsa ut Den trettonde historien av Diane Setterfield (det kan också ha varit så att jag sovit mer än min kvot nu när jag varit sjuk och inte kunde somna av den anledningen). Jag läste en recension av den hos *MALIN* och tyckte den lät som något för mig.
Den trettonde historien handlar om Margaret Lea som arbetar i sin fars antikvariat. En dag får hon en brev från den bästsäljande författarinnan Vida Winter som vill att Margaret ska skriva hennes biografi. Margaret är först måttligt intresserad - hon är inte så förtjust i samtida litteratur och Winter är känd för att ljuga om sitt liv. Men hon bestämmer sig för att ge det en chans och åker till Yorkshire. Med löftet om att Winter den här gången ska berätta sanningen bor Margaret hos författarinnan medan hon skriver biografin. Historien om familjen Angelfield som Winter sedan långsamt berättar för Margaret är spännande, fascinerade och avslöjar många mörka familjehemligheter. Men är den sann?
Språket och berättarstilen i boken är helt fantastiskt - läsaren fångas omedelbart och man vill inte släppa taget. Referenser i boken till Jane Eyre, Svindlande höjder och andra 1800-talsromaner är inte bara uttalade utan genomsyrar hela berättarstilen. En bok att sluka!
Oj, jag har verkligen kommit efter med mina bokfemmor. Temat vecka 8 var sorg och det gjorde mig lite blockerad - jag har så klart läst massor av sorgliga böcker, men just då kunde jag inte komma på en enda. Vecka 9 var temat glädje och det var lika svårt, men mest för att alla böcker ju ger läsglädje - fast på olika sätt. Denna vecka är temat för bokfemman favoritteman - alltså typer av teman i böcker som man gäna återkommer till. Jag har en tendens att alltid snappa åt mig böcker med (mer eller mindre) sanna historier som ofta handlar om barnmisshandel, incest och andra hemskheter. Oftast är de inte så välskrivna rent litterärt, men kan ändå vara väldigt gripande och fascinerande på ett makabert sätt.
1. Inte utan min dotter av Betty Mahmody - var nog den första boken av den här typen som jag läste (och just då läste väl alla den) och var väldigt tagen av hur någon kan göra så mot sin fru och sina barn.
2. Bilden av pappa av Thelma Ásdísardóttir och Gerdur Kristný - var den senaste boken av den här typen jag läste och där inser man verkligen att det finns tusen gånger värre saker en förälder kan göra mot sina barn.
3. Pojken som kallades Det av David Pelzer - är också en sån bok som "alla" läste och den är ovanlig på det viset att den handlar just om en pojke. De flesta sådana här berättelser är skrivna av/återberättade av kvinnor.
4. Gömda av Liza Marklund - är väl inte okänd för någon. Jag tycker det är lite extra intressant eftersom den utspelas i Sverie och berättar historien om en kvinna som är helt utlämnad till myndigheterna och hur deras misstag gång på gång ställer till det för henne. Skrämmande att det kan hända i vårt "trygga" land.
5. Bakom stängda dörrar av Kristina Hansen - är ett exempel på en riktigt, riktigt sjuk människa - en man som blir förälskad i sin egen dotter och lever med henne som i ett äktenskap och som resultat av detta föder hon honom flera barn och han tycker att det är den perfekta familjen.
Det finns säkert fler och bättre exempel som jag glömt just nu. Någon som kommer på ett bra exempel?
March 9, 2008
I brist på annat att läsa får man ta det som finns på Statoil (som var så långt jag orkade släpa mig och min dunderförkylning när jag hade läst ut Kallentofts bok). Men Elisabeth Anderssons Här och nu var nästan väl magstarkt även för mig (och jag har läst en hel del skräp). Den handlar om en mycket lyckade och välplanerade Sofie vars värld skakas om när hon upptäcker att fästmannen är otrogen och att modeföretaget hon arbetar på har köpts upp. Efter en ganska banal historia full av namedropping av märkeskläder och manisk städning så ordnar det såklart upp sig och - tro det eller ej - huvudpersonen blir först lycklig när hon har en ny man vid sin sida. Vad är det som är så dåligt med det så, tänker ni, det är ju typisk chick litt. Ja, det är sant och sådan kan jag visst läsa och tycka att det har sin tjusning, men det här boken blir liksom extra dåligt för att den utger sig för att vara nåt mer än just banal chick litt - att det är smartare och roligare och mer realistiskt. Nä, säger jag.
Ska man läsa skräp så ska det i alla fall vara sånt som inte utger sig för att vara nåt annat. Så jag läste om en gammal favorit - en Harlequinklassiker - Förvandlingen av Anne Weale. Den överviktiga grå musen Sun Roberts arbetar som privatlärare åt den unga lady Lancaster. När flickans föräldrar omkommer dyker hennes farbror James - som hon aldrig träffat - upp för att ta över som förmyndare. Han är inte intresserad av att förvalta ett förfallet engelskt gods utan tar med sin brorsdotter och hennes lärare till USA där han leder ett framgångsrikt företag. En dräpande kommentar om Suns figur får henne att vilja förändra sig själv och att få den ruskigt stilige men arrogante James på fall. Ja, och resten kan ni räkna ut själva. Det är mycket "läppar som säger nej och hjärtan som säger ja" i den här boken. Av nån anledning är det en bok som jag läst massor av gånger sedan jag fick tag på den i mina tidigare tonår, speciellt tacksam är den att läsa om när man är hemma och är sjuk - antagligen för att man inte behöver anstränga hjärnan det minsta!
March 6, 2008
Det är ju i alla fall en fördel med att vara sjuk och det är ju att man med gott samvete kan ligga i soffan och läsa en hel dag. Det har blivit lite väl mycket pregnoböcker för min del på sistone, så det var skönt att läsa en riktigt ruskig och blodig kriminalroman som omväxling. Mons Kallentofts Midvinterblot har ju fått mycket uppmärksamhet och strålande recensioner och då har man ju såklart höga förväntningar. Men den var precis så spännande och ruskig som jag hade hört - och dessutom välskriven och lite mer poetisk än genren brukar vara. Kriminalpolisen Malin Fors och hennes kollegor vid Linköpingspolisen utreder ett mord som liknar ett forntida midvinterblot. De har få ledtrådar och har svårt att få de som eventuellt vet något att samarbeta, men sakta nystas en förfärlig och sorglig historia upp. Den vintriga Östgötaslätten bildar en karg och ogästvänlig bakgrund och jag uppskattar det lite mer komplexa persongalleriet - även om författaren i vis mån ändå faller in i polisschabloner och nog har inspirerats en del av brittiska författarkollegor.
March 2, 2008
Och himlens vida väv av Lian Hearn var egentligen makens julklappsbok, men jag hade ju en baktanke med det eftersom jag själv gärna ville läsa den. Vi har tidigare läst triologin om klanen Otori och uppföljaren som utspelar sig 15 år efter. Detta är en "prequel" och utspelar sig alltså innan triologin. Här följer man Otori Shigerus barndom, uppväxt och kamp för att ta över som klanarvinge. Boken utspelar sig som tidigare i en fiktiv värld som är mycket likt ett historiskt Japan. Det är egentligen ungdomsfantasy, men det är riktigt välskriven sådan och passar lika bra till vuxna.
February 25, 2008
Jag tog en bok av ytterligare en - för mig okänd - isländsk författare när jag var på bibblan. Solskenshäst av Steinunn Sigurdardóttir handlar om Lilla som lever med som bror och två synnerligen frånvarande föräldrar i Reykjavik. Hon tvingas alltför tidigt att ta en vuxens ansvar och lever hela som sitt liv levt för andra. När hon i fyrtioårsåldern återser den man hon en gång avvisade tänker hon tillbaka på barndomen och uppväxtåren. Det står på baksidan att det är en "drabbande uppväxtskildring skriven på ett känslomättat och lekfulla språk". Tyvärr så är nog boken alltför poetisk och fragementarisk för min smak. Jag får ingen känsla för huvudpersonen eller hennes upplevelser och jag känner mig inte drabbad på något vis.
Ja, imorgon är det dags för bokrea. Det har förlorat sin charm något de senaste åren och inte heller i år känner jag att det finns några måsten. Visst finns det böcker jag kan tänka mig men inte mer än så. Det lutar åt att jag slår till på Mobergs Utvandrar-box, några bebishandböcker och kanske nån rolig kokbok.
February 24, 2008
Månadens paket från Månpocket innehöll Johan Theorins Skumtimmen. Den gick som följetång i Sydsvenskan i somras, men jag är glad att jag inte läste den så för det hade varit otroligt frustrerande att inte få läsa i den takt man ville. För jag läste den i rasande takt igår förmiddag. Skumtimmen är en spännande kriminalroman som utspelas på Öland. En ny ledtråd dyker upp i ett tjugo år gammal fall med en försvunnen och troligen mördad liten pojke. Pojken mor åker tillbaka till sin barndoms ö och sin åldriga pappa och tillsammans försöker de hitta svaret på gåtan med den försvunne pojken. Samtidigt konfronteras de återigen med sin sorg och sina skuldkänslor. En välskriven och spännande deckare med oväntade inslag.
February 23, 2008
Mitt "nya" liv som bibliotekslånerska går bra. Förutom att handväskan är så tung nuförtiden - med inbundna böcker i stället för pocket. Utan att veta nåogt om boken plockade jag Kärlekens historia av Nicole Krauss ur hyllan. Det är en roman med många parallella berättelser om olika mäniskoöden som alla knyts samman av en bok med titeln "Kärlekens historia". Huvudspåret handlar om Leo och hans ungdomskärlek Alma. På grund av andra världskriget och judeförföljelsen skiljs de åt, men deras levnadsöden vävs ändå samman. En finstämd och finurlig bok om saknad, sökande, vänskap och livslång kärlek.
February 17, 2008
Ännu en bok av favvon Joyce Carol Oates. Utverkade ett litet undantag från köpförbudsregeln när vi hittade en Borders-bokhandel på flygplatsen när vi mellanlandade i Newark och fick med mig Black Girl/White girl hem. Den har ju ännu inte kommit i pocket hemma och det var sååå lång väntetid på den på bibblan. Sedan är det ju roligt att läsa på originalspråk.
Boken utspelas på ett college-campus i USA i mitten av 70-talet och handlar om de Genna och Minette som delar rum där. De känner inte varandra sedan tidigare och kommer från väldigt olika bakgrund. Genna är uppvuxen i ett hem med okonventionella och frånvarande föräldrar. Minettes familj är en afroamerikansk prästfamilj med starka kristna värderingar och familjeband. I en fortfarande starkt segregerad collegevärld försöker Genna bli vän med sin rumskompis (mycket på grund av just att hon är svart och hon uppmuntras av sin far att vara öppen och förstående mot sina medstudenter av annan hudfärg). Men Minette är ingen lätt person att bli vän med. Hon är bara sig själv och kompromissar inte för att bli en vit flickas prestigevän. Dynamiken mellan de båda flickorna är spännande och på inget sätt förutsägbar. Ibland verkar de nå fram till varandra, men lika snabbt är de tillbaka på ruta ett igen. Boken berättats helt genom Gennas upplevelser och är en tillbakablick på deras första år på college - ett år som får en våldsam avslutning.
February 13, 2008
Veckans bokfemma handlar om pjäser. Det kan man kalla en riktigt utmaning.
Veckans tema är pjäser. Nämn din topp 5 inom ämnet.
-
Först måste jag - precis som *Malin* - säga Mycket väsen för ingenting av William Shakespear. Den ultimata pjäsen - funkar på scen, att läsa och njuta och inte minst som film.
-
Hippolytos av Euripides - den skrev jag min C-uppsats i litteraturvetenskap om. Den hade den fantastiska titeln "Till vanvett älskar jag - en studie av Fedrakaraktären i tre dramer" (de andra 3 dramerna var Racines Fedra och P-O Enquists Till Fedra).
-
Pygmalion av Bernard Shaw - pjäsen bakom musikalen My Fair Lady. Det var den första hela bok/pjäs jag läste på engelska tror jag och det kände jag mig mycket nöjd med.
-
I väntan på Godot av Samuel Beckett - den mest absurda av absurda pjäser och så rolig!
-
Den kaukasiska kritcirkeln av Berthold Brecht - såg jag för några år sedan i en ruskigt bra uppsättning på Krapperups slott. En av de bästa teaterupplevelserna någonsin.
Bubblare: Skyttekungen dog i gryningen (författare?), men då helst i originaluppsättningen på Västmanlands Länsteater med Rolf Lydahl i huvudrollen (jag vet att jag nog får i alla fall ett medhåll här, eller?)
February 12, 2008
Jag blev ju förtjust i Olaf Olafssons bok Längtans resa, så när jag hittade Minnenas palats på bibblan så tog jag den såklart. Christian Benediktsson lever ett stillsamt liv som betjänt åt en mediemogul men i berättelsen blickar han tillbaka på sitt liv – först som familjefar på Island – en familj som han sedan överger för kärleken till en amerikansk skådespelerska. De olika delarna i hans liv vävs samman genom tillbakablickar, brev och olika berättarperspektiv. En stillsam, vemodig och njutbar läsupplevelse.
En av mina favoriter – Joyce Carol Oates – skriver ibland böcker under pseudonymen Rosamond Smith. Boken Brudgummen är en sådan bok. Den handlar om en vanlig man med fru och barn som blir misstänkt för mordet på en konstnärinna. Han blir berörd av fallet då det påminner om mordet på en av hans skolkamrater för länge sedan och försöker själv lösa fallet och rentvå sig själv. Det är inte riktigt bara en mordhistoria, utan handlar också om besatthet och skuldkänslor. Den har inte riktigt samma sting i språket som jag brukar uppskatta hos Oates. Kanske väljer hon helt enkelt ett annat maner när hon skriver under sin pseudonym. Men en spännande bok likafullt.
February 7, 2008
En sorts kärlek av Ray Kluun är den sanna berättelsen om ett ungt framgångsrikt par med en liten flicka och vad som händer när kvinnan drabbas av cancer. Den är skriven ut mannens synvinkel och ger hans perspektiv på sjukdomen. Han är inte nån vidare sympatisk person. Javisst, han älskar sin fru och försöker ställa upp för henne, men han är en notoriskt otrogen skitstövel innan hon blir sjuk och han är en notoriskt otrogen skitstövel medan hon är sjuk och använder dessutom sjukdomen för att ursäkta det. Jag är ledsen, men han vinner inte några pluspoäng hos mig. Det tillsammans med de otaliga fotbollsanspelningarna och citat av holländska sångtexter gör inte precis några underverk för berättelsen. Möjligen kan han få ett litet plusför att han faktiskt berättar historien ändå, utan försköning.
February 6, 2008
Jag har ju inte riktigt hängt med på bokfemmorna nu när jag varit bortrest, men nu tänkte jag komma ikapp:
Bokfemman veckan 5 handlade om filmatiseringar
Veckans tema är filmatiseringar. Nämn dina fem favoriter av filmatiseringar av böcker.
- Pride and Prejudice - är ju med på många listor, men det går inte att komma undan hur bra den är.
- High Fidelity - boken är bra. John Cusack är överbra
- Harry Potter - filmerna har lyckats återskapa den fantastiska och magiska världen från böckerna.
- Great Expectations - riktigt bra bok, riktig bra fil med Ethan Hawke och Gwynneth Paltrow.
- Rain Man - ett exempel på hur man inte ska göra. Här är boken skriven efter filmmanuset och det finns massa fåniga saker i boken som inte finns i filmen. Filmen bra - boken usel!
Och bokfemman vecka 6 handlar om bokserier:
Veckans tema för Bokfemman är serier. Nämn din topp 5 av serier.
-
Kulla-Gulla av Martha Sandwall-Bergström - den hamnar här för att jag tror att det är min första bokserieupplevelse. Och det var så otroligt frustrerande när nästa del i serien inte fanns inne på bibblan.
-
Böckerna om klanen Otori av Lian Hearn - en riktigt bra fantasyserie skriven för ungdomar, men den passar även vuxna. Den första triologin var bäst och nu har det även kommit en sequel och en prequel.
-
Förföraren, Erövraren och Upptäckaren av Jan Kjaerstad - en gansak tungläst och svår triologi med en inte helt sympatisk huvudperson. Men så bra skrivet och man blir belönad om man orkar ta sig igenom dem.
-
Harry Potter av J.K. Rowlings - igen! och de är säker med på många listor, men få serier har väl väckt sånt sug och sådan läslust hos så många!
-
Stad-böckerna av PerAnders Fogelström - har jag nog haft med på nån lista förut, men det är ett riktigt bra svenskt tidsdokument.
Naturligtvis hann jag med att läsa en del på semestern också - speciellt på de långa flygresorna.
Först ut var Anders Paulrud Som vi älskade varandra. Jag älskade hans bok Ett ögonblick verk, men den här var en besvikelse. Den var svamlig och osammanhängade och schabblade bort ett ämne (stark vänskap, kärlek och vad som händer när kärleken tar slut) som kunde ha varit gripande. Tråkigt.
Sedan läste jag Peter Hoegs senaste i pocket Den tysta flickan. Den handlar om en cirkusclown som också har den ovanliga förmågan att kunna höra människornas egna ljud och klang. Han arbetar också som barnterapeut och det är då han träffar den lilla flickan vars inre är helt tyst - det vill säga inte har någon klang. Låter det konstigt? Det är det också. Och det blir ännu snurrigare när någon slags konspirationsteori uppdagas, flickan och andra barn kidnappas och huvudperonen jagas och jagar genom ett absurt Köpenhamn och stöter på en mängd märkliga personer. Jag måste säga att jag inte fattade nåt av den här boken. Är det nån som har läst den som kan hjälpa till?
Sedan lånade jag makens bok - Terry Pratchetts Wintersmith. Pratchett är en otroligt humoristisk fantasyförfattare och denna bok handlar om den 13-åriga häxan Tiffany som av misstag råkar dansa med vinterguden (Wintersmith) och han blir förälskad i henne. Det innebär att han inte vill lämna plats för sommaren utan uppehåller sig i människornas värld för att vara nära Tiffany och det innebär att allt är fruset och att maten börjar ta slut. För att förmå honom att lämna henne ifred och för att få sommar tar Tiffany mer eller mindre villigt hjälp av ett gäng excentriska häxor, The Nac Mac Feegles - några små, blå figurer med rött hår som pratar skotska - och en ost som heter Maurice. Jag skrattar hela tiden
January 25, 2008
Johanna Thydells Det fattas en tärning kom i månadens paket från Månpocket. Jag tyckte mycket, mycket om I taket lyser stjärnorna och det är klart att en sån bok är inte lätt att leva upp till. Om den boken var en otroligt gripande berättelse för alla åldrar, så är det här en helt OK ungdomsroman. Huvudpersonen Puck är en lagom förvirrad tonårstjej med allt det innebär av förhoppningar om kärlek, längtan efter att båda passa in och var unik och dessutom tampas hon med längtan efter en frånvarande pappa. Jag hade förmodligen älskat den om jag hade varit 13 år.
Temat för veckans bokfemma är språk. Temat är fritt för tolkning:
"Men som vanligt tänkte jag att ni får tolka temat lite hur ni vill. Jag själv kommer att välja 5 böcker där språket har fått mig på fall. Man kan ju välja författare också. Eller helt enkelt andra språk. Ibland kan ju läsning på bokens orginalspråk vara en upplevelse. Eller varför inte välja böcker om språk? Och om man inte vill hylla böcker kan man ju istället dissa och välja de 5 sämsta. Din Bokfemma - du bestämmer."
Temat för veckans Bokfemma är språk. Nämn 5 böcker med ledordet språk.
Svårt tema, men jag gör ett försök:
-
Joyce Carol Oates - en av mina favortiförfatter, som jag tror att jag uppskattar just på grund av hennes språk. Det är vackert, flyter lätt, men blir aldrig banalt.
-
SAOL - husbibel. Inte minst på jobbet
-
Norwegian Wood av Haruki Murakami - en av de vackraste böckerna
-
Allt är upplyst av Jonathan Safron Foer - en utmaning, speciellt att läsa i översättning. Det komplicerade föråldrade lexikon-språket blir extra klurign när man hela tiden funderar på vilket engelska orignal-uttryck som ligger bakom.
Tja, en bokfyra blev det i alla fall
January 23, 2008
Mitt andra biblioteksfynd blev Utslag av oro av Mark Haddon. Titeln är en otroligt trist översättning av orginalets "A Spot of Bother" som är en otroligt härlig brittisk underdrift för att beskriva händelserna i denna kaotiska och ibland absurda roman. Haddons förra bok Den besynnerliga händelsen med hunden om natten var väl kanske ett snäpp vassare, men denna är inte dum heller. Familjen Halls liv beskrivs varmhjärtad men dråpligt - om kärlek, vänsterprassel, hypokondri, trygghetslängtan, och familjerelationer. Berättelsen byter perspektiv mellan de olika familjemedlemmarna på ett sätt som gör läsningen rolig och intressant.
January 22, 2008
… intervjun med Torgny Lindgren i TV-programmet Babel nyss. Vilken sympatiskt filur!
January 20, 2008
Så gick jag då till biblioteket för att skaffa mig en massa läsning. Men plötsligt kom jag inte på en enda författare jag tyckte om eller en enda titel på en bok jag ville läsa. Bibblan borde jobba mer på att fronta böckerna. När man ställer sig framför pockethyllan och ser alla omslag så har man ju inga problem med att välja. Men böckerna får väl inte plats på biblioteket om de skyltas så. Jag kom i alla fall därifrån med ett par böcker, varav Olaf Olafssons Längtans resa var den ena. Det är en lågmäld och stämningsfull berättelse om Disa som återvänder till sitt hemland Island efter 20 års bortavaro. Hon har ägnat stora delar av de 20 åren åt att glömma hänelser i sitt liv, men nu tvingas hon att konfronteras med dem.
January 18, 2008
Jonathan Safran Foers bok Extremt högt och otroligt nära handlar om en pojke vars far omkommer i terrorattacken mot World Trade Center den 11 september och om hur han hanterar förlusten av fadern.
Ja, så står det i alla fall på boken. Men den handlar egentligen om väldigt mycket mer än så. Och jag är inte ens säker på att jag förstår vad - i alla fall inte allt. Precis som Foers bok Allt är upplyst så är denna långt ifrån en enkel berättelse. Jag blir många gånger frustrerad, men lika ofta road (speciellt av huvudpersonens olika tvångsföreställningar som ofta försätter honom och personer i hans närhet i dråpliga situationer). Ibland är texten satt otroligt glest och ibland tätt, tätt - ibland förvrängd så man inte kan läsa den, ibland full av korrekturtecken och boken i boken finns många bilder som inte alltid är självförklarande. Det är inte en bok som gör det enkelt för läsaren.
January 16, 2008
Med tanke på den stundande resan och ett planerat bilinköp så var det läge att titta över utgifterna lite. Det kom väl knappast som en överraskning att jag lägger en hel del pengar på böcker, men jag blev ändå lite förvånad. Jag handlar ju mest pocketböcker. Men, som min man brukar säga åt mig, det finns ju faktiskt bibliotek! Och det vet jag ju egentligen. När jag var yngre så bodde jag ju praktiskt taget på bibblan. Och lånar man böcker så sparar man ju in på utgiften för att köpa nya bokhyllor hela tiden också Så nu ska jag bli en flitig biblioteksbesökare igen.
Så var *MALIN* tillbaka med bokfemman. Temat denna gången är senaste. "Det kan vara senaste böckerna ni har läst (eller lyssnat på), senaste böckerna ni har fått eller gett bort, eller senaste böckerna ni har påbörjat. Eller senaste böckerna som ni lagt beställning på, lagt till i att-läsa-listan osv. Ni väljer själva hur ni lägger upp det."
Nämn din topp 5 som baseras på ordet senaste.
-
Senaste boken jag gav bort i present var Glennkill - en fårdeckare av Leoinie Swann. Jag tyckte själv den var otroligt rolig och gav bort den till en vän som jag tror kommer uppskatta humorn.
-
Senaste boken jag satte upp på min "att läsa"-lista var Vi, de drunknade av Carsten Jensen. Jag läste om den i Sydsvenskan och den verkade så bra - en dansk generationsroman. Nån som läst den som vet?
-
Senaste boken jag googlade på var Den oändliga historien av Michael Ende, för jag hade helt plötsligt glömt vad författaren hette.
-
Senaste boken jag fick låna var en guidebok över Florida, som en kollega var gullig och lånade ut.
-
Jag har väldigt svårt att göra mig av med böcker, men den senaste boken jag sorterade ut (inte slängde utan skänkte till Erikshjälpen) var den förfärliga Förnuft och dårskap av Victoria Clayton.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av senaste?
January 13, 2008
Joyce Carol Oates är en favorit och idag har jag läst hennes kortroman Djur. Den utspelas på ett college i USA på 70-talet. 20-åriga Gillian är förälskad i poesi och sin professor. Hon blir indragen i ett triangeldrama med oväntade följder. Det är en spännande och obehaglig psykologisk skildring och trots det tunna omfånget ingen bagatell.
January 12, 2008
Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet av Eva Rice är en söt historia som utspelas i England i mitten av 50-talet. 18-åriga Penelope drömmer om kärlek, sångaren Jonnie Ray och att bli vuxen. Hon träffar av en händelse Charlotte och dras in i en spännade värld full av excentriska personer och väl bevarade hemligheter.
Stämningen i boken påminner om gamla engelska flickböcker, jag tänker speciellt på Katy-böckerna av Susan Coolige som jag läste och älskade när jag var yngre. De har lika precisa beskrivningar av kläder och är fulla av härliga måltider som får det att vattnas i munnen på en. Men i Rices bok är det aningen mer flirt och kyssar. Flickbok i chick. litt.-förpackning kanske? En trevlig och lättsam läsupplevelse.
January 11, 2008
Inspirerad av blogg_bohemen så plockade jag denna Björn Ranelid-bok ur pockethyllan. Med hjärtat som vapen handlar om Julia, dottern till två svenska emigranter i USA. Hon växer upp i i liten by under första världskriget, men vägrar inordna sig i byns inskränkta och oskrivna "lagar". Hon flyttar hemifrån när hon är 17 år och tar anställning som barnflicka hos ägarna till ett bageri i en liten stad vid kusten. Där skapar hon sig ett liv och omger sig med en både udda och helt vanlig samling människor som blir hennes vänner och förtrogna.
Jag blev inte riktigt lika förtjust i den här boken som min tipsare, dels för att jag tycker att Ranelids förvisso väldigt vackra språk tenderar att bli lite överlastat och dels för att jag tycke det är svårt att skilja bok från författare i det här fallet och jag är inte så sympatiskt inställd till författaren. Men på det stora hela är det här en vacker bok som verkligen visar det det vanliga vardagliga livet är det största äventyret!
January 9, 2008
I söndags natt när jag inte kunde sova satte jag mig istället och läste Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. Jag hade hunnit ungefär halva boken tidigare under helgen och nu när jag fortsatte kunde jag inte sluta förrän jag hade läst ut den. Det är en otroligt bra bok! Det kanske är lite tufft att redan i början av januari utnämna årets bästa bok, men jag lovar att den här boken i alla fall kommer att kommer finnas på listan som en av årets bästa böcker.
Hosseinis förra bok Flyga drake var enormt bra, men den här var kanske ännu ett strå vassare. Boken utspelar sig i Afghanistan där den 15-åriga Mariam - oäkta dotter till en tjänstekvinna och en rik affärsman - gifts bort med en trettio år äldre man när modern dör. Det blir ett kärlekslöst och våldsamt äktenskap. Efter 20 år tar sig mannen ytterligare en hustru - den bara 14 år gamla Laila. Det är i beskrivningen av dessa båda kvinnoöden och hur de vävs samman som berättelsen skapas. Deras förtvivlan och utsatthet, deras maktlöshet och rädsla, deras vänskap, deras kärlek - det är oerhört starkt beskrivet. Och allt detta mot en intressant politisk bakrund i ett krigshärjat Afghanistan, först under kommunistregimen och sedan under Talibanerna, något som ju är en del av även vår nutidshistoria.
Ibland önskar man att böcker inte ska ta slut för att man så gärna vill fortsätta att leva i den väld som boken målar upp. Den här världen vill jag ju absolut inte leva i, men jag önskar ändå att jag hade kunnat läsa lite långsammare, eller att boken varit lite längre så att jag hade kunnat få lära känna de här kvinnorna ännu lite mer.
January 5, 2008
Reginald Hill är en deckarfavvo och den senaste boken The Death of Dalziel håller samma höga nivå. Ämnet är aktuellt om terrorism, men med ett lite ovanligt angreppssätt. Den ene av Hills huvudpersoner, Dalziel, tillbringar det mesta av boken i koma, så Pascoe får själv hålla i i en farlig och spännande utredning. Det är nåt med miljön och stämningen i engelska, välskrivna deckare som jag gillar så himla mycket.
January 3, 2008
En del böcker blir "snackisar" t.ex. Bitterfittan av Maria Sveland. Titeln är ju ganska uppseendeväckande och i intervjun med författaren längst bak i boken säger hon att det inte var ett trick för att få extra uppmärksamhet kring boken utan för att återkräva orden. Boken handlar om Sara - frilansjournalist och gift småbarnsmamma i 30-årsåldern - som redan är bitter på livet. Hon "smiter" från man och barn och åker på charterresa för att få distans och tänka över sitt liv. Det är konstigt - jag är verken småbarnsmamma eller frilansjournalist i storstadsområdet med en frånvarande man eller inspirerad av 70-talsfeminister, men det är nåt med den här boken som jag verkligen känner igen mig i. Den är klipsk, välformulerad och mycket tidstypisk. Det rosa omslaget till trots - det är ingen typisk chick litt.
Jag fick en hel låda med roliga saker för blomsterbindning och blomsterarrangemang i julklapp av maken. Det låter kanske som en lite som en hobby för blåhåriga engelska pensionärstanter, men det är faktiskt väldigt kul.
Inpirerad av den här boken - som också låg i lådan - försökte jag mig på en liten nyårsblomstergrupp som värdinnepresent. Jag får nog öva lite mer, men urvalet av blommor på nyårsaftons eftermiddag var något begränsat.
January 1, 2008
Jag hann såklart läsa lite under julen också, även om det inte blev någon lästid på tåget i år, så några böcker till ska till under 2007:
Den brinnande flickan av Mark Billingham - jag gillar ju deckare från Minotaur förlag (t.ex. Reginald Hill, Peter Robinson, Denis Mina). Jag kommer ihåg att jag var ganska uppslukad av den när jag läste den, men nu när jag tittar på den kan jag inte riktigt komma ihåg den. Jag borde ju minnas den bättre med tanke på att jag läste ut den precis innan jul, men kanske var det bara en sådan bok som ger förströelse för stunden, men som inte lämnar några bestående spår. Det är en klassisk kriminalroman med ett gammal olöst brott som kommer upp till ytan igen vid ett nytt brott och efter förvecklingar så löses de båda. Billingham petar inte ner någon av mina andra Minoaur-deckarfavoriter från listan.
Restoring Grace av Kate Fforde - jag fick låna denna "pastellbok" av en vän när jag behövde nåt lättsmält. Och det var den verkligen. Och otroligt fånig! Men trevligt engelsk på något vis och gav samma typ av nöje som att läsa Barbara Cartland-romaner. Hjältinnorna i chick litt påminner om Cartlands historiska dito, men här är det i en frånskild kvinna i modern miljö som kämpar med att hitta sig själv, men hon blir såklart inte "hel" förrän hon har hittat sin stora kärlek. Det är mycket "munnen sa nej, men hjärtat säger ja" i den här boken …;)
Sista boken ut för 2007 var Vargtimmen av Denise Mina - det var däremot en riktigt bra deckare. Hjältinnan är som vanligt hos Mina den unga journalisten Paddy Meehan. Hon blir vittne till en misshandel som sedan visar sig sluta som ett mord, men polisen verkar ointresserade av att reda upp mordet och hon tar saken i egna händer. Ruskigt spännande och bra, en skickligt berättad historia som långsamt får läsaren att förstå hur allt hänger ihop - och med huvudpersoner som känns som riktiga människor.
December 19, 2007
Jag har visst lagt av mig lite med bokfemmorna, men tänkte göra ett sista ryck med årets två sista bokfemmor. De handlar om årets sämsta och bästa läsupplevelser. Eftersom jag är lite lat orkar jag inte skriva motiveringar till alla utan hänvisar till recensioner som jag lagt ut här på bloggen. Here goes:
Årets sämsta böcker
-
Kvinnor som älskar böcker för mycket av Brenda Knight - läs varför
här.
-
Natten innan de hängde Ruth Ellis av Margareta Strömstedt - läs varför
här.
-
Ondskans leende av Marianne Fredriksson - läs varför
här.
-
Passion av Lily Prior - läs varför
här.
-
Förnuft och dårskap av Victoria Clayton - läs varför
här.
Årets bästa böcker
-
Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowlings - läs varför
här.
-
Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger - läs varför
här.
-
Busters öron av Maria Ernestam - läs varför
här.
-
Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson - läs varför
här.
-
En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka - läs varför
här.
Så, det var det - ett slags litterärt boksslut. Tack *MALIN* för alla roliga bokfemmor!
Jag har ju glömt att skriva om Jonas Karlssons novellsamling Det andra målet som jag läste ut förra veckan. Som vanligt med noveller så läser jag det lite för snabbt, som kapitel i en bok, och min hjärna jobbar febrilt med att få dem att hänga ihop. Oftast gör de ju inte det. Men i den här novellsamlingen så fungerar det för det mesta. Novellerna har teman och persongalleri som återkommer. Samma händelse berättas fler gånger ur olika personers synvinkel. Det är vardagliga händelser, lite vemodigt "lagom-svenska", rakt berättade utan krusiduller, men ibland med en oväntad tvist. Och när jag läser så hör jag Jonas Karlssons trygga röst i huvudet, som en egen uppläsare. Jag tyckte om det.
December 9, 2007
Oj, vad jag har slitit med den här boken. Jag fick den i födelsedagspresent av min bror som tycker att jag behöver uppfostras lite musikaliskt. Scar Tissue är alltså Anthony Kiedis – sångaren i Red Hot Chili Peppers – självbiografi. Anledningen till att jag kämpade med den är inte att den är dåligt, utan att jag blir så jäkla förbannad på honom för att han knarkar hela tiden. Han är en smart person, uppenbarligen talanfull inom sitt gebit, han vet att det är idiotiskt att knarka – det är ingen romantiserad bild av missbruket – hans vänner dör omkring honom och han vet att han gör alla i sin närhet illa. Och han fortsätter ändå. Det är ett under att de lyckades bli ett så känt och framgångsrikt band och ett ännu större under att han lever och inte har fått en dödlig sjukdom. Läsningen underlättar nog om man känner till bandet och deras låtar. Jag tyckte det blev intressant först när jag började känna igen lite. Minus för beskrivningen av alla sexuella möten i detalj. Vi fattar – du har lätt för att få brudar.
December 4, 2007
Ja, som bokintresserad borde man väl säga nåt om Augustpriset. Men jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Fast Sven Nordqvist är ju bra förstås.
December 3, 2007
En Peter Robinson-deckare damp ner i min brevlåda och det kan man ju inte stå emot. En bit av mitt hjärta berättar två parallella mordgåtor - en musikjournalist som mördas i nutid och en ung kvinna som mördas på en musikfestival på 60-talet. De två mysterierna vävs samman på ett spännande sätt och får en kanske lite oväntad upplösning. Härliga engelska karaktärer, välskrivet och spännande. Men jag har väl sagt att jag gillar Robinson
November 26, 2007
*Malins* bokfemma den här veckan handlar om fantasy. Det är en genre som jag upptäckt ganska nyligen - efter det att jag träffade min man och när jag började läsa barnlitteratur. Innan dessa hade jag varken läst Sagan om ringen eller Narnia-böckerna.
Veckans tema för Bokfemman är fantasy. Nämn dina 5 favoriter.
-
Guldkompassen, Den skarpa eggen och Bärnstenskikaren av Philip Pullman. Kallas även triologin om Den mörka materien. Spännande och fantasifullt med äventyr med flickan Lyra i huvudrollen. Mycket välskrivet. Första delen kommer som film nu till jul.
-
Över näktergalens golv, På en kudde av gräs och Under lysande måne av Lian Hearn - fantasy och historisk roman i ett fiktivt Japan. En spännade och blodig släktsaga med övernaturliga inslag. Nu har det kommit även en sequel och en prequel också.
-
Harry Potter-böckerna av J.K. Rowlings - ja, den måste ju får vara med här. Talar för sig själv.
-
Narnia-böckerna av C.S Lewis - en klassiker i genren får man väl anta. Jag har precis själv läst dem och gillade dem absolut. Speciellt Häxan och Lejonet.
-
Discworld-serien av Terry Pratchett - en helt hysterisk värld befolkad av klåpare till trollkarlar och grälande häxor. Otroligt roligt! Bör läsas på originalspråk.
Oj, det blev visst en hel del barn- och ungdomsfantasy på min lista. Men jag tycker de håller för vuxna läsare med.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av fantasy?
November 25, 2007
Något som låter så skojigt som en fårdeckare kan man ju inte motstå. Så när jag läste om den hos blogg_bohemen så var jag bara tvungen att skaffa mig den jag också. Författaren till Glennkill heter Leonie Swann och är en tyska som skrivit denna udda deckare i typisk engelsk landsortsmijö. Den handlar om en hjord får vars herde Gerorge en morgon hittas mördad. Fåren bestämmer sig för att ta reda på vem mördaren är. De förstår att de måste söka svaren hos människorna, men de är ju inte lätta att begripa sig på. En deckare med mycket humor och finess och ett alldeles fantastiskt persongalleri. Ja, eller fårgalleri. Läs den!
November 20, 2007
Det blir ingen bokfemma för mig denna vecka. Den handlar om thrillers och det är jag för feg för att läsa
November 16, 2007
Tema för veckans bokfemma är en middagsbjudning för författare.
Nämn fem författare som du skulle vilja bjuda hem på middag och motivera varför.
-
Erlend Loe - jag har sett honom "live" på en författaruppläsning och på ett par "bokpratarprogram". Han verkar otroligt intressant och rolig. En sådan person vill jag gärna bjuda på middag.
-
Jane Austen - lite klass vill man ju också ha. Dessutom tror jag att Austen är bra på att hålla middagskonversationen igång.
-
Terry Pratchett - för att jag undrar om han är lika underhållande som person som de böcker han skriver.
-
Joyce Carol Oates - för om hon inte får nobelpriset så kan hon ju åtminstone få komma till Sverige och jag ska göra mitt bästa för att servera mat i nobel-klass
-
Reginald Hill - för att få lite spänning till efterrätt.
Nu är det din tur! Vilka fem författare skulle du bjuda in till din middagsbjudning?
November 15, 2007
Jag kände för en liten paus från knarkdimmorna i Anthony Kiedis (Red Hot Chilli Peppers) självbiografi som jag håller på att läsa. Så när Anna, min älskade av Magnus Utvik kom med Amelia så läste jag den. Det är en berättelse ur en mans perspektiv hur han reagerar när hans 29-åriga sambo drabbas av livmodercancer. Hon blir tvungen att opererera bort livmodern och de inser att de aldrig kan bli biologiska föräldrar. Lättläst och bitvis gripande, om än inte särskilt välskriven. Berättelsen är till stor del baserad på författarens egna upplevelser. Jag undrar om han inte hade tjänat på att skriva den som en dokumentär istället för i skönlitterär form? Han är ju journalist och hans stil hade kanske kommit bättre till sin rätt då. Och så kan jag inte hjälpa att jag nog hellre hade läst hennes beskrivning av den svåra processen …
November 12, 2007
Nä, nu har jag funderat på det här med litterära hjältar i en hel vecka. Jag blev utmanad av
Pi för ett tag sedan. Utmaningen handlar om litterära hjältar. Hjältar som man minns länge efter att man har läst boken, och som på något sätt har blivit större än både boken och författaren. Sedan kom Malins
bokfemma som handlade om vilka personer ut böckern man skulle vilja bjuda hem på middag. Och de personerna bör ju vara ungefär samma. Karaktärer och personligheter som man facinerats av i böcker. Man jag är helt blank i huvudet - jag kan inte komma på en enda! Mycket konstigt! För jag har ju många favoritböcker. Men inga favoritkaraktärer som jag kan komma på. Kan det vara så att det inte är karaktärer jag minns av de böcker jag läser? Att det handlar mer om miljöer och stämningar? Eller är de bara att jag är så förkyld just nu att min hjärna har totalt lagt ner all aktivitet?
November 11, 2007
Jag brukar gilla John Irving, men nu när jag har tagit mig igenom nästan åtta hunda sidor total snoppfixering i boken Tills jag finner dig är jag inte lika säker. Grundhistorien med huvudpersonen som söker sin far (och sig själv) - först tillsammans med sin mamma som arbetar sig igenom Europa som tatuerare och sedan ensam när mamman gått bort - är intressan och håller ändå uppe drivet i boken, men jag är inte säker på vad Irving vill ha sagt med det andra - att man blir totalt fixerad när man har en frånvarande fadersfigur?
Nån som läst den som har en tolking?
November 6, 2007
Jag var lite trött på snoppfixeringen i John Irving-romanen jag läser just nu, så jag shoppade en ny pocket på Knutpunkten i Helsingborg på väg hem från Danmark. Den löste kanske inte just det problemet, för den var ganska så fixerad den med. Men jag har varit lite nyfiken på Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Det är en skildring av tre killars uppväxt i en småstad. Det är inte vackert, det är ibland rent plågsamt och alltför pubertalt, men ändå på många sätt bra.
November 5, 2007
Apropå att vilja leva i Harry Potters värld, så kan man skaffa sig ett Harry Potter-namn här:
Mitt blev:
Minerva Scamander
Inte så tokigt
Efter en liten paus är Malin tillbaka med sin bokfemma. Jag hänger på om än i senaste laget.
Veckans tema för Bokfemman är drömvärld. Nämn fem böcker som du skulle vilja hoppa in i och få uppleva irl om du kunde.
- Den oändliga historien av Michael Ende. Jag älskade den här boken när jag var yngre och läste om den många gånger. Min högsta önskan var att - precis som huvudpersonen - få sugas in bokens underbara äventyr.
- Harry Potter av J.K. Rowling. Den här boken finns på många listor, men visst skulle även jag vilja vara elev på Hogwarts.
- Någon Jane Austen-roman, men bara en liten stund för att få ha de där vackra kläderna på sig
- Som någon av hjältinnorna i Tusen och en natts sagovärld - spännande, färgstarkt och exotiskt.
Äsch, jag kom bara på fyra böcker som jag skulle vilja besöka.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av böcker du skulle vilja hoppa in i?
October 29, 2007
Jag gillar sanna historier och trodde detta var en sådan. Men när jag började läsa Judy Merill Larsens Bara till låns så förstod jag att det var en roman, men en sådan slags roman som lika gärna kunde vara sann. Huvudpersonen Ellen förlorar sin yngste son i en olycka med en vattenskoter och måste på något vis hantera sin sorg, ta ställning till organdonation, finnas till hands för den andre sonen och kämpa för att förövaren ska bli dömd och sona sitt brott. En ganska bra histora. Minus för den lite onödiga kärlekshistorien som författare klämt in.
Julian Barnes bok Arthur & Gerorge baseras på den sanna historien om Sir Arthur Conan Doyle som hjälper George Edjali som blivit oskyldigt anklgad och dömd för att ha skrivit hatbrev och lemlästat djur. Många skrev till Conan Doyle med förhoppning om att han - liksom han romanfigur Sherlock Holmes - skulle kunna lösa brott. Men detta är det enda fallet men vet att han tog sig an. Storyn griper inte riktigt tag i mig. Jag tycker det är lite långsamt och hade hoppat att det skulle vara roligare. Barnes England, England är ju superrolig. Kanske beror det också på att man vet hur det ska gå. Eller att ingen av huvudpersonerna är så hemskt sympatiskt.
October 21, 2007
Den hör boken fick jag av tjejerna i montern bredvid vår på bokmässan. Det bryter alltid ut en frenetisk byteshandel mellan montrarna när mässan stängt. Ingen vill packa ner och släpa hem sina utställningexemplar. Jag hade nog inte valt John Berendts Fallande änglars stad själv. Det är en dokumentär om Venedig som börjar 1996 när Venedigs operahus La Fenice brinner ner och den slutar åtta år senare när den nyuppbyggda operan invigdes. Det stå i baksidestexten att det är "en spaning på den vardag venetianerna lever - bortom tursmen" och på så vis är den ganska intressant. Men det är lite för segt och lite för osammanhängande för att bli riktigt bra. Men visst blir man sugen på att åka till Venedig. Och jag blir jättesugen på att läsa Henry James The Wings of the Dove.
October 16, 2007
Apropå böcker - har jag visat mitt bibliotek? När vi flyttade till den här lägenheten hade vi det lyxiga problemet med ett rum mer än vi egentligen behövde. Så vi funderade lite, men det blev ett bibliotek nästan utan tvekan. Det är ju inte riktigt ett sånt där engelskt murrigt bibliotek som man helst skulle vilja ha, men härligt ändå. På önskelistan står nu en mysig läsfötålj och lite annat smått och gott för att få till det perfekta läs- och/eller musiklyssnar-rummet. Makens go-spel ska nog också få en mer framträdande plats.
Vad kul! I veckans bokfemma får man ge pris åt sina favoritförfattare.
Nämn fem författare som du tycker ska få Bokfemmepriset 2007 och motivera varför.
- Arto Paasilinna. Äntligen får jag dela ut ett pris åt min favoritförfattare. Det har väl inte undgått någon att jag gillar honom skarpt. Mustigt språk, burleska karaktärer och sparsmakat och kargt humoristiskt. Underbart!
- Joyce Carol Oates. Borde nån gång få nobelpriset. Vackert, vackert språk och berättelser som griper tag i läsaren.
- Erlend Loe. Roligaste norrmannen. Jag skrattar högt åt hans "Expediton L" och inte minst hans barnböcker om Kurt. Det är väl riktigt läsglädje?
- Per Nilsson. En riktigt bra ungdomsboksförfattare borde också vara med på listan. Per Nilsson skriver angeläget, närvarande och viktigt för både ungdomar och vuxna.
- Margaret Atwood. Välskrivna, spännande romaner med människoporträtt som inte lämnar läsaren oberörd.
Bubblare på listan är Jan Kjaerstad, John Irving och Kerstin Ekman.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av författare som du skulle vilja ge ett pris?
Karin Alfredssons 80 grader från Varmvattnet är årets debut enligt Deckarakademien. En riktigt, riktigt bra thriller är det i alla fall. Och det läskiga i boken är inte jakten på skurken/skurkarna utan hur otroligt angelägen HIV-situationen är Afrika och hur gamla sedvänjor och vidskepelse gör situationen ännu värre. Den svenska läkaren Ellen Elg åker till Zambia för att studera sjukvården och hjälpa till med preventimedelsrådgivning. Men hon arbetar även med en annan typ av hjälp som inte alltid uppskattas. En bok om våld, sexualitet, kvinnoförtryck, ekonomisk makt och död. Spännande, gripande och otäck. Läs den!
October 13, 2007
Jag är ganska skeptisk till Linda Skugge. Men boken Ett tal till min systers bröllop har ju fått så enormt bra recensioner så jag ville ge den en chans. Men jag förstår inte vad det är för "rasande superbegåvat" över det här? Det är en helt OK bok och lättsam läsning, men det är som en slags Bridget Jones fast med två barn och frånvarande make. Är det möjligen det här som är "hen lit" (jmfr. chick litt)?
October 12, 2007
Ja, ni vet ju säkert att Arto Paasilina är en av mina favoritförfattare. Hans senaste bok heter Domedagen gryr och den gjorde mig inte besviken. Den handlar om den lite luggslitne skogshuggaren Hermanni Heskari som räddar miljonärskan Lena Lundmark när hon kraschlandrar med sin luftballong på isen i Enare träsk. Som tack för han leva lyxliv i ett år på hennes bekostnad och får hjälp av Lenas morbror att bli en gentleman. Samtidigt planerar Heskari det finska folkets revolution. Paasilinna är lika mustig och absurd som vanligt. Karaktärerna är obetalbara. Det här gör mig glad!
October 11, 2007
Testa dina kunskaper om Nobelpriset i litteratur på DN:s hemsida. Jag hade tyvärr bara 5 av 10 rätt.
Så blev det alltså Doris Lessing som fick litteraturpriset. Ganska otippat.
Jag har inte läst nåt av henne vad jag minns? Har du?
October 8, 2007
Ibland är det härligt med lite "chick litt" (mem varför måste alltid böckerna vara rosa?!?) och speciellt när den är välskriven som Elisabeth Nobles Bokcirkelns bekännelser. Några omaka kvinnor samlas en gång i månaden för att prata om en bok, men pratar lika mycket om livet, kärleken och relationer. Några stående chick litt-ingredienser finns, viktnoja (såklart!) och någon som jobbar på förlag (hallå - det är inte särskilt glamouröst), men det är också ett lite annorlunda upplägg eftersom man också får 12 lästips på köpet. En riktigt trevlig liten lässtund.
October 6, 2007
Strålande roliga sammanfattningar av världslitteraturen på fyra serierutor hittar man i Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom. Går inte att förklara - måste upplevas. Tänk att det kan vara så enkelt att beskriva en bok!
Synderskan av Petra Hammesfahr (i baksidestexten kallad en tysk Minette Walters) har stått i bokhyllan ganska länge utan att jag har känt mig sugen på den. Men nu gav jag den en chans. Det är en psykologisk kriminalroman om en ung kvinna som plötsligt överfaller och dödar en man på en offentlig badstrand. Många människor är vittnen, däribland kvinnas man och son. När utredningen startar rullas ett skrämmande livsöde upp präglat av religiös fanatism, skuld och vanförställningar. Berättelsen var lite för rörig för att den skulle bli riktigt gripande, men var ändå läsvärd.
October 3, 2007
Veckans tema för *MALIN*:s Bokfemman är sagor. Nämn dina 5 favoriter i genren.
Saga är en fantastisk berättelse, vanligen berättad för barn, som ofta handlar om magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral, och har en slående sensmoral. Prinsar och prinsessor är vanliga, men även fattiga bondpojkar och -flickor, som i sagan får en chans att bevisa sin duglighet för de kungliga. (Wikipedia)
- Flickan med svavlestickorna av H.C. Andersen. Jag gråter fortfarande floder när jag tänker på den! Den och sången "I en sal på lasarettet" triggar tårkanalerna
- Allra käraste syster av Astrid Lindgren. En av de vackraste bilderböckerna jag vet.
- Hrafnkels saga - de Isländska sagorna är ju bra för bra. Karga, hårda och blodiga, men så knivskarpa och så roliga. Hrafnkles saga Freysgode får representera dem eftesom jag skrev min D-uppsats om den, men det finns många bra.
- Tusen och en natt - sagornas sagor. Här finns allt. Guld, glamour, skönhet, kärlek, svek, list och ond bråd död …
- Askungen. Ja, det är ju en klassiker och måste ju beredas plats på listan. Fast boken jag de när jag var liten liknar inte alls Disneys version. Illustrationerna var långtifrån sockersöta - snarare lite groteska, men ändå vackra. Åh, nu blir jag sugen på att gå upp på vinden och försöka hitta den bland alla mina gamla barnböcker.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av sagor?
Tony Parssons Saker vi kunde berätta utspelas i London i slutat av 70-talet och den röda tråden i boken är musiktidningen The Paper och personerna som arbetar där. Jag har lite svårt att identifiera mig med hela sex, drugs ‘n’ rock’n'roll-grejen så jag fångas inte riktigt av berättelsen. Musikintresse och kännedom om 70-talsband är nog en föutsättning för att gilla den.
Här är mina bokfynd från mässan. Jag fick behärska mig ganska mycket för att det inte skulle bli fler och framförallt avstod jag från alla glassiga kokböcker och fina faktaböcker som jag troligen inte kommer att titta i sedan. Pocket är ju en säker satsning för en busspendlare. Ja, och så blev det lite presenter också, men de kan jag ju inte visa här.
Saker vi kunde berätta - Tony Parsons
80 romaner för dig som har bråttom - Henrik Lange
Bokcirkelns bekännelser - Elizabeth Noble
Ett tal till min systers bröllop - Linda Skugge
Nobels testamente - Liza Marklund
80 grader från varmvattnet - Karin Alfredsson
Fallande änglars stad - John Berendt
Arthur & George - Julian Barnes
Tills jag finner dig - John Irving
Det andra målet - Jonas Karlsson
Domedagen gryr - Arto Paasilinna
Så här såg det ut i vår monter:
Lite lite folk kanske, men det beror på att det är innan mässan öppnade. Resten av tiden var det full rulle.
Och i förlagets stora monter:
Och här står vår VD och vår försäljningschef och bjuder alla lärare på glass:
October 1, 2007
Jag var lite besviken över att jag inte såg några roliga kändisar (ja, förutom Jonas då). När andra såg snygge Fares Fare så såg jag bara Lasse Åberg och Lasse Eriksson. Och försökte att inte se Björn Ranelid. När andra såg ärkebiskop Desmond Tutu såg jag sexrådgivare Katerina Janouch och Leif Pagrotsky.
Men så hade vi ju lite egna kändisar i en av våra montrar - både Bosse bildoktor och Katarina Mazetti var där!
Ja, och så de som alltid är på mässan - Janu Guillou (som nog var i varenda monter! Och på seven-eleven när jag handlade kaffe), Mark Levengood och Björn Hellberg. Jag såg inte Liza
Marklund nånstans, men hon var säkert där också.
Berätta det inte för min man, men jag är lite förtjust i skådespelaren Jonas Karlsson… Så jag blev lite glad när jag såg honom prata i en monter på bokmässan. Han berättade om sin debut som författare och sin novellsamling. Och så läste han högt med sin mysiga röst. Jag var tvungen att skaffa ett ex av boken och så fick jag den signerad, med de fullständigt unika (eller hur?) orden "Till Ulrica, kram från Jonas Karlsson" :)
Återkommer med recension.
Kathleen O’Malley är författaren till den självbiografiska boken Förlorad barndom. Hennes mamma var ogift mor i ett strängt katoliskt Irland. När Kathleen är 8 år blir hon våldtagen av grannen och rättsfallet riktar uppmärksamheten mot familjen. De får rätt i domstolen, men Kathleen och henne systrar blir tvångsomhändertagna och satta i klosterskola. Där får de stå ut med vanvård, smuts, svält, barnarbete, fysisk oh psykisk misshandel och förnedring. Hos mamman var de iofs fattiga, men de var alltid mätta, hela och rena - och älskade! Boken är inte så välskriven och den är ganska ostrukturerad, men det är en gripande historia och en intressant diskussion om religiös dubbelmoral och vad som är bäst för barn.
Ja, utmattad (och trött i fötterna) är väl det ordet som bäst sammanfattar hur man känner sig efter att ha jobbat på bokmässan i fyra dagar. Ja, eller fem - vi åkte ju upp redan på onsdagen och byggde monter och skyltade. Men det är ju roligt också - full rulle hela tiden, massor folk och när man inte jobbar kan man lyssna på författare, gå på seminarier, botanisera bland böcker och shoppa loss totalt! Bokkassen jag hade med mig hem var rejält tung!
September 25, 2007
Ja, då åker jag på bokmässan i Göteborg. Åter på söndag!
September 24, 2007
Temat för veckans Bokfemma är ungdomsböcker för tjejer. Nämn dina 5 favoriter.
-
I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell - stålande bra skildring av en ung tjej som försöker hantera sin mors cancer och svårigheterna med att vara tjej i tonåren.
-
En ö i havet av Annika Thor - ja, hela serien om Steffi och Nelli som är judiska krigsbarn som skickas till fosterfamilj i Sverige under andra världskriget. Balanserar kanske på gränsen melllan barn- och ungdomslitteratur, men det är en gripande berättat om en historia som inte ska glömmas.
-
Dyk i, Djupt vatten och Över ytan av Kate Cann - om 16-åriga Colettes värld, med allt det innebär av kärlek, sex och pinsamma föräldrar. Berättat med humor och distans.
-
Idilia Dubbs dagbok - den 17-åriga Idilia Dubb försvinner från sin familj undr en semester 1851 och många år senare påträffas hennes kvarlevor i en slottsruin tillsammans med den här dagboken. Baksidestexten hävdar att detta är en sann historia. Men är den det?
-
Det är slut mellan Gud och mig av Katarina Mazetti - om Linnea vars bästa vän Pia begår självmord. Det väcker funderingar om både döden och livet. Uppföljaren heter Det är slut mellan Rödluvan och vargen.
Oj, det var inte lätt. Försökte komma ihåg vad jag själv gillade, men framförallt vilka jag tyckte om av de lite nyare böckerna vi läste på Barn- och ungdomslitteraturen.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av ungdomsböcker för tjejer?
September 23, 2007
Shani Mootoos Hon simmade i havet vid Guanagaspar (mystisk översättning från originalets: He Drown She in the Sea) är en berättelse om omöjlig kärlek som ändå övervinner hinder och tid. Men också om klass, ras och status och om att trotsa det liv man är född till. Allt med en färgstark karibisk miljö som bakgrund. Inte så tokig!
September 22, 2007
Saffransköket av Yasmin Crowther är en berättelse om en iransk kvinna som förskjuts av sin familj och bygger upp ett nytt liv i London med sin engelske make och sin dotter. Men livet och relationen till maken och den vuxna dottern är inte alltid lätt - någonting saknas och hon reser tillbaka för att försonas med sitt förflutna. Hon skriver sedan och ber dottern att också komma för att kunna förklara för henne vem hon är. En varm, finstämd, sorglig och krydd-doftande berättelse! Och ett vackert bokomslag.
September 18, 2007
Veckans tema för Bokfemman är "page-turners", dvs böcker man inte kan sluta läsa förräns man har kommit till sista sidan. Nämn dina 5 favoriter.
(Page-turner:A very interesting, exciting, or suspenseful book, usually a novel. (från thefreedictionary.com)
Oj, det var svårt, men här kommer fem utan inbördes ordning
-
Den oändliga historien av Michael Ende - en av mina barndomsfavoriter som jag absolut inte kunde släppa, trots att jag läste om den hur många gånger som helst.
-
Samtliga Harry Potter-böcker. Need I say more?
-
Stieg Larssons Millenium-triologi - oj, vad spännande!
-
Vindens skugga av Carlos Ruiz Safón - ville aldrig sluta läsa och vile aldrig att den skulle ta slut.
-
DaVinci-koden av Dan Brown. Trots att det bär mig lite emot för den är så typiskt upplagd för att vara en bladvändare.Det är lite "billigt", men det funkar.
September 17, 2007
Jag börjar förstå varför vissa pocketböcker låg kvar på kaffebordet av dem som kollegan rensat ut ur bokhyllan. Förnuft och dårskap av Victoria Clayton var om möjligt ännu sämre än Passion av Lily Prior som jag läste ut häromdagen. Det var ju åtminstone lite originellt med en mulåsna som berättare. Detta var en banal och förutsägbar slags kärlekshistoria (är vänskapen viktigare än kärleken) med omotiverat stort fokus på detaljer om maträtter och porslinsmärken. Omslaget (som jag inte kan hitta nånstans) var i alla fall fint eftersom det hade en av mina favoritblommor på.
September 16, 2007
Lily Priors bok Passion behöver man verkligen inte läsa. Jag plockade åt mig den från kaffebordet där en kollega lagt utrensade pocketböcker och jag är sannerligen glad att den var gratis. En historia som berättas av en medelålders mulåsna (japp, du läste rätt) som är passionerat förälskad i en bedagad olivodlare som i sin tur är förälskad i en kvinna han inte känner och som resten av byns män också suktar efter. Nä, bra är det inte.
September 15, 2007
Linn Ullmans Ett välsignat barn handlar om tre halvsystrar, deras stränga pappa och hur händelser i barndomen får konsekvenser i vuxenlivet. Om en resa tillbaka till barndomen och barns grymma lek. Boken är lättläst och bygger upp en stämning genom att byta perspektiv mellan de tre systrarna. Läsaren får endast antydningar om den hemska händelsen i deras barndom, men när man väl får veta så faller det platt. Då bär inte berättelsen ända fram och den sympati och den förtvivlan man borde känna infinner sig inte riktigt.
September 12, 2007
Mari Jungsteds Den döende dandyn är en lagom spännade, lättläst dussindeckare som ger tillräcklig förströelse och avkoppling några timmar för att de inte ska kännas som bortkastad tid.
Testade det här helsmarriga receptet ur kokboken Två systrars söta. Eftersom jag har lite svårt att följa recept och dessutom är lite oplanerad så tog jag hälften valnötter/hälften hasselnötter och bytte hälften av russinen mot gröna russin (varning för att smeten är alltför god - de kanske inte blir några kakor).
Havrekakor med valnötter och russin (56 st alt. 25 caféstorlek)
200 g rumsvarmt smör eller margarin
1 dl strösocker
2,5 dl farinsocker
1 ägg
2 msk vatten
2 dl vetemjöl
2 tsk kanel
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
0,5 tsk bikarbonat
7 dl havregryn
2 dl russin
2 dl grovt hackade valnötter
Blanda alla torra ingredienser med russin och valnötter.
Rör smör och socker pösigt, tillsätt ägg och vatten och därefter de torra ingredienserna. Klicka ut på bakplåtspapper och grädda i 175 grader. Låt svalna på galler.
Grädda i 12 minuter, de skall vara mjuka när man tar ut dem.
Mina blev kanske inte riktigt lika snygga som på bilden, men goda blev de!
Jan Kjaerstad är en av mina favoritförfattare. Hans Tecken till kärlek är en av en bästa böcker som finns. Men hans böcker är inte lättlästa. Det är som att slå sig igenom en stor skog av ord, men om man klarar det så blir man rikligt belönad. Hans böcker är utmanande, fulla av pusselbitar, sidospår och associationer. Det kan vara tungt att läsa, det kan var förvirrande, men aldrig tråkigt. Hans senaste bok i pocket, Kungen av Europa, lämnar inga färdiga lösningar och knyter inte ihop alla trådar, men väver samman huvudpersonens barndom, ungdom och nu på ett rasande smart sätt.
September 11, 2007
Veckans bokfemma handlar om kokböcker.
Veckans tema är kokböcker. Välj dina 5 favoriter bland både matlagning och bakning.
Jag är ju förtjust i bakböcker, så det blev många sådana på listan:)
-
Hemkunskapsboken - jag har den fortfarande kvar och många av de bästa grundrecepten hittar man faktiskt där
-
Sju sorters kakor - ICA provköks klassiker
-
Monica Ahlbergs Klassiska tårtor på mitt sätt - en otroligt vacker bok och här hittar man den godaste vita chokladmoussetårtan i världen!
-
Asiatisk mat av Anne Cheng - asiatisk mat i svenska tappning. Falukorvswoken är kanon!
-
Två systrars söta (Lisa och Monica Eisenman) - (igen) min nya favorit!
Och så en bok som jag skulle vilja ha med på listan och som står i bokhyllan men som jag faktiskt aldrig lagat ett enda recept ur. Liselott Forslin och Annica Tribergs Lilla lunchlådan. Jag gillar konceptet med denna bok såå mycket och jag önskar att jag hade energi att laga sådana goda, nyttiga och roliga lunchlådor.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av kokböcker?
September 10, 2007
Att Bokia säljer ut de inbundna böcker som var i förra årets läsecirkel för en spottstyver. Jag fyndade dessa på lunchen.
September 5, 2007
Blev tipsad av en vän om boken Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger (kul namn!). Hon sa att den var fantastisk. Och det var den - fantastiskt konstig, fantastiskt rolig, fantastiskt sorglig och fantastiskt bra! Det är den osannolika historien om Henry som är ofrivillig tidresenär. Han far fram och tillbaka genom tiden utan att kunna kontrollera det. Han träffar sin blivande fru när hon bara är sex år och sin ofödda dotter när hon är tio. Han kan försvinna vid de mest olämpliga tillfällen och den lilla detaljen att han dyker upp naken dit han kommer eftersom han inte kan ta med sig något mellan de olika platserna gör ju att han hamnar i många dråpliga situationer, men också farliga.
September 4, 2007
Temat för veckans Bokfemma är chic-lit. Nämn dina 5 favoriter i genren (böcker eller författare).
"Chick lit features hip, stylish female protagonists, usually in their twenties and thirties, in urban settings (usually London or Manhattan), and follows their love lives and struggles for professional success (often in the publishing, advertising, public relations or fashion industry). The books usually feature an airy, irreverent tone and frank sexual themes." (Från Wikipedia)
1. Etta på listan måste ju bli något av Marian Keyes. Hennes böcker var väl praktiskt taget startskottet för denna genre. Jag tror den första jag läste var Vattenmelonen.
2. Sedan måste jag välja Bridget Jones dagbok av Helen Fielding. Behöver väl inte förklaras
3. Smartaste chick lit:en jag vet är Hanne Vibeke Holsts böcker om TV-journalisten Therese Skårup - Therese tillstånd, Det verkliga livet och En lycklig kvinna. Men så tog ju författaren ganska snart efter steget över till Kronprinsessan.
4. Inte alla skulle kanske hålla med mig om Kajsa Ingemarsson på denna lista, men i alla fall hennes första böcker hamnar i kategorin chick lit. Inte enklare än så till exempel.
5. Och här på slutet slänger jag in Martina Haags Underbar och älskad av alla. Jag kan inte komma på några fler som håller skaplig kvalitet. Men ibland gör det inget - det kan vara så härligt att försvinna bort i en sån här bok ändå.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av chic-lit?
September 2, 2007
Vemodig är nog det ord som bäst beskriver Kjell Westös roman Där vi en gång gått. Det är en krönika över Finland under tiden strax före första världskriget fram till strax innan andra världskriget bryter ut och handlar om flera olika människor vars öden på ett eller annat sätt kopplas samman. Först blir jag lite förvirrad över berättelsens alla olika spår och människor, sedan lågsamt medveten om mina bristande kunskaper om vårt grannlands historia och sedan gripen av berättelsen. Den lämnar mig lite sorgsen till mods. Lite vemodig.
Extra plus för snyggt omslag.
August 27, 2007
Veckans bokfemma handlar om facklitteratur. Svårt, svårt …
Veckans tema är facklitteratur. Nämn 5 böcker som säger något om dig själv, vem du är och vad du gör på fritiden mer än läser.
1. Svenska formgivare - vacker och inspirerande bok om våra duktiga formgivare. Inspiration till hemmet och ögongodis.
2. Självkänsla nu av Mia Törnbom - får symbolisera att jag ibland snöar in på självhjälpsböcker och tror att de ska lösa alla mina problem.
3. One planet - inspiration för resor. I den står ordspråket: "The world is a book and he who stays at home reads only one page". Jag vill läsa så många sidor som möjligt
4. Två systrars söta - en alldeles ny bok, men den är representativ. Jag faller för den här typen av böcker. Både för att jag älskar att baka, men lika gärna för att njuta av bilderna (och det är ju bättre för figuren).
5. Olja av Gunnar Lindstedt - får upp ögonen för att vi måste vara rädda om vår planet.
Och vad har ni nu lärt er om mig? Att jag tycker om form och inredning, att jag ibland (lite naivt) söker lätta lösningar på svåra problem, att jag gillar att baka men inte gör det så ofta (jag fikar å andra sidan desto mer!), att jag tycker om att resa (borde kanske varit först på listan) och att jag försöker tänka på miljön genom att vara medveten och börja göra smarta val.
Vad borde mer varit på listan? Ja, att jag är ständigt läsande är ju självskrivet. Att jag har snöat in totalt på bloggande, scrapblog och Facebook. Och att jag kollar liite för mycket på TV, kanske …
Nu är det din tur! Vilken topp 5 av facklitteratur berättar något om vem du är som person?
August 25, 2007
Den här fantastiska boken fick vi i present igår.
Två systrars söta (Monica och Lisa Eisenman) verkar vara en fantastiskt härlig bakbok med enormt fina bilder. Man blir sugen på allt! Eller vad sägs om: lavendelkakor; havrekakor med valnötter & russin; After Eight-kakor; muskovadosnittar med kaffekross; Gunnars limekolarutor; tant Märtas hemliga mandel- & nougatkaka; devil´s chocolate cake; polkagrischeesecake; Teddys hasselnöts- & limemousse; semifreddo med nougat & jordgubbar; sommartiramisù ….
Måste nog ha en bak-dag snart.
August 23, 2007
Jag kan inte låta bli att göra förra veckans bokfemma också. Det här var ju kul!
(Förra) veckans tema för bokfemman är brittisk och amerikansk litteratur. Nämn dina 5 favoriter - böcker eller författare.
1. Måste ju ta med Jane Austen. Hon är bäst nästan alla kategorier. Min favorit är Pride and Prejuice.
2. Reginald Hill. Riktigt, riktigt bra engelska deckare. Gillade inte deckare särskilt mycket innan, men sedan jag läst Hill insåg jag att det var skillnad på deckare och deckare. Läs till exempel Dalen som dränktes.
3. John Irving. En favorit. Särskilt Änka i ett år. Men alla är bra.
4. Joyce Carol Oates. Eller är hon kanadensiska? Äsch, hon får vara med ändå. Hon är ju bara såååå bra. Nobelpris säger jag. Den senaste (på svensk pocket) Älskad, saknad är mycket gripande.
5. Ian McEwan seglar upp här som en nyfunnden bekantskap. Lördag var en mycket fyndig bok och jag tycker mycket om Försoning också.
Usch, det var verkligen inte lätt att bara välja fem!
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av brittiska och amerikanska författare?
Malin har en rolig grej på sin blogg. Hon lägger ut en slags utmaning om en "bokfemma" varje vecka. Jag vill ju såklart haka på:
Veckans tema för Bokfemman är svensk litteratur. Nämn dina 5 favoriter, böcker eller författare ur den svenska litteraturen.
Det är ju i den närmaste en omöjlig lista,för det finns ju så många bra! Men nu kör vi.
1. Eyvind Johnsons Strändernas svall framhåller jag som den största läsupplevelsen alla kategorier.
2. Astrid Lindgren. Man kan ju inte ha en lista över svenska författare eller svensk litteratur utan att nämna henne. Svårt att nämna en favoritbok, men kanske Mio, min Mio.
3. Kerstin Ekmans Händelser vid vatten. Det var en riktig ögonöppnare för mig när jag var ny på litteraurvetenskapen. Att det kunde finnas så många nivåer och tolkningar av en text! Jag älskar att läsa om den här boken. Hennes andra böcker är för övrigt inte så tokiga de heller
4. Per-Anders Fogelström och Mina drömmars stad m.fl. Ett stycke svensk historia.
5. Anna Jansson. Av alla svenska "deckardrottningar" är det henne jag gillar bäst. Som så ofta med deckarförfattare är den första boken man läser bäst. I detta fall var det Silverkronan.
Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av svensk litteratur?
Hos Fröken Nina funderar hittade jag den här listan på de 50 bästa barnböckerna. (Hon i sin tur hittade den på bokidiotens sida son i sin tur hade hittat den hos Martina). Eftersom jag jobbar med barnböcker kände jag ju mig manad.
fetstil för böcker man läst
kursiv för de man vill läsa
överstruken de man inte vill komma i närheten av
+ markerar de böcker man har i bokhyllan
* för de böcker man aldrig hört talas om.
1. +H. C. Andersen - Sagor
2. +Christina Björk/Lena Anderson - Linnéa i målarens trädgård
3. +Ivar Arosenius - Kattresan
4. +Gunilla Bergström - Alfons Åberg
5. Elsa Beskow - Bilderböckerna
6. +Enid Blyton - Fem-böckerna
7. Jean de Brunhoff - Babar
8. +Bröderna Grimm - Sagor
9. +Lewis Carroll - Alice i Underlandet
10. +Aidan Chambers - Dansa på min grav
11. James Fenimore Cooper - Den siste mohikanen
12. *Richmal Crompton - Bill-böckerna
13. Roald Dahl - Kalle och chokladfabriken
14. Roald Dahl - SVJ
15. +Daniel Defoe - Robinson Crusoe
16. +Charles Dickens - Oliver Twist
17. Alexandre Dumas d.ä. - De tre musketörerna
18. Alexandre Dumas d.ä. - Greven av Monte Cristo
19. Michael Ende - Momo - eller kampen om tiden
20.+Kenneth Grahame - Det susar i säven
21. +Maria Gripe - Hugo och Josefin
22. *Lennart Hellsing - Bananbok
23. Tove Jansson - Mumintrollen
24. Rudyard Kipling - Djungelboken
25. Ole Lund Kirkegaard - Gummi-Tarzan
26. +Gösta Knutsson - Pelle Svanslös
27. *Erich Kästner - Emil och detektiverna
28. +Selma Lagerlöf - Nils Holgersson
29. +C.S. Lewis - Sagan om Narnia
30. +Astrid Lindgren - Bröderna Lejonhjärta
31. +Astrid Lindgren - Emil i Lönneberga
32. +Astrid Lindgren - Mio min Mio
33. +Astrid Lindgren - Pippi Långstrump
34. +Astrid Lindgren - Ronja Rövardotter
35. Barbro Lindgren - Loranga, Masarin och Dartanjang
36. +Erik Linklater - Det blåser på månen
37. +Michelle Magorian - Godnatt, mister Tom
38. Egon Mathiesen - Misse med de blå ögonen
39.+ A.A. Milne - Nalle Puh
40. +L.M. Montgomery - Anne på Grönkulla
41. +Sven Nordqvist - Pettson-böckerna
42. *Margaret Rey - Pricken
43. +Antoine de Saint-Exupéry - Lille prinsen
44. +Maurice Sendak - Till vildingarnas land
45. Robert Louis Stevenson - Skattkammarön
46. +Jonathan Swift - Gullivers resor
47. *Lisa Tetzner - Sotarpojken
48. Mark Twain - Huckleberry Finn
49. Mark Twain - Tom Sawyer
50. Jules Verne - En världsomsegling under havet
Inser nu att min barnbokssamling växte betänkligt när jag pluggade barnlitteratur. Men även jag ifrågasätter vem som valt böckerna på listan.
August 22, 2007
Jag har aldrig varit särskilt sugen på Mankells Wallander-böcker, men det han skriver i andra genrer tycker jag inte är så tokigt. Så jag plockade åt mig hans senaste pocket Italienska skor. En pensionerad läkare bor ensam på en ö i Blekinges skärgård när hans ungdomskärlek dyker upp och ber honom att infria ett gammalt löfte och de ger sig av på en resa tillsammans. Det är en finstämd och lite vemodig skildring av gammal kärlek, ny kärlek, skuld och saknad. På omslaget står det "om du bara ska läsa en bok i höst, så låt det bli denna". Jag håller med!
August 21, 2007
Simonetta Agnello Hornbys Mandelplockerskan känns först ganska seg och lite svår att komma in i och det är många personer att hålla reda på. Huvudpersonen Maria Rosa Inzerillo, kallad Mennulara - mandelplockerskan, dör i första kapitlet och man får lära känna henne via andra personers berättelser och hon framstår inte från början som någon sympatisk person. Men så småningom blir man nyfiken på personen och hur en enkel tjänsteflicka kan ha fått så stor kontroll över den framstående och välbärgade familjen Alfallipe. En mångfacetterad bild växer fram mot bakgrund av livet i den lilla byn på Sicilien.
August 19, 2007
Kazuo Ishiguros Never let me go utspelas i engelsk internatskole-miljö men är ändå en slags science fiction. Till en början verkar barnen på skolan vara som vilka internatelever som helst, men har inga skollov och de åker aldrig hem. Sakta får barnen -och läsaren- ledtrådar om att de inte är vanliga barn utan att de är skapade för speciella ändamål. De får veta att det inte är någon idé att de drömmer om vad de ska arbeta med när de blir stor för de har redan en uppgift att fylla. De får veta att de inte kan få barn och att de måste vara noga med att hålla sig friska och sköta om sina kroppar. En spännande, tankeväckande och skrämmande bok.
August 15, 2007
På bohemianrhapsodys trevliga blogg hittade jag en recension av Kazuo Ishiguros senaste bok i pocket Never let me go. Den verkade ruskigt bra så nu har jag skaffat mig ett eget ex och längtar efter att få hugga in på den.
Men eftersom det nästan inte går att bara köpa en pocket så kom dessa också med hem till mig:
Och nej, att handla böcker räknas inte som shopping. Det är som mat - nödvändigt för att överleva
Min vän i Lyon har kommenterat mina läsvanor som han tycker verkar lite överdrivna. Jag har försökt förklara för honom att jag inte har något liv och att mina enda fritidsintressen (nästan) är att läsa och äta - och det kan man ju med fördel göra samtidigt
Den här boken låg i en korg tillsammans med en massa andra spännande saker avsedda att avnjutas/användas på en flottfärd på Klarälven som vi fick i bröllopspresent. Men flottfärden blir inte förän nästa sommar och jag kunde inte hålla mig borta från boken så länge. Jag får hitta någon annan bok med båt-tema tills dess.
Jojo Moyes Brudskeppet är inspirerad av en sann historia om över 600 australiensiska kvinnor som skeppades till England på ett hangarfartyg för att återförenas med de engelska soldater de gift sig med under kriget. Ja, och ni kan ju bara tänka er hur det blir när man föser ihop så många tjejer på en liten yta och lägger till ett gäng marinsoldater! Boken balanserar på gränsen till det banala, men jag tycker ändå den håller sig på rätt sida för att det ska bli bra läsning.
"Året är 1946. Tusentals kvinnor, krigsbrudar, korsar världshaven för att återförenas med de män som de gift sig med under kriget. De reser mot en osäker framtid.Stämningen är förväntansfull och uppsluppen när hangarfartyget Victoria avgår från Sydney med 650 krigsbrudar ombord."
August 13, 2007
Jag kanske missade det när boken kom, men Lena Anderssons bok Duck City känns ganska kontroversiell och öppnar upp för en debatt om den ökade fetman i västvärlden. Men eftersom den utspelas in en Kalle Anka-lik värld och är ganska skruvad så kanske man glömmer bort det. Härligt absurd och lite läskig på samma gång.
"Duck City är belägrat av fetma. Regeringen bekämpar "den vita valen" med hjälp av ständiga kontroller och stränga bantningskliniker. Men suget efter fett, socker och salt är lönsamt, och magnaten John von Anderson djupfriterar ostört vidare i skydd av sin vänskap med Duck Citys president. Lena Anderssons Duck City är en plats som är på bristningsgränsen både fysiskt och psykiskt, en stad som är både obehagligt bekant och bedrägligt främmande."
August 12, 2007
Så kom jag till slut till den sista delen i C.S. Lewis serie om Narnia. The Last Battle är den slutliga uppgörelsen mellan det onda och det goda i Narnia. Den kristna allegorin är kanske lite väl övertydlig och det känns inte helt politiskt korrekt att alla onda människor är svartmuskiga med turbaner och kallas "Darkies" och "Dogs" …
"In this, the 7th of the Narnia stories, Jill and Eustice return to help Tirian, last King of Narnia, as the land is troubled by the enemies of Aslan. Peter, Edmund and Lucy join in the great battle against the cruel Calormenes, to decide the future of Narnia."
August 11, 2007
Zadie Smith är en författare som växer för mig. Jag var inte så såld på hennes hypade debut Vita tänder och tyckte att Autografjägaren var bra, men lite seg. Men Om skönhet är verkligen en riktigt härlig läsupplevelse. Den utspelas i collegemiljö och skildrar de båda familjerna Belsey och Kipps. Papporna är ärkerivaler inom samma forskningsområde, men familjernas öden flätas ändå samman. Snygg pockerutgåva också!
"Howard Belsey är en brittisk konstprofessor som specialiserat sig på Rembrandt - som han föraktar. Dessutom befinner han sig i livslång exil på USA:s östkust, i en liten stad där han bor med Kiki, en före detta smal sexig medborgarrättsaktivist, numer hårdför motståndare i den kamp som pågår i det Belseyska hemmet, utlöst av en viss makes otrohet. Deras tre barn har valt varsin egen väg att vandra: Jerome religionens stillsamma stig, Zora, den intellektuella banans vonobenattityd och Levi, som vill finna sina svarta rötter, helt andra förorters asfalt. När Jerome handlöst faller för dottern till Howards värsta motståndare, Monty Kipps, utlöses en strid mellan de två familjerna, en strid mellan det brittiska och det amerikanska, mellan ateister och troende, mellan yttre skönhet och inre ädelhet. Om skönhet är en bitsk och dräpande skildring av en familjefejd, och av när det privata blir politiskt och det politiska blir personligt, det är en humoristisk och avslöjande djupdykning i människors innersta drivkrafter och föresatser."
August 7, 2007
Den fristående uppföljaren på Hanne-Vibeke Holsts Kronprinsessan heter Kungamordet och innehåller i mångt och mycket samma persongalleri och utspelas i samma miljöer, men istället för att följa miljöministern Charlotte Damgaard igen så är det den fd. finandsministern Gert Jacobsen och hans hustru som är huvudpersoner. Det är rappt, det är spännande och bra. Möjligen berättas historien ur lite för många personers perspektiv för att det ska bli riktigt bra.
"Linda Lykke Jacobsen sitter och följer valrysaren framför TV:n och hör kommentatorerna tala om socialdemokraternas nederlag och om ""ett historiskt kliv åt höger"" men det enda hon kan tänka på är sin man, den nu avgående finansministern. För de flesta betraktare är han en briljant politiker och för många en självklar efterträdare till partiledarposten, men Linda ser någonting annat. Efter närmare trettio års äktenskap kan hon läsa minsta tecken och vet när det är dags att ligga lågt - men vet också att det aldrig hjälper."
Jag tror att jag börjar sälla mig till de som hävdar att Joyce Carol Oates är värd Nobelpriset i litteratur. Hennes böcker är otroligt välskrivna och Älskad, saknad är inget undantag. Om en stor och brutal förlust, om sorg, om saknaden av en modersgestalt trots att man är vuxen.
"Nikki Eaton , 31, ensamstående, frigjord, ekonomiskt oberoende, den upproriska yngre dottern, är på väg hem till sin mor, som varje Mors Dag brukar ordna en lunch för familj och vänner. Stämningen mellan Nikki och modern är spänd, och efter festen åker Nikki hem med föresatsen att inte som vanligt ringa och tacka för senast. När hennes äldre syster två dagar senare oroligt undrar om hon hört av modern, som inte svarar i telefon, lovar Nikki motvilligt att åka dit och se vad som hänt. Ingen bil på garageuppfarten, ytterdörren öppen. Nikki går genom huset. Det är något som inte stämmer… Under det år som följer på moderns våldsamma död går Nikki gradvis genom en förvandling. Hon inser att Gwen Eaton inte bara var sinnebilden för en supermamma utan också en mångfasetterad kvinna med egna hemligheter. Nikki överväldigas av sorg och saknad när hennes mor för första gången blir synlig för henne."
August 6, 2007
Det bästa med semester är ju att man har gott om tid att läsa och kanske är en regning semester det allra bästa ur det perspektivet. Jag har i alla fall njutit av att kunna läsa nästan hur mycket som helst!
Eldest av Christopher Paolini läste jag iofs utprecis innan semestern, men den får vara med här ändå. Jag tyckte ju egentligen inte särskilt mycket om Eragon som är den första boken i triologin, men på nåt vis var jag ändå tvungen att ta redan på vad som skullehända. Kvalitén är fortfarande inget vidare och det finns säkerligen väldigt mycket bättre barnfantasy än så här, men kapitlen som inte handlar om Eragon utan om hans kusin Roran är faktiskt inte så dumma …
"Eragon and his dragon, Saphira, have just saved the rebel state from destruction by the mighty forces of King Galbatorix, cruel ruler of the Empire Now Eragon must travel to Ellesmera, land of the elves, for further training in magic and swordsmanship, the vital skills of the Dragon Rider. It is the journey of a lifetime, filled with awe-inspiring new places and people, each day a fresh adventure. But chaos and betrayal plague him at every turn. Eragon isn’t sure whom he can trust. Meanwhile, his cousin Roran must fight a new battle back home in Carvahall - one that puts Eragon in even graver danger. Will the king’s dark hand strangle all resistance? Eragon may not escape with even his life…"
Fågelbovägen 32 av Sara Kadefors är en riktigt bra bok som verkligen får en att tänka på "godhets-begreppet". Det är kanske inte helt självklart om man gör gott för att hjälpa andra eller för att man ska må bra själv. Men det behöver kanske inte heller vara en motsägelse? I en recension skrevs det om Sara Kadefors att hon inte bara var en ungdomsförfattare (t.ex. Sandor slash Ida) utan också hade "lyckats" skriva en vuxenbok. Jag tror tvärtom att det är svårare att skriva riktigt bra för ungdomar än för vuxna, så har man klarat det så funkar det för vuxna också.
"Karin ses och ser sig själv som god och vidsynt. Gynekolog dagtid och volontär på en mottagning för illegala invandrare på kvällen. Hon låter unga Katerina från Moldavien, som utnyttjats av familjen hon arbetar hos, flytta in hos sin egen familj på Fågelbovägen 32. Ingenting blir som hon tänkt sig."
Harry Potter and the Deathly Hallows av J. K. Rowling är den sjunde och sista boken om Harry Potter och den kom ut på engelska den 21 juli - och blev ju såklart en toppenbra bröllopspresent. Smart nog fick vi också varsitt ex så att äktenskapslyckan inte behövde prövas redan på bröllopsresan. Och vi läste i ett sträck. Och det var spännande som vanligt. En "pageturner" som det så fint heter. Men sista kapitlet hade man kunnat skippa.
"His hand closed automatically around the fake Horcrux, but in spite of everything, in spite of the dark and twisting path he saw stretching ahead for himself, in spite of the final meeting with Voldemort he knew must come, whether in a month, in a year, or in ten, he felt his heart lift at the thought that there was still one last golden day of peace left to enjoy with Ron and Hermione.’ With these words "Harry Potter and the Half-Blood Prince" draws to a close. And here, in this seventh and final book, Harry discovers what fate truly has in store for him as he inexorably makes his way to that final meeting with Voldemort."
Deckare är ju aldrig fel på semestern och efter Harry Potter blev det två deckare på raken. Först Olycksfågel av Camilla Läckberg. Deckare och dokusåpa i Tanumshede - kan det vara nåt? Ja, det funkar faktiskt!
"Patrik Hedström och hans kollegor på Tanumshede polisstation har haft en lugn vinter. Men när våren kommer börjar det hända saker. Den omdiskuterade dokusåpan Fucking Tanum drar in i samhället och än en gång drabbas Fjällbacka av ond bråd död. Det som först ser ut som en vanlig bilolycka visar sig vara ett mord. Sedan Patrik upptäckt kopplingar till liknande fall runt om i Sverige inser han att gärningsmannen troligen har fler liv på sitt samvete. Kort därefter hittas en av dokusåpadeltagarna död i en soptunna. Har detta brutala mord något samband med seriemördaren som polisen jagar?"
Men britterna är ju kanske ändå ett strå vassare när det gäller deckare. I minnenas tecken av Reginald Hill är ren deckarnjutning när den är som bäst.
"När kriminalinspektör Peter Pascoe beger sig till Thorton Lacey för en återförening med några gamla skolkamrater förväntar han sig en trevlig helg i minnenas tecken. Men verkligheten blir helt annorlunda. Tre av vännerna hittas brutalt mördade i den lilla stugan och den fjärde, Colin Hopkins, är spårlöst försvunnen. Den lokala polisen misstänker genast att Hopkins ligger bakom de fruktansvärda dåden, men Pascoe är övertygad om att hans äldste vän omöjligt kan ha gjort någonting sådant. Tillsammans med sin blivande fru Ellie bestämmer han sig för att göra en del efterforskningar på egen hand. Samtidigt håller kriminalkommissarie Andy Dalziel på att undersöka en rad olösta inbrott i västra Yorkshire. Och när ytterligare ett mord inträffar verkar det som om de två fallen på ett märkligt sätt har kopplingar till varandra. Frågan är bara om Peters strävan att rentvå sin gamle vän kanske gör honom blind för sanningen!"
Nästa bok Mitt första liv av Bodil Malmsten kom i ett "avslappningspaket" och tanken var nog att avnjuta den i badet för att pusta ut efter bröllopet. Nu blev det avslappningsläsning på tåget hem från Gotland istället, men det är ju inte heller så tokigt. Jag visste inte mycket om Bodil Malmsten och har inte läst hennes böcker från Finistère, men det gör nog inget för den är boken med små korta betraktelser, funderingar och berättelser ur hennes barndom kan man man till sig ändå. Och fast man inte har vuxit upp i Norrland på 40- och 50-talet så kan man på något vis identifiera sig med det hon berättar.
"Mitt första liv" handlar om den för varje dag allt mer fantastiska barndomen i en by i mellersta Norrlands fjälltrakter och om ungdomen i London och Vällingby. Det är glesbygd och fräknar, norrsken och underläge, storstäder inte lika verkliga som hembyn. I kapitlet »Ångermanna-gatan« berättar Bodil Malmsten om sitt livs, än i dag, värsta upplevelse. Det var inte när hon vid sjutton års ålder var på vippen att dö - hennes livs värsta upplevelse var värre än döden, mycket värre. »Mitt första liv« är illustrerad med teckningar av Bodil Malmsten och fotografier ur hennes familjealbum. Dokument som lever kvar så länge Bodil Malmsten gör det, för alltid."
Busters öron av Maria Ernestam är en bok som inte liknar någon annan. Ja, det skulle möjligen vara Ernestams förra bok Caiprininha med döden. Men, nä - det här är något helt annat och jag vet inte hur man ska beskriva det. Men det är mycket, mycket bra! Roligt, skruvat och hjärtknipande sorgligt på en gång. Det är också en barndomsskildring men långt ifrån Malmstens. Läs den själv!
"Eva har i alla år vårdat sina rosor, medveten om att relationer till blommor kan vara enklare än relationer till familjen …
När hon på sin 56-årsdag får en dagbok börjar hon skriva om en värld hon gjort allt för att glömma. Villakvarteret där hon växte upp med en vacker men självcentrerad mamma, vars beteende gjorde hennes liv till ett helvete. Redan vid sju års ålder fattar Eva ett beslut. Hon ska bli den som överlever. Kriget innanför hemmets dörrar kräver sin strategi, och genom hela sin uppväxt övar sig Eva målmedvetet inför den slutliga striden. När hon är sexton år möter hon kärleken, och för första gången i livet kan hon tro på att försoning är möjlig. Men omständigheterna leder till att hon måste fullfölja sin barndoms beslut. Nu, fyrtio år senare, riskerar allt att avslöjas på grund av en olycklig slump. Och de gamla såren, liksom rosenbuskarna, rivs upp på nytt."
July 14, 2007
July 8, 2007
Mikael Niemis försök i spänningsgenren med boken Mannen som dog som en lax är riktigt lyckat och fick mig till och med att gå upp ganska tidigt dagen efter vännernas bröllop för att jag inte ville vänta länge på att få veta hur det skulle gå. Den traditionella kriminalromanens ingredienser blandas med mustiga beskrivningar av tornedalen och dess innevånare samt en liten smula av något nästan övernaturligt. Nöjsam lösning!
"Det börjar som en ren deckare när man hittar den vresige gamle pensionären Martin Udde död i sitt hem i Pajala, uppenbarligen mördad på ett spektakulärt sätt. Den lokala polisen får förstärkning från Stockholm när Therese Fossnes från Rikskrim skickas upp för att leda utredningen. Huvudmisstänkt blir ganska snart Esaias Vanhakoski, som utan omsvep medger att han avskytt Udde. Men berättelsen utvecklar sig efterhand till någonting mycket mer komplext än en ren kriminalberättelse. Det blir en kärlekshistoria med komplikationer, en berättelse om människans behov av språkliga och kulturella rötter och om vad som händer när dessa rycks upp, och till sist en berättelse om mordförsöket på det tornedalsfinska språket."
July 5, 2007
Marianne Fredrikssons sista bok Ondskans leende lockade då den verkade spännande och gripande, men det var tyvärr en riktig besvikelse. Hade den inte varit skriven av en redan känd författare hade den aldrig blivit utgiven. Den är vimsig, ostukturerad, har märkliga skiften i berättarröst och tilltal och ännu märkligare skildring barnen i boken. Irrelevanta iaktagelser och inslag av tantsnusk sjabblar bort något som kunde ha varit en stark berättelse. Tråkigt att en så god författare lämnar efter sig något så här dåligt som avslutning på författarskapet.
"När Stina först träffade Per föll hennes liv på plats. Hon var framgångsrik forskare, han charmig och initiativrik ekonom. Men snart började mardrömmen. Per visade sig vara en dubbelnatur, en man vars våldsamhet låg nära ytan. Efter en dramatisk flykt - i tryggheten hos en kärleksfull familj och med skyddad identitet - tycker hon äntligen att framtiden ser ljus ut. Men så kommer domstolsbeskedet: Per ska få träffa sina flickor, mot hennes vilja. Det som händer barnen i USA förändrar hennes syn på livet och människors natur för alltid. Med den svenska naturen som fond lyfter Marianne Fredriksson i sin nya bok fram viktiga mänskliga frågor som handlar om tillit och mod, ondska och godhet."
July 2, 2007
Den sjätte Narnia-boken "The Silver Chair" var en spännande berättelse om människoätande jättar och äventyr i underjorden. Nöjsam läsning även för vuxna
"Jill Pole and Eustace Scrubb are sent by Aslan to recover Caspian the Tenth’s lost son, Prince Rilian. Jill has to memorize signs so that they can find the way, but she forgets and they fall foul of a tribe of giants who nearly eat them."
June 24, 2007
Vi fick låna Al Gores bok En obekväm sanning av vår vän som är arktisk occeanograf. Om man bortser från "jag är Al Gore och jag är så himla bra"-bitarna av boken så är det en bra, lättförståelig, rikt illustrerad och, framför allt, tankeväckande bok om vad vi måste göra för att rädda vår miljö och hur det vi gjort hittills har påverkat jorden och klimatet.
"Vi sitter på en tickande bomb. Under en lång rad år har vi kunnat se hur medeltemperaturen rakat i höjden, glaciärer smält bort, orkaner växt i styrka och tropiska sjukdomar spridit sig allt längre norrut. Effekterna av den globala uppvärmningen är ett av de absolut största hoten mot vår jord. Ändå väljer vi att blunda. En som inte blundar, utan tvärtom ägnar all sin tid åt att väcka opionion i klimatfrågan, är den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore. I EN OBEKVÄM SANNING redogör han på ett enkelt och lättfattligt sätt för växthuseffekten och dess konsekvenser. Boken bygger precis som den kritikerrosade dokumentärfilmen med samma namn på de uppmärksammade föreläsningar Gore hållit runt om i världen, och hans budskap är lika rakt som skrämmande: Om vi ska lyckas rädda vår planet måste vi agera nu. Annars kan det vara för sent."
Jag hade läst ungefär halva Camilla Läckbergs Isprinsessan när jag insåg att jag hade läst den förut. Mycket riktigt så stog den i bokhyllan, men pocketomslagen var helt olika. Det är lurigt när de gör nytryck och ändrar så att man tror att det är en ny bok! Eller så är det ett tecken på att jag läser för mycket och inte kan hålla isär böckerna. Men jag bestämde mig för att läsa vidare - kanske var slutet inte så som jag kom ihåg det Men det var det såklart men det var ändå en stunds avkopplande läsning, en ganska smart ihopsnickrad intrig med lite minus för det dåliga språket. Men i hängmattan i sommar passar den utmärkt.
"Huset var ödsligt och tomt. Kylan trängde in i alla vrår. En tunn hinna av is hade bildats i badkaret. Hon hade börjat anta en lätt blåaktig ton. Han tyckte att hon såg ut som en prinsessa där hon låg. En isprinsessa. Golvet han satt på var iskallt, men kylan bekymrade honom inte. Han sträckte ut handen och rörde vid henne. Blodet på hennes handleder hade för länge sedan stelnat. Kärleken till henne hade aldrig varit starkare. Han smekte hennes arm, som om han smekte den själ som nu flytt kroppen. Han vände sig inte om när han gick. Det var inte adjö, utan på återseende. I debutromanen Isprinsessan förlägger Camilla Läckberg handlingen vintertid till sin hemort Fjällbacka och låter morden växa fram ur småstadsandans sämre sidor. Hon tecknar ett porträtt av ett slutet samhälle där alla, på gott och ont, vet allt om varandra och där det yttre skenet har stor betydelse. Något som under fel omständigheter kan bli ödesdigert…"
June 23, 2007
Jag fick kämpa ganska länge med Salmans Rushdies Morens sista suck. Men å andra sidan har ingen av hans böckar varit särskilt lätta att ta till sig. Mängder av människor som är svåra att hålla isär, komplicerade släktförhållanden och glidandet mellan nutid-dåtid, verklighet-övernaturligt finns här liksom i hans andra böcker. Jag hade nog också ganska höga förväntningar eftersom jag hört på många håll att detta är hans bästa bok. Vad jag tyckte om den? Jag vet faktiskt inte riktigt …
"Det börjar vi den kust där peppar växer. Här grundar familjen da Gama-Zogoiby ett imperium på handel och kryddor - peppar, kanel, kummin, gurkmeja, kardemumma - och senare också mer speciella varor som Baby Softo barntalk och annat vitt pulver … Ende manlige arvinge till den excentriska familjens förmögenhet är Moraes Zogoiby, en "högättad korsningsprodukt": både jude och katolik, arab och portugis - fast ändå indier med rötter i såväl slum som överklass. "Moren" kallas han, dels för sitt sydindiskt mörka skinn, dels för sitt påstådda släktskap med Boabdil den Olycksalige, den siste moren att fördrivas från Spaniens Alhambra. Och liksom en gång Boabdil bringades på fall av ett oblitt öde kommer Moren att falla, också han olycksalig. Hans fall blir en svindlande färd genom Indiens mångfald av fattigdom, fanatism, korruption och skönhet."
June 18, 2007
Skräckromaner är normalt inte alls min genre. Efter att ha läst Stephen Kings Djurkyrkogården var jag rädd i flera månader efteråt och såg elaka svarta katter överallt mitt på ljusa dagen. Men jag har läst Johanne Hildebrandts triologi om Freja, Idun och Saga och blev nyfiken på den här. Fördömd är något så annorlunda som en skräckroman med inslag av samisk mytologi. Och visst var den läskig, men inte så att man får mardrömmar i flera veckor. Spännande och svår att lägga ifrån sig.
"Den unga arkeologen Helena Torvald gör ett sensationellt fynd vid utgrävningen på Stalofjället: en ung kvinna som brutalt offrats på fjällsluttningen. När kroppen förs till Stockholm börjar en rad skrämmande händelser inträffa. I Helenas undersökning av fyndet kolliderar vetenskapen med det oförklarliga. För sent inser hon att offret borde ha blivit begravt, och att hennes band till det förgångna är starkare än hon anat. Nu måste hon besegra det hon väckt innan det bryter sig loss. Och det finns bara en person som kan hjälpa henne. Fördömd är en skräckroman med inslag av uråldrig samisk mytologi. Det är också en berättelse om en dotters förhållande till sin far, kampen mot mörkret och värdet av att minnas det förflutna, hur fruktansvärt det än var."
June 7, 2007
Var tvungen att ha nåt lättsmält i värmen på väg hem på tåget och lade min Rushdie åt sidan till förmån för en Alexander McCall Smith-pocket som jag skaffade mig på Norrköpings station. Föll inte huvudstupa för Damernas Detektivbyrå som så många andra och Vackra flickors lott är inte någon höjdar-deckare heller, men en stunds trevlig förströelse.
"Mma Ramotswe är bekymrad. Hennes detektivbyrå går med förlust och hennes fästman, mr J L B Matekoni, en av landets mest aktade bilmekaniker, är sig inte lik. Han har blivit inåtvänd och sitter mesta hemma och grubblar. Bilverkstaden förfaller och hans lärlingar slarvar. Det blir Mma Ramotswes sak att reda upp saker och ting. Mma Ramotswe får god hjälp av sin effektiva sekreterare Mma Makutsi, som fått utökade befogenheter. Mma Makutsi får dessutom ett eget fall där hon ska undersöka vilka av fyra kandidater som är mest lämpad att bli Miss Botswana. Tidigare skönhetstävlingar han nämligen slutat i skandal när det uppdagats att segrarinnan varit lösaktig, omoralisk eller på annat sätt olämplig. Mma Makutsi löser inte bara fallet med bravur, hon får även hela Damernas Detektivbyrå på fötter igen."
Jag vet inte vad Margareta Strömstedt vill med sin "memoarberättelse" Natten innan de hängde Ruth Ellis. Funderar på om hon hade fått ge ut den alls om hon inte redan var ett känt namn. Den är inte dålig egentligen. Bara inte särskilt engagerande. Eller så kräver den mer än en läsning …
"Natten innan de hängde Ruth Ellis handlar på samma gång handlar om Margareta Strömstedt och några andra kvinnoöden. Sårigheten, smärtan och det oändligt komplicerade i levandet vibrerar i texterna så oroande som om allt hände just nu. Margareta Strömstedt har samma ömhet i blicken vare sig hon berättar om sig själv eller andra kvinnor, och skapar på så sätt förbindelser och samhörighet mellan sig själv och dem, och oss som läser. Titelns Ruth Ellis avrättades i London 1955, dömd för att ha skjutit den man som misshandlat henne och dödat det barn hon väntade. Den unga förälskade Margareta Strömstedt befinner sig på ett hotell i Bournemouth den dallrande heta julikvällen innan Ellis ska hängas. Med hennes tragedi i tankarna hamnar hon mitt i en annan kvinnas olycka, den övergivna bittra pensionatsvärdinnan, och gråter med henne… "Jag grät med henne och längtade efter min egen älskade, han som inte var lik de andra männen. Jag grät för att jag nu var så ung och ändå kände att det som var kärnan i mig själv, kvinnan längst därinne, var uråldrig och fårad och redan märkt av tiden. Älska mig, älska mig, ropade det inom mig."
Hade tänkt spara sista delen i Stieg Larssons Millenium-triologi till sommarläsningen, men kunde inte hålla mig. Luftslottet som sprängdes är riktigt spännande och svår att lägga ifrån sig. Som tur var åkte jag mycket tåg i helgen så jag fick chans att läsa den nästan i ett svep. Oj, så bra!
"Den tredje och avslutande delen i Millennium-serien tar vid där Flickan som lekte med elden slutade. Lisbeth Salander överlevde att bli levande begravd, men hennes problem är långt ifrån över. Starka krafter vill tysta henne en gång för alla. Samtidigt gräver Mikael Blomkvist i Salanders dolda förflutna och kommer snart sanningen på spåren. Han skriver på ett avslöjande reportage som kommer att rentvå Lisbeth Salander och skaka regeringen, Säpo och hela landet i dess grundvalar. Äntligen finns en chans för Lisbeth Salander att göra upp med sitt förflutna och en möjlighet för rättvisan - den verkliga - att segra."
May 28, 2007
Avslutade Katerina Janouchs bok Dotter önskas på lunchen. En bok om att längta efter en dotter så mycket att kanske glädjen över andra barn blir lidande. Jag är inte riktigt säker på att jag förstår tankarna och känslorna kring detta ämne. Det har man kanske lättare för om man själv är förälder eller är på väg att bli. Själv har jag ju svårt att begripa hur jag någonsin ska känna mig redor för att skaffa barn över huvud taget! Men boken är ändå bra, kanske framförallt i porträttet av en kvinna som sörjer sin mor.
"För Helena, trettionånting, en ung kvinna som inte är särskilt hårt förankrad i tillvaron, känns familjeliv avlägset. Men så möter hon Paul och bitarna faller på plats. Snabbt blir hon gravid och föder en son. Helenas mamma är en engagerad mormor. Släkten gläds åt det första barnbarnet. Och efter pojken kommer flickan förutsätter alla. Helena blir medveten om att omvärlden är fylld av kvinnor som föder döttrar. Alla utom hon själv, verkar det. När Helena blir gravid igen, händer något som förändrar familjens liv för alltid. Hennes mamma avlider hastigt. Tragedin gör att Helenas önskan om en dotter växer sig allt starkare. Att mista sin mamma när man själv just håller på att bli en, är kanske livets svåraste utmaning. Helena blir smärtsamt medveten om att hon har alltför få nära kvinnorelationer i sitt liv. En liten flicka kanske skulle kunna fylla tomrummet. Mitt i kaoset sker något oväntat. Helena hittar sin mammas hemliga dagbok. Sakta inser Helena att hennes mors liv på många sätt är ett mysterium. Vem var hon, denna på ytan lättsamma kvinna? Helenas saknad och svårigheter att finna sig tillrätta i den bitvis tunga modersrollen blandas med en önskan att få veta sanningen. Hon ger sig på jakt efter en svunnen tid. Sökan är både en tröst, en flykt och ett begär att få veta. Men jakten på svar leder in Helena till oväntade insikter. Kanske bör en del frågor förbli obesvarade. "Dotter önskas" är en roman om mammor och döttrar, men också om pappor, och om kärlek som långtifrån är okomplicerad. Det är en bok om förlust, nyfikenhet och längtan. Längtan efter saker vi kanske aldrig kan få - men just därför så förtvivlat gärna vill ha."
May 27, 2007
Min sambo jobbar hårt för att fylla fantasyluckan i min litterära allmänbildning. Han blev alldeles förskräck när han fick veta att jag inte hade läst C.S. Lewis Narnia-böcker som liten. Så jag fick alla sju delar i present för ganska länge sedan. Jag läste rask de fyra första, men kom sedan av mig. Men nu hittade jag boxen igen och fick tag på den Odyséen-liknade historien om "The Dawn Treader". En av de bättre böckerna i serien tycker jag. Spännande rakt igenom.
"The Dawn Treader is the first ship Narnia has seen in centuries. King Caspian has built it for his voyage to find the seven lords, good men whom his evil uncle Miraz banished when he usurped the throne. The journey takes Edmund, Lucy, and their cousin Eustace to the Eastern Islands, toward Aslan’s country at the End of the World."
May 25, 2007
Jag längtar till Island så jag gav mig på att läsa en islänning till - Einar Már Gudmundsons Beatlesmaifestet. Inte mycket verkar ha förändrats i Reykjavik sedan 60-talet så jag känner igen mig. Stämningen, gatunamnen, platserna, "Byns bästa"-korvar. Så den funkar fint för att återuppleva förra sommaren, men som läsupplevelse går den mig lite förbi. Kanske är jag för ung?
"I begynnelsen var den grå bandspelaren. Så tänkte jag ofta när jag satt i Tryggvis isoleringscell ute i garaget. I den föddes Beatlesmelodierna och i dem föddes jag. Jag blev till Beatleslåtar och de uppfyllde mig. Den grå bandspelaren kom med sjömannen Hjörtur från utlandet. Först stod den i vardagsrummet och var helig. Den tillhörde min storebror Tryggvi och jag fick inte röra den, vilket naturligtvis betydde att jag alltid pillade på den. Till sist insåg Tryggvi att det var bättre att jag kunde hantera den på rätt sätt och lyssna på den med hans tillåtelse än att jag inte kunde sköta den men lyssnade på den i alla fall. Det är 1960-tal och Jóhann Pétursson, klassens clown, arbetar på ett nytt manifest som ska ersätta alla de andra. Det handlar om uppror mot föräldrar och lärare, om drömmar om framgång och berömmelse och om upptäckten av det motsatta könet. Men inte minst om musiken, som får en ny tid att randas. Med Beatlesmanifestet är Einar Már Gudmundsson tillbaka i 1960-talets Reykjavik med en sprudlande skröna från gränslandet mellan barndom och tonår."
May 23, 2007
Oj, oj - vilken bra bok. Jag har precis slukat Anne B. Ragdes Berlinerpopplarna. Ett familjeporträtt av tre bröder i norska Trondheim som är sorgligt och på samma gång roligt. Och, som det står på boken, verkligt ömsint skildrat. Tor som tycker bättre om sina grisar än om människor, Erlend som försöker glömma sin uppväxt genom att inte tala om den och den korrrekte begravningsentreprenören Margido. Mycket, mycket bra. Läs den!
"På släktgården Neshov utanför Trondheim samlas tre bröder vid sin mors dödsbädd. Där är äldste brodern Tor, som i alla år bott kvar och skött gården. Nu överraskar han familjen genom att presentera sin okända vuxna dotter Torunn. Där är den korrekte Margido, begravningsentreprenören, en korrekt och plikttrogen man som möter omvärlden med sträng självbehärskning. Och där är den yngste brodern Erlend, som stöttes bort från familjen på grund av sin homosexualitet. Numera lever han det goda livet i Köpenhamn, men under den lättsamma ytan bultar en smärtsam vrede mot familjen. Tjugo år har gått sedan bröderna sågs. Tjugo år sedan modern styrde deras liv med järnhand. Tiden är kommen för avslöjanden och kanske för försoning …"
May 22, 2007
I somras kämpade jag ju med Halldór Laxness "Independent People", som var tung men bra. Jag kände ett Islands-sug igen och hittade en gammal utgåva av Laxness "Salka Valka" oläst i bokhyllan. Det starka kvinnoportättet av oäktingen Salka som växer upp i ett litet fiskeläger på 30-talet är i all sin misär ganska vackert. Även denna bok är tungläst och ordrik, men jag är svag för den här typen av böcker om "riktiga" människor.
Hittade ingen omslagsbild, så jag får bara lägga in en bild på ett "baer-hus" från Island. Kanske var det ett sånt Salka växte upp i …
"I "Salka Valka" skildras den isländska allmogens kamp för livet, både när det gäller deras knappa livsvillkor och kontroverser i privatlivet. I denna berättelse är alla människor svaga och alla förtjänar medlidande. Rätt och fel är inga motsatser, vilket ju var vanligt i realistiska samhällsskildringar från 30-talet, den hårda klasskampens tid. Författare och läsare känner innerlig och helhjärtad sympati för alla personerna i boken – hur lågt de än sjunker."
May 17, 2007
Jag fick ett boktips av en vän och kunde inte motstå att skaffa mig pocketutgåvan direkt. Det passade utmärkt en en sån här gråtrist och regnig Kristi Himmelfärdsdag. Således har jag tillbringat dagen under en filt i soffan tillsammans med Maria Ernestams bok "Caipirinha med Döden". Det är verkligen en "pageturner" i ordets rätta bemärkelse, men nu när jag har läst ut den önskar jag att jag hade sparat på den lite för den var så bra och jag gärna hade tilbringat lite mer tid i dess sällskap. Boken är absurd, annorlunda och mycket, mycket bra. Det är något med Ernestams språk som är verkligt särpräglat - på ett mycket postitivt sätt.
"På ytan verkar Ericas liv perfekt. Hon och hennes sambo Tom älskar varandra och trivs med sin tillvaro. Eller det är åtminstone vad Erica tror. En kväll berättar Tom att han behöver en paus i förhållandet. För Erica blir det en chock. Hon går hem och dricker sig redlöst berusad och vaknar först när det ringer på dörren. Utanför står Döden. I sin desperation låter sig Erica varken skrämmas eller förundras. Kanske för att Dödens uppenbarelse inte alls stämmer med den gängse bilden. Sorgen över Toms svek förändrar Erica som intar en alltmer fördömande attityd till omvärlden. Med Döden som bundsförvant tar hon girigt chansen att städa upp i sin omgivning. I den dramatik som följer går kontrollen förlorad och hon börjar begå misstag som får förödande konsekvenser. "Caipirinha med Döden" är en dråplig berättelse, i ordets rätta bemärkelse. En udda romantisk komedi med spänningsinslag."
May 14, 2007
Brenda Knights bok med den lovande titeln "Kvinnor som älskar böcker för mycket" blev tyvärr lite av en besvikelse. Ambitionen är lovvärd - att presentera "glömda" kvinnliga författare och poeter och belysa mindre kända författarskap. Tyvärr blir det för bra. Det blir fragmenariskt och otillfredsställande. Det känns ju inte som om man får lära känna kvinnorna eller deras litteratur. Kanske hade det varit bättre att göra ett urval och istället presentera dem ordentligt. Jag blir inte heller klok på kronologin. Ett plus dock för frånvaron av snobbism - här representeras alla genrer - till och med Barbara Cartlands kärleksromaner.
"Här får vi möta de kvinnliga författare som skrivit och berättat så lustfyllt och egensinnigt, ibland med livet som insats: från Sapfo till Anna Akhmatova, Barbara Cartland och J.K Rowlings. Det är inte ofta vi får chansen att läsa om denna stora grupp på ett så roligt och kunnigt sätt. ‘’Kvinnor som älskar böcker för mycket'’ är även en kärleksfull hyllning till den sällan besjungna kvinnliga läsaren på vars späda axlar hela bokindustrin vilar. Brenda Knight skriver med lust och glädje om kvinnors begär efter böcker."
May 7, 2007
Egentligen hade jag tänkt vänta tils andra delen av Håkan Nessers serie om kriminalinspektör Barbarotti kom i pocket. Men jag gillade verkligen "Människa utan hund" och när jag såg att "En helt annan historia" fanns på Akademibokhandeln till medlemspris så slog jag till. Tvåan är nog faktiskt ännu bättre än den första. De är helt fristående, men det är ändå trevliga att ha lärt känna karaktärerna i boken och den här har också en lite mer litterär kvalitet.
"Ett antal svenska turister umgås ett par sommarveckor i Finistère i Bretagne i början på 2000-talet, två par och två löshästar, sex nyblivna vänner inalles. De badar, äter, gör utflykter och flirtar en smula över äktenskapsgränserna. Kvar finns några spridda foton, möjligen en gruppbild, en akvarell, och en anonym dagbok som skildrar deras eskapader. Fem år senare börjar någon döda dem, en efter en, men först sedan kriminalinspektör Gunnar Barbarotti i Kymlinge brevledes förvarnats om morden. Det förblir ett uppmärksammat men ouppklarat mysterium och drevet mot den ansvarige polisen går i kvällspressen. I den andra boken om Gunnar Barbarotti får vi på nytt möta den luttrade tvivlaren och intresserade bedjaren som vi lärde känna i romanen "Människa utan hund". Hans yrkeskarriär förefaller honom alltmer dubiös medan tillvaron i övrigt plötsligt tycks full av nya möjligheter."
May 5, 2007
Det här är en sån bok som jag kan tänka mig att läsa bara på grund av titeln. Det låter ju helgalet - det måste man ju kolla vad det är! Annars hade nog ändå omslaget tilltalat mig - härligt retro med kartongkänsla. Men det är ju extra roligt om också innehåller är bra och det är det verkligen. Det är absurt och tragikomiskt. Och vad traktorerna har med saken att göra? Det får du läsa dig till själv
"Två år efter att min mamma dog blev min pappa kär i en stilig blond frånskild kvinna. Han var åttiofyra och hon var trettiosex. Hon exploderade in i våra liv som en fluffig rosa granat, rörde om i de grumliga vattnen, rev upp ett slam av gamla begravda minnen till ytan och gav familjespökena en rejäl spark i baken." När deras ukrainske far, nybliven änkling, meddelar att han tänker gifta om sig, inser systrarna Vera och Nadezjda att de måste sätta punkt för en livslång fiendskap för att rädda honom. Hans nya kärlek är en yppig lycksökerska från Ukraina. Hon är hälften så gammal som han, hyser förkärlek för underkläder i grönt siden och för färdiglagad mat från livsmedelsbutikens frysdisk. Inget hinder är för stort i hennes målmedvetna strävan efter den luxuösa västerländska livsstil hon alltid drömt om. Men den gamle mannen försöker också förverkliga sina excentriska drömmar. "Det blir inga problem, säger pappa. Han har förutsett alla problem. Han har känt henne i tre månader. Förresten är hon en bildad kvinna. Apotekarexamen. Hon får inte svårt att hitta ett välbetalt arbete här när hon lärt sig engelska. Under tiden hjälper han henne med engelskan och hon städar huset och sköter om honom. Hon sitter i hans knä och låter honom kela med sina bröst. De är lyckliga tillsammans. "Hörde jag
