Västmanländska i skåne

Gott nytt år!

Nu är vi tillbaka i Skåneland efter trevliga dagar med familj och vänner. Mer om det senare. Först ska vi åka och lämna tillbaka bilen.

Ja, de sista två dagarna på jobbet gick ganska snabbt och var också ganska trevliga. I torsdags eftermiddag blev vi utbjudna av avdelningschefen på smaskig fika på en chocolateria och fick dessutom sluta tidigare. Mycket trevlig och uppskattat. I dag fick vi julfrukost med sill och köttbullar, vd höll ett litet jultal och vi fick julklappar - förutom de pengar företaget skänker till ett skolprojet i Afrika så fick vi ett par biobiljetter. Precis lagom nivå. Det var också avtackning för en kollega som arbetat på företagen i 34 år, men som nu ska gå i välförtjänt pension.

Ja, sen avslutade jag de projekt som gick att avsluta och kunde lämna kontoret prick 16.15

Väl hemma fixade vi lite julmat till svärfar med sambo och makens farmor som kom förbi. Julklappshögen växte ännu lite och vi fick också låna en bil för att kunna ta oss norrut över jul.

Och nu har vi panikpackat kläder, klappar och annat smått och gott, så vi är redo för att lasta in i bilen imorgon. Mot de Västmanländska skogarna!

Jag passar på att önska en riktigt god jul!

(på bilden - "elaka tomten", som jag fått av min mormor (tror min bror har en likadan). Jag var rädd för honom när jag var mindre, men nu är det en av de julsaker jag inte kan vara utan. Utan honom är det inte riktig jul)

Vems strålande idé var det att köra med en asfalts-vält utanför vårt sovrumsfönster kl. 7 imorse? Det må vara hänt att jag egentligen ska vara upp så dags - men ändå!!!!

… att så många av våra leverantörer och personer vi samarbetar med har satsat på att skänka pengar till bra ändamål istället för julkort och julklappar. Nog för att det är smaskigt med all den där julchokladen, men man behöver den ju faktiskt inte. Företaget själva satsar på elektroniska julkort och skänker istället pengar till Plans skolprojekt. Ryktet går att det imorgon är julklappsutdelning för personalen och det ska bli spännade att se om tanken går igen även där, precis som förra året.

Usch, idag satt jag bredvid en tjej på tåget som knäckte med knogarna hela vägen mellan Lund och Malmö. Det är ju urläbbigt - sluta!

Jag har visst lagt av mig lite med bokfemmorna, men tänkte göra ett sista ryck med årets två sista bokfemmor. De handlar om årets sämsta och bästa läsupplevelser. Eftersom jag är lite lat orkar jag inte skriva motiveringar till alla utan hänvisar till recensioner som jag lagt ut här på bloggen. Here goes:

Årets sämsta böcker

• Kvinnor som älskar böcker för mycket av Brenda Knight - läs varför här.
• Natten innan de hängde Ruth Ellis av Margareta Strömstedt - läs varför här.
• Ondskans leende av Marianne Fredriksson - läs varför här.
• Passion av Lily Prior - läs varför här.
• Förnuft och dårskap av Victoria Clayton - läs varför här.

Årets bästa böcker

• Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowlings - läs varför här.
• Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger - läs varför här.
• Busters öron av Maria Ernestam - läs varför här.
• Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson - läs varför här.
• En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka - läs varför här.

Så, det var det - ett slags litterärt boksslut. Tack *MALIN* för alla roliga bokfemmor!

Det är ändå en något förhoppningfull känsla som infinner sig när man sitter med en ny kalender för nästa år. Allt som kan hända under året som komer och alla möjligheter som finns. I år kommer min kalender från Personlig almanacka

Fast min är turkos med brun text. Den känns bra och snart ska jag sätta mig och fylla i fördelsedagar och några saker som ska hända som jag redan vet om.

Jag har ju glömt att skriva om Jonas Karlssons novellsamling Det andra målet som jag läste ut förra veckan. Som vanligt med noveller så läser jag det lite för snabbt, som kapitel i en bok, och min hjärna jobbar febrilt med att få dem att hänga ihop. Oftast gör de ju inte det. Men i den här novellsamlingen så fungerar det för det mesta. Novellerna har teman och persongalleri som återkommer. Samma händelse berättas fler gånger ur olika personers synvinkel. Det är vardagliga händelser, lite vemodigt "lagom-svenska", rakt berättade utan krusiduller, men ibland med en oväntad tvist. Och när jag läser så hör jag Jonas Karlssons trygga röst i huvudet, som en egen uppläsare. Jag tyckte om det.

Oj, vad helgen gick snabbt (som vanligt). Men det har varit en bra helg. Först det lite tidigare slutet på arbetsfredagen på grund av att datorerna på jobbet inte fungerade. Jag passade på att avsluta julklappshoppingen och hittade äntligen ett par nya svarta stövlar åt mig själv. Jag tror att jag har provat alla stövlar i hela Malmö/Lund med omnejd. Jag ville ha ett par svarta i läder, bekväma nog att ha vare dag, liten klack, inte för spetsiga eller med för mycket detaljer och metall och så ska de naturligtvis kunna passa över vaden. Nästan ett omöjligt uppdrag började jag tro. Men så hittade jag en Scoll-butik och där hittade jag mina stövlar! Och så var det till nedsatt pris också - kunde inte bli bättre. Fast nu när jag har börjat gå in den så får jag ju lite skavsår, men det får jag å andra sidan av alla skor så det var ju knappast någon nyhet.

När jag kom hem var maken inte hemma än, så jag passade på att slå in hans julklappar och de flesta av de andra också i bara farten. Nu står de så fint och väntar på transporten upp till Västmanland till jul.

Lördagen började med en skön sovmorgon och sedan en lunchfikadejt med en vän. Lite chokladshopping blev det också innan vi gick till Skissernas museum och tittade på en utställning med Sonia Delaunay. Färgglatt och roligt.

På kvällen kom vänner och drack glögg och de hade sin lilla sexveckors baby med sig. En jättemysig liten kille som verkar vara på gott humör nästan hela tiden. När de hade åkt hem så paketpysslade vi lite mer och fick fram lite julsaker också.

Min ängelsamling (som fick vila i flyttstöket förra året) har fått komma ut och lufta sig lite. Min mormor gav mig varje jul en ängel eller ett par i "Eva-present" (mitt andranamn) och när hon gick bort så forsatte min mamma den traditionen. Och några som sett min samling har också fyllt på. Så nu står de där - alla 75 stycken, Men de brukar bara stå framme från lucia till trettonhelgen.

På söndagen gick vi upp i lite vettig tid för att hinna äta frukost innan vi skulle äta lunch Vi fick besöka av svärmor med sambo på lite julmat. Eftersom vi kommer fira jul med min familj i år, måste vi ju hinna träffas och umgås lite i alla fall. Ja, och byta julklappar. Så pakethögen växte, trots att vi skickade med klappar till makens syster och barn också.

Efter all mat och en överdos av lussebullar tog jag mig en långpromenad och tittade förbi en vän för att få låna en digital systemkamera. Jag är jättesugen på att skaffa en själv och ska låna den här ett par dagar och känna på den lite. Så kanske kommer ni framöver slippa mina suddiga bilder från mobilkameran här på bloggen

Ja, och sedan var det ju bara kväll och läggdags kvar. Fast jag fastnade framför filmen "Two weeks notice" först. Har ni lagt märke til vad många filmer med Hugh Grant som visats på sistone? Jag tror att TV har köpt in nån slumplåda med hans grejer. Men det är precis på lagom nivå på en söndagkväll.

Bara fem arbetsdagar kvar till julledigheten!

Snart kopplas våra datorer ner och efter lite jobb som man kan göra utan datorn ska jag koppla ner också och ge mig ut för en sista liten sväng i julklappsdjungeln.

Glad fredag!

Är tillbaka på jobbet idag. Inga gliringar än, men de kommer säkert …

Så har jag fått reda på att de stänger ner våra datorer kl. 13 idag, så nu gäller det att jobba, jobba, jobba så att man får allt gjort tills dess.

Är hemma med migrän idag. Förutom att det är riktigt sunkigt i sig självt så betyder det också att jag kommer att bli evigt mobbad av mina kollegor som antagligen tror att jag är hemma med baksmälla efter julfesten igår. Och det är verkligen inte sant eftersom migränen gjorde sig påmind redan igår eftermiddag och jag försökte mota den med hjälp av tabletter och inte vågade dricka någonting. Men det betyder också att jag missar det ursöta luciatåget med förskolebarn som brukar komma till jobbet. Jag brukar gilla dem så himla mycket - med massor av lucior med batterikronor där ljusen pekar åt alla håll! Det är nog det sötaste som finns i hela världen, näst efter bebisar och kattungar.

Julfesten var för övrigt helt OK trots att jag inte var i toppform. Lite varning för "firmafest på Finlandsbåt" kanske

Dock inte en stavelse om julklappar eller eventuella gåvor till bra ändamål. Men det är ju fortfarande några dagar kvar till jul …

Idag ligger det en förväntansfull stämning över kontoret. Det är dags för årets julfest (denna gång på Wallmans) och då brukar det också bli julklappar. Vad månne det bli i år? Förra året var första gången vi inte fick någon "stor" julklapp. Istället fick alla en liten ask med praliner och företaget skänkte pengar till Plan för skolprojekt i Afrika. Helt i linje med vår verksamhet. Alla är nyfikna på om trenden håller i sig i år.

Idag skolkade jag lite från jobbet på eftermiddgen och åkte till Köpenhamn för att träffa min danska väninna. Hon hade åkt från Give och vi sammanstrålade för att julshoppa, äta gott och prata, prata, prata. Så himla trevligt!

Vill sova!!!

Äntligen kom jag iväg till frisören (fler månader senare än jag tänkt). Trevligt att vara lite fin till jul

Insåg under fömiddagen att jag glömt både deo och parfym i morse. Men jag kom i alla fall ihåg att tvätta mig Men en liten akututryckning till Åhléns på lunchen löste problemet.

Efter en seg start på lördagen lyckades vi i alla fal få ihop en julkortslista och en idélista till julklappar. Men vi det laget var det så sent att vi bara hann en jättekort vända på stan för att reka några av sakerna på listan.

På kvällen blev vi bjudna på trevlig och god middag hos en vän. Middagsdiskussionen handlade mycket efter om köphysterin inför jul. Vi hade läst en artikel om hur många miljoner julhandeln beräknas omsätta. Det är ju inte utan att man önskar att man hade fler goda gärningar på sin egen önskelista och på ”ge bort”-listan. Kanske är det inte så dumt att ge bort en get istället för prylar.

Vi vaknade till en riktigt grå och regning söndag. Det lovade inte så gott inför kvällens glöggmingel i trädgården med bostadsrättsföreningen. Men först gick jag en riktig långpromenad, vädret till trots. Sedan vågade jag mig ner till julhandeln, gårdagens diskussion till trots. Men framförallt för att hitta ett par stövlar för att ersätta mina läckande vinterskor. Men jag lyckades inte med uppdraget.

Ja, sen var det redan dags att börja värma glöggen. Vädret var ju inte så bra, men vi var många som trotsade regnet och den geggiga gräsmattan för att mingla lite. Det är ju en ganska liten förening och man ser inte grannarna så ofta, så det är ändå trevligt när det ordnas nåt.

Kvällen har jag sedan ägnat åt att pyssla ihop fler julkort. Nästan alla är skrivna och frankerade också.

Oj, vad jag har slitit med den här boken. Jag fick den i födelsedagspresent av min bror som tycker att jag behöver uppfostras lite musikaliskt. Scar Tissue är alltså Anthony Kiedis – sångaren i Red Hot Chili Peppers – självbiografi. Anledningen till att jag kämpade med den är inte att den är dåligt, utan att jag blir så jäkla förbannad på honom för att han knarkar hela tiden. Han är en smart person, uppenbarligen talanfull inom sitt gebit, han vet att det är idiotiskt att knarka – det är ingen romantiserad bild av missbruket – hans vänner dör omkring honom och han vet att han gör alla i sin närhet illa. Och han fortsätter ändå. Det är ett under att de lyckades bli ett så känt och framgångsrikt band och ett ännu större under att han lever och inte har fått en dödlig sjukdom. Läsningen underlättar nog om man känner till bandet och deras låtar. Jag tyckte det blev intressant först när jag började känna igen lite. Minus för beskrivningen av alla sexuella möten i detalj. Vi fattar – du har lätt för att få brudar.

I fredags var vi ju och såg filmatiseringen av Philip Pullmans "Guldkompassen". Jag tyckte mycket om böckerna om flickan Lyra Belaqua och hennes världar, så det är ju alltid lite nervöst och se om filmen kan mäta sig med boken. Men jag tyckte de hade lyckats riktigt bra. Fina miljöer, bra skådelspelare och en mysig stämning. Det är ju barnfilm, det måste man tänka på - men spännande likaväl.

Så himla mycket snack om det det där sideboardet och så har jag glömt att visa det

Ja, för morgon kan man väl inte kalla det när klockan är kvart över ett Men jag har bara precis hunnit med morgonbestyren. Rejäl sovmorgon, ligga kvar i sängen och läsa (kämpar på med knarkdimmorna i Scar Tissue), äta frukost och läsa tidningen länge - den perfekta helgmorgonen -  och så ett litet ryck där jag lyckades få på mig kläder och slänga in en omgång i tvättmaskinen. Nu är det nog dags att ta sig ut. Fortsatt grått väder idag, men det ser ut som regnet har gjort ett litet uppehåll. Jag ska nog våga mig ner på stan och se om jag kan få till några julklappar (fast jag är egentligen mest sugen på en sak til mig själv, få se om jag slår till …). Behöver faktiskt också kolla på skor åt mig själv också då mina svarta vinterstövlar läcker som ett såll. Jag hade hoppats att de skulle hålla en säsong till, men jag får nog ge upp dem!

Ha en bra lördag!

Hå, hå - bara en halvtimme kvar till helgen! Ikväll blir det middag och bio (Guldkompassen). Vad ska ni göra?

Glad fredagkväll!

Jag är inte så förtjust i att äta apelsiner. Men jag tycker det luktar väldigt gott. Och speciellt så här - i fruktfatet med nejlikor - så luktar det ju fantastiskt och juligt!

Hjälp! Jag har hamnat i totalt koma efter lunch. Jag behöver kaffe! Gärna intravenöst …

Tänk om man fick sitta på ett café hela dagen - mysa och läsa glassiga tidningar - istället för att sitta här och fylla i tilltryckningsordrar …

Sitter här och är alldeles full av lussebullar. Vi har haft makens alla arbetskamrater med respektiven och barn (5 stycken i åldrarna 4 månader till 5 år) här på glöggmys. Det blev julpremiär för både skinkmacka och köttbullemacka med rödbetssallad. Och ganska många av makens nybakade lussebullar!

Har sett att många lägger ut en bild på sin bloggplats. Så här ser det ut när jag sitter och bloggar (när jag inte sitter med datorn i knät i soffan framför TVn).

Hittade en lista hos Fröken Nina. Mina favoriter på julbordet:

Pepparkakor - Lussebullar

Skumtomtar - Knäck

Ischoklad - Marsipan

Köttbullar -Prinskorvar

Julkorv - Julskinka

Lax - Sill

Paradis - Aladdin

Sylta - Pastej

Glögg - Julmust

Rödbetssallad - Dopp i grytan

Ris a la malta - Risgrynsgröt

På skinkan: Äppelmos - Senap

Hur vill du ha DITT julbord?

Vaknade av att det lät som om någon skottade snö utanför fönstret. Kunde det ha snöat i natt? Men nej … Det var fastighetsskötaren som skottade upp en stor grushög på parkeringsplatsen. Lite oklart varför. Men fortfarande bara en grå och regnig december i Skåne.

Ja, som bokintresserad borde man väl säga nåt om Augustpriset. Men jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Fast Sven Nordqvist är ju bra förstås.

Och så ett par sno-lånade bilder på min allra sötaste brorsdotter som gillar att "baka bolle"

En Peter Robinson-deckare damp ner i min brevlåda och det kan man ju inte stå emot. En bit av mitt hjärta berättar två parallella mordgåtor -  en musikjournalist som mördas i nutid och en ung kvinna som mördas på en musikfestival på 60-talet. De två mysterierna vävs samman på ett spännande sätt och får en kanske lite oväntad upplösning. Härliga engelska karaktärer, välskrivet och spännande. Men jag har väl sagt att jag gillar Robinson

Adentshelgen var precis så lugn och mysig som den ska vara. Förra årets flyttstök var ju inte precis så rogivande, men i år satsade vi på mys. Fast vädret var ju långt ifrån juligt – på lördagen stod regnet som spön i backen och det blev nog inte dagsljus på hela dagen. Men då passade det ju bra att dona lite med stjärnor och ljusstakar och att fika med pepparkakor (inte hembakta ännu) medan vi eldade ner ”ettan” på adventsljuset. Jag susade ner en snabb sväng på stan för att införskaffa fler ljus, glödlampor till ljusstakarna och en liten ”går bort”-present till kvällens glöggkalas. Och såklart möter jag en kollega på Lagerhaus och kommer i samma sekund på att jag inte har kammat mig på hela dagen. Typiskt när man bara ska göra en snabb grej och är säker på att man inte kommer träffa någon alls som man känner. Det spelar ju inte så stor roll, men hon är en av de där personerna som alltid är supersnygg och piffig.

På kvällen var det som sagt lite glöggkalas hos vännerna i Torna Hällestad. Ja, fast egentligen var glöggen mest fördrink och sedan fick vi middag – riktigt smaskiga kinesiska rätter med rejält sting. Mums! Efter maten föreslogs det till min förtvivlan att vi skulle spela sällskapsspel. Jag är ingen stor fantast och detta skulle dessutom vara ett rollspel. Panik! Och vi hade ju ingen chans att ursäkta oss och ta oss därifrån där vi var mitt ute på landet och utlämnade åt andra vänner med bil för att komma hem. Men det visade sig att spelet – som heter Munchkin – var ett kortspel där man får sina roller och uppdrag via kort. Så man var inte tvungen att klä ut sig eller agera. Puh! Och efter några rundor när man började fatta vad det gick ut på, så var det riktigt roligt. Jag kom ganska snabbt upp i 9 levels av 10 och trodde nästan att jag hade en chans att vinna där, men förstod snabbt att detta spel var helt oförutsägbart. Lite långdragen kanske, men rätt ok ändå för att vara ett sällskapsspel.

På söndagen sov vi länge, men jag lyckades ändå ta mig upp före maken för att fixa med hans adventskalender. Jag är barnsligt förtjust i paket och kan inte låta bli att dona med sånt. Men jag har renodlat det lite så att det är fyra lite mer ordentliga (eller bara roliga) grejer – en för varje advent – istället för en massa småsaker. Igår fick han en bokbåge, som verkar praktisk när man försöker äta och läsa pocketbok samtidigt.

Sedan hade jag lovat maken att hålla mig ur vägen för han skulle förbereda ett föredrag. Så jag träffade en vän och gick en sväng på Kulturens julstök – en gammeldags julmarknad med riktigt julkänsla. Inte som skyltsöndagen då det fanns ett tivoli (!) på torget. Sedan gick vi till Lundagård för att bevittna det traditionsenliga tändandet av julträdet utanför AF-borgen. Alltid lika mysigt!