Västmanländska i skåne

Karin Alfredssons 80 grader från Varmvattnet är årets debut enligt Deckarakademien. En riktigt, riktigt bra thriller är det i alla fall. Och det läskiga i boken är inte jakten på skurken/skurkarna utan hur otroligt angelägen HIV-situationen är Afrika och hur gamla sedvänjor och vidskepelse gör situationen ännu värre. Den svenska läkaren Ellen Elg åker till Zambia för att studera sjukvården och hjälpa till med preventimedelsrådgivning. Men hon arbetar även med en annan typ av hjälp som inte alltid uppskattas. En bok om våld, sexualitet, kvinnoförtryck, ekonomisk makt och död. Spännande, gripande och otäck. Läs den!

Idag fick jag ett fint paket från världens trevligaste webb-shop Unik Design. Det enda minuset är att de är lite dyra, så jag handlar ar när det är rea eller som nu när jag hade fått en rabattcheck. Denna gång hade jag bara beställt en polotröja och så får man den ändå inpackad i fint paket och med lite godis i kuvertet. Trevligt

Ja, i alla fall för våra balkongväxter som har blivit inpackade för vinterförvaring.

Nya grejer på pilatesen varje gång. Den här gången var vi sjöjungfrur Och imorgon kommer den här sjöjungfrun att ha träningsvärk …

Filmer som är baserade på serietidningar är ju i regel inga höjdare, men Sin City kan nog vara det sämsta jag sett. Kanske är den så konstnärlig så att jag inte fattar, men nej - det är ju faktiskt bara en splatterfilm. Det enda förmildrande är i så fall att den är i sv/v så splattret blir lite mindre påträngade. Handlingen? Ingen som jag uppfattade. Det enda roliga var att få se skådespelerskan som spelar Rory i Gilmore Girls i en annan roll.

Om man går förbi det här huset i centrala Malmö så doftar det så gott från den nyintjärade trävirket

… den här bilden på lilla Molly som precis har flyttat in hos min syster. Så söt!

(bilden har jag norpat från syrrans blogg)

Tja, lite bokslut över helgen nu då. Lördagen var otroligt slapp. Vi höll till i varsitt soffhörn med varsin bok mest hela tiden, men lite paus för matlagningsprojekt. Men vid femtiden tänkte vi att vi skulle ta oss ut - det var ju ändå ganska fint väder! En liten promenix er på stan och vi hamnade på en ganska skojig utställning med anledning av att Lund kandiderar till Kulturhuvudstad 2014. Roligast var nog krukväxterna som var lånde från olika institutioner i stan (universitet, dagis osv.) och utställda i befintligt skick.

Sedan ramlade vi in på Wasabi som kanske är stans bästa sushistället och lullade så småningom hem med en hyr-DVD och en godispåse.

Idag hade vi däremot massor av planer. Vi hämtade en hyrbil och begav oss till det stora möblelvaruhuset (som så många andra en söndag). Där fick vi med oss en matta till vardagsrummet och ett skåp till badrummet och lite annat smått. Det var fullständigt julskyltat redan! I efterhand har jag hört att det har varit så sedan en vecka tillbaka. Lite tidigt, tycker nog jag.

Nåväl, begav oss hemåt men tänkte att vi skulle dra nytta av det sällsynta i att vi har tillgång till bil och att det även idag var strålande höstväder. Vi tog med en termos kaffe, åkte och hämtade vännena i Dalby och begav oss sedan ut på en liten promenad i skogen. Vi gick inte så långt (kanske mest på grund av att vännerna väntar sitt första barn i nästan när som helst), men det var härlig och komma ut en sväng och vi hittade en solig glänta att fika i.

Väl hemma igen upptäckte vi att mattan som vi trodde skullle bli så bra, dessvärre inte alls blev så fin som vi tänkt, så den rullades ihop igen

Maken åkte och gymmade och jag satte igång med storkok av gulasch. Samtidigt började jag skruva ihop badrumsskåpet och kände mig som en riktigt superwoman där jag monterade, bankade och rörde i grytor på en gång. Men sedan kom jag till den punkt i bygget när man upptäcker att två händer inte räcker, men efter gulaschmiddag och telefonprat med barndomsvänninnan så strandade projektet, så just nu ser vår badrum ut så här:

Och för en stund sen så tappade jag bort mina vigselringar i kaoset. Vi letade under allt bråte och lös med ficklampa under badkaret och var beredda att börja lyfta fram tvättmaskinen när jag hittade den ena ringen på hallgolvet och de andra i uppviket på mina jeans. Man undrar ju hur man lyckas ibland …

Men nu är det väl dags att göra kväller.

Note to myself - glöm INTE bort pilatesen imorgon!

Undrar varför typsnittet blev så konstigt i mitt förra inlägg …

I helgen har jag varit en ganska duktig "husmor" och lagat ordentlig mat som omväxling. Lite storkok att frysa in så att det finns nåt vettigt att äta även i veckan. Igår blev det en laddning köttfärsås och idag mitt paradnummer på hösten - gulaschsoppa. Fantasktiskt gott tycker vi. Receptet kan nog komma från nån tidning - kanske ICA:s Buffé.

Mustig gulaschsoppa ( 4 portioner)

Ingredienser

3 gula lökar

1-2 msk margarin

2 msk paprikapulver

8 dl vatten

400 g grytbitar av nöt

2 dl rött vin eller rött matlagningsvin

1 1/2 köttbuljongtärning

2 vitlöksklyftor

4 lagerblad

2 dl krossade tomater

2 msk tomatpuré

1 tsk socker

1 chilifrukt, t ex spansk peppar

4 potatisar (ca 350 g)

2 paprikor, gärna i olika färger

ev salt

Gör så här:

1. Skala och skär löken i bitar. Fräs den glansig i margarin i en stekgryta. Strö över paprikapulver. Tillsätt vatten.

2. Skär köttet i små tärningar. Rör ner köttet, vin, buljongtärningar, pressad vitlök, lagerblad, krossade tomater, tomatpuré och socker i grytan. Kärna ur och hacka chilifrukten fint och rör ner den i grytan. Låt soppan koka under lock i 40 minuter.

3. Skala och skär potatisen i bitar. Lägg den i grytan och koka ytterligare 15 minuter.

4. Skär paprikan i bitar och rör ner dem när det återstår 5 minuter. Smaka ev av med salt. Servera med en klick creme fraiche och ett gott bröd.

Inspirerad av Jailhouse Rock gjorde jag också Aftonbladets hösttypstest. Jag blev en höstmysare

Personlighet B - Höstmysaren

Du har bunkrat med tesorter, doftljus och filmer att avnjuta under en filt i soffan när vinden viner utanför. För att träffa dig måste man komma med en morotskaka till chai-teet. Glöm inte bort att världen pågår där utanför, även på hösten.

Jag är ganska skeptisk till Linda Skugge. Men boken Ett tal till min systers bröllop har ju fått så enormt bra recensioner så jag ville ge den en chans. Men jag förstår inte vad det är för "rasande superbegåvat" över det här? Det är en helt OK bok och lättsam läsning, men det är som en slags Bridget Jones fast med två barn och frånvarande make. Är det möjligen det här som är "hen lit" (jmfr. chick litt)?

Ja, ni vet ju säkert att Arto Paasilina är en av mina favoritförfattare. Hans senaste bok heter Domedagen gryr och den gjorde mig inte besviken. Den handlar om den lite luggslitne skogshuggaren Hermanni Heskari som räddar miljonärskan Lena Lundmark när hon kraschlandrar med sin luftballong på isen i Enare träsk. Som tack för han leva lyxliv i ett år på hennes bekostnad och får hjälp av Lenas morbror att bli en gentleman. Samtidigt planerar Heskari det finska folkets revolution. Paasilinna är lika mustig och absurd som vanligt. Karaktärerna är obetalbara. Det här gör mig glad!

Jag är lite förvånad. Det verkar som att jag regelbunden har mellan 35-85 besökare om dagen. Det är inte så mycket för andra bloggare kanske, men jag vet ju bara om en sådär 6-7 personer som läser bloggen. Vilka är ni andra? Ni får gärna ge er till känna med en kommentar och berätta hur ni hittat hit?

I vår bostadsrättsförening är ett klotterlarm (låter precis som ett billarm) installerat på garagelängan efter en serie klotterattacker som kostat föreningen många tusenlappar. Bra kan man tycka. Men, larmet har också den egenheten att det också går igång om det smyger förbi en katt! Och det händer ganska ofta. Med fördel precis när jag har somnat till! Eller så där irriterande tidig på morgonen en timme innan man måste gå upp och så att man vaknar och inte kan somna om.

Det och en tandgnisslande make är anledningen till att jag sitter här nu och inte sussar sött i min säng. Förbaskat!

Vi är just hemkomna från fika och bio med en f.d. korridorskamrat. Alltid lika trevligt.

Filmen vi såg var kanske inte så trevlig, men bra! Den man älskar med bl.a. Rolf Lassgård och Jonas Karlsson. Den handlar om Lena som är gift med en snäll och omtänksam man (Lassgård), men när hennes fd. sambo (Karlsson) kommer ut från fängelset där han avtjänat straff för att ha misshandlat henne så dras hon ändå till honom. Kan människor förändras och kan man älska den som nästan dödat en? Starkt drama. Lite väl melodramatsikt tyckte maken, men jag gillade den. Skådespelarna är suveräna! Och Rolf Lassgård har ett enormt stort huvud … (har absolut inget med saken att göra, men tänk på det om du ser filmen )

• En armé av barn av Evan H. Rhodes - min mor säger att den är superbra och historiska romaner är normalt något jag gillar, men den är boken har jag aldrig kommit längre än 20 sidor i trots upprepade försök.
• Jacobys hus och Godset av Isaac Bashevis Singer - nobelpristagare och familjesaga borde funka. Jag tar ut dem ut bokhyllan ibland och så åker de tillbaka lika snabbt igen.
• Odysseus av James Joyce - jag köpte den när jag läste litteraturvetenskap, bläddrade pliktskyldigast i den, men läste bara ett utdrag. Den är ju bara för konstig. Eller borde man läsa den?
• På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. Känns som ett måste för en litteraturvetare. Men ärligt - har nån läst den? Alla sju delar?
• Glaskupan av Sylvia Plath - den dyker liksom upp överallt som referens så den är säkert läsvärd bara på grund av det. Fingrar på den ibland på bokrea och sånt, men den har aldrig fått följa med hem.

Stort grattis till min lilla farmor som fyller år idag.

Testa dina kunskaper om Nobelpriset i litteratur på DN:s hemsida. Jag hade tyvärr bara 5 av 10 rätt.

Så blev det alltså Doris Lessing som fick litteraturpriset. Ganska otippat.

Jag har inte läst nåt av henne vad jag minns? Har du?

Har drabbats av bloggskrivkramp. Vet inte alls vad jag ska skriva. Någon frågade mig om hur jag visste att någon tyckte det var kul att läsa det det jag skrev. Jag svarade att det får man inte tänka på om man ska blogga - om jag hade ens tänkt för en sekund att nån måste tycka att inläggen är kul eller intressanta så skulle jag ju inte våga skriva nåt alls. Men så börjar man ju fundera … Och då blir det inget skrivet.

Ibland är det härligt med lite "chick litt" (mem varför måste alltid böckerna vara rosa?!?) och speciellt när den är välskriven som Elisabeth Nobles Bokcirkelns bekännelser. Några omaka kvinnor samlas en gång i månaden för att prata om en bok, men pratar lika mycket om livet, kärleken och relationer. Några stående chick litt-ingredienser finns, viktnoja (såklart!) och någon som jobbar på förlag (hallå - det är inte särskilt glamouröst), men det är också ett lite annorlunda upplägg eftersom man också får 12 lästips på köpet. En riktigt trevlig liten lässtund.

På höstkanten så här brukar jag alltid vilja starta ett nytt liv. Då handlar det oftast om att jag vill äta bättre, må bättre och röra på mig lite mer. Men jag har så svårt att hitta inpirationen. Oftast klarar jag det max en vecka och sen är jag tillbaka på soffan med handen i godispåsen. Jag försöker hitta inspiration i olika tidningar t.ex. I Form, Må bra eller (som nu senast) Leva, men ibland har de nästan omvänd effekt på mig. De är liksom för hurtiga! Och egentligen vet jag ju precis vad det är som krävs och jag har 100-tals nyttiga recept och träningkort, men ändå går det inte. Var hittar man inpirationen och orken?

I helgen kollade vi på Jakten på lycka med Will Smith och hans egen son i huvudrollerna. Det är den verklighetsbaserade historien om en man som går från att bo på gatan med sin son till att bli framgångsrik börsmäklare. "The American Dream" är väl inte lika påtaglig utanför USA, men det är en välberättad och gripande historia - om än lite långsam på sina ställen. Plus för att få se Will Smith i mer av en karaktärsroll.

Ibland förstår jag mig inte på min man! Han kan vandra i fjällen tills han stupar, han kan cykla miltals, han tränar på gymmet tills han nästan kräks, men så fort det blir tal om en liten promenad så blir det plötsligt så himla jobbigt. Lyckas jag få med honom ut så blir det en väldigt mycket kortare promenad än jag hade önskar. "Vart ska vi gå?", undrar han utan att förstå att det är själva promenaden som är målet. Men han blir ändå lite putt när jag inte frågar om han vill följa med. Kanske för att han vet att jag gärna promenerar ensam. Och för att han tror att jag använder promenaden som ursäkt för att äta godis i smyg (det har väl iofs hänt …).

Men promenader är för mig ett oslagbart sätt att rensa huvudet och/eller fundera på olika saker. Speciellt på söndagar då jag lider av svårartad söndagsångest ("allt-jag-ville-hinna-med i- helgen-och-allt-jag-vet-att-jag-måste-hinna-med-vecka"-syndromet).

Jag gillar verkligen att gå runt i Lund och njuta av den vackra staden. Speciellt så här på höstkanten är Lund extra fint. Alla hus på universitetsområdet som är täckta med rött vildvin. Parkerna i höstfärger. Drivor av löv och kastanjer att pulsa i. Och det finns väldigt mycket offentlig konst i Lund som man kan titta på och fundera över. Vem är egentligen den där Otto Lindblad som står staty i Lundagård. Och varför ser den lille pojken på sköldpaddan så olycklig ut?

För att inte tala om roliga människor man möter. Som den gudomligt söta lilla flickan med glittrig ballerinakjol och stora röda gummistövlar. Eller killen med samma frisyr som Ernie. Och den lilla nakenhunden med Polarn O Pyret-tröja.

Strålande roliga sammanfattningar av världslitteraturen på fyra serierutor hittar man i Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom. Går inte att förklara - måste upplevas. Tänk att det kan vara så enkelt att beskriva en bok!

Synderskan av Petra Hammesfahr (i baksidestexten kallad en tysk Minette Walters) har stått i bokhyllan ganska länge utan att jag har känt mig sugen på den. Men nu gav jag den en chans. Det är en psykologisk kriminalroman om en ung kvinna som plötsligt överfaller och dödar en man på en offentlig badstrand. Många människor är vittnen, däribland kvinnas man och son. När utredningen startar rullas ett skrämmande livsöde upp präglat av religiös fanatism, skuld och vanförställningar. Berättelsen var lite för rörig för att den skulle bli riktigt gripande, men var ändå läsvärd.

… bankomaten åt upp mitt VISA-kort! Och det dröjer 3-5 bankdagar innan man får ett nytt.

Så har vi haft städdag i bostadsrättsföreningen. Det var inte så plågsamt, förutom att vi var tvugna att ställa väckarklockan på en lördag och det är ju egentligen mot mina principer. Men där vi bodde förut fick man alltid fika efter städ- eller trädgårdsdagar. Här var det inget sånt. Trist. Speciellt då det stog på "inbjudan" att det var ett bra tillfälle att umgås med sina grannar. Men det blir ju inte så mycket umgås när en städar på vinden och nån annan soprummet …

Men nu när plikterna är avklarade ska vi ut och göra nåt i det fina höstvädret!

I veckan har det varit vant-premiär och den stickade storpolon har också åkt fram. Men jag gillar höstkläder och just nu finns det ju hur mycket snygga stickade saker som helst att välja på!

(bild från Indiska)

Nu är det helg och jag ska ta igen två veckors vila eftersom jag jobbade hela förra helgen. Oj, vad jag ska sova!

Idag är det 1 år sedan jag startade min blogg. Det första blogginlägget är iofs från juni, man det beror på att jag fuskade och bloggade min Islandsresa i efterhand efter att någon sa att jag skulle ha bloggat istället för att skicka massmejl. Men jag firar ändå lite idag.

Igår testade jag att hålla en helt datorfri kväll - igen bloggande, inget mejlande, inget facebookande. Tänk vad mycket annat man hinner då!

Vilken bra dag när man får kanelbullar på jobbet. Mums!

Veckans tema för *MALIN*:s Bokfemman är sagor. Nämn dina 5 favoriter i genren.

Saga är en fantastisk berättelse, vanligen berättad för barn, som ofta handlar om magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral, och har en slående sensmoral. Prinsar och prinsessor är vanliga, men även fattiga bondpojkar och -flickor, som i sagan får en chans att bevisa sin duglighet för de kungliga. (Wikipedia)

• Flickan med svavlestickorna av H.C. Andersen. Jag gråter fortfarande floder när jag tänker på den! Den och sången "I en sal på lasarettet" triggar tårkanalerna
• Allra käraste syster av Astrid Lindgren. En av de vackraste bilderböckerna jag vet.
• Hrafnkels saga - de Isländska sagorna är ju bra för bra. Karga, hårda och blodiga, men så knivskarpa och så roliga. Hrafnkles saga Freysgode får representera dem eftesom jag skrev min D-uppsats om den, men det finns många bra.
• Tusen och en natt - sagornas sagor. Här finns allt. Guld, glamour, skönhet, kärlek, svek, list och ond bråd död …
• Askungen. Ja, det är ju en klassiker och måste ju beredas plats på listan. Fast boken jag de när jag var liten liknar inte alls Disneys version. Illustrationerna var långtifrån sockersöta - snarare lite groteska, men ändå vackra. Åh, nu blir jag sugen på att gå upp på vinden och försöka hitta den bland alla mina gamla barnböcker.

Nu är det din tur! Vilken är din topp 5 av sagor?

Tony Parssons Saker vi kunde berätta utspelas i London i slutat av 70-talet och den röda tråden i boken är musiktidningen The Paper och personerna som arbetar där. Jag har lite svårt att identifiera mig med hela sex, drugs ‘n’ rock’n'roll-grejen så jag fångas inte riktigt av berättelsen. Musikintresse och kännedom om 70-talsband är nog en föutsättning för att gilla den.

OK, jag erkänner. Jag har kollat lite på "So you think you can dance". Inte supemycket så jag har egentligen inte skaffat mig nån favorit, men jag blev glad när det var Sabra som vann  igår. Hon var fantastiskt duktig! Jag tycker annars att det alltid är killar som vinner i sådana program. Antagligen för att de som röstar är 14-åriga tjejer allihop!

Nu är jag med på vad pilates-intruktören menade med att känna sig som en sköldpadda. Det måste vara träningsvärken som sätter in efter andra dagen som gör att man inte kan röra sig snabbare än en sköldpadda som hon pratar om!

Här är mina bokfynd från mässan. Jag fick behärska mig ganska mycket för att det inte skulle bli fler och framförallt avstod jag från alla glassiga kokböcker och fina faktaböcker som jag troligen inte kommer att titta i sedan. Pocket är ju en säker satsning för en busspendlare. Ja, och så blev det lite presenter också, men de kan jag ju inte visa här.

Saker vi kunde berätta - Tony Parsons

80 romaner för dig som har bråttom - Henrik Lange

Bokcirkelns bekännelser - Elizabeth Noble

Ett tal till min systers bröllop - Linda Skugge

Nobels testamente - Liza Marklund

80 grader från varmvattnet - Karin Alfredsson

Fallande änglars stad - John Berendt

Arthur & George - Julian Barnes

Tills jag finner dig - John Irving

Det andra målet - Jonas Karlsson

Domedagen gryr - Arto Paasilinna

Så här såg det ut i vår monter:

Lite lite folk kanske, men det beror på att det är innan mässan öppnade. Resten av tiden var det full rulle.

Och i förlagets stora monter:

Och här står vår VD och vår försäljningschef och bjuder alla lärare på glass:

Andra gången på pilatesen kändes bra efter dagarna på mässan. En chans att mjuka upp kroppen. Men det är en väldigt lustig blandning av husmodersgympa och flum-flum. Ledare kör med väldigt många olika varianter av "tänk dig …" och så ska man tänka på en massa konstiga saker och jag blir väldigt full i fniss. Idag hade jag speciellt svår att tänka mig in i att jag var en sköldpadda …

Jag var lite besviken över att jag inte såg några roliga kändisar (ja, förutom Jonas då). När andra såg snygge Fares Fare så såg jag bara Lasse Åberg och Lasse Eriksson. Och försökte att inte se Björn Ranelid. När andra såg ärkebiskop Desmond Tutu såg jag sexrådgivare Katerina Janouch och Leif Pagrotsky.

Men så hade vi ju lite egna kändisar i en av våra montrar - både Bosse bildoktor och Katarina Mazetti var där!

Ja, och så de som alltid är på mässan - Janu Guillou (som nog var i varenda monter! Och på seven-eleven när jag handlade kaffe), Mark Levengood och Björn Hellberg. Jag såg inte Liza
Marklund nånstans, men hon var säkert där också.

Berätta det inte för min man, men jag är lite förtjust i skådespelaren Jonas Karlsson… Så jag blev lite glad när jag såg honom prata i en monter på bokmässan. Han berättade om sin debut som författare och sin novellsamling. Och så läste han högt med sin mysiga röst. Jag var tvungen att skaffa ett ex av boken och så fick jag den signerad, med de fullständigt unika (eller hur?) orden "Till Ulrica, kram från Jonas Karlsson" :)

Återkommer med recension.

Kathleen O’Malley är författaren till den självbiografiska boken Förlorad barndom. Hennes mamma var ogift mor i ett strängt katoliskt Irland. När Kathleen är 8 år blir hon våldtagen av grannen och rättsfallet riktar uppmärksamheten mot familjen. De får rätt i domstolen, men Kathleen och henne systrar blir tvångsomhändertagna och satta i klosterskola. Där får de stå ut med vanvård, smuts, svält, barnarbete, fysisk oh psykisk misshandel och förnedring. Hos mamman var de iofs fattiga, men de var alltid mätta, hela och rena - och älskade! Boken är inte så välskriven och den är ganska ostrukturerad, men det är en gripande historia och en intressant diskussion om religiös dubbelmoral och vad som är bäst för barn.

Ja, utmattad (och trött i fötterna) är väl det ordet som bäst sammanfattar hur man känner sig efter att ha jobbat på bokmässan i fyra dagar. Ja, eller fem - vi åkte ju upp redan på onsdagen och byggde monter och skyltade. Men det är ju roligt också - full rulle hela tiden, massor folk och när man inte jobbar kan man lyssna på författare, gå på seminarier, botanisera bland böcker och shoppa loss totalt! Bokkassen jag hade med mig hem var rejält tung!