På nåt vi är det ju lite ironiskt att efter våra fyra bröllop i sommar så blev det en begravning. Men mest är det bara sorgligt. Maken lilla mormor gick bort för några veckor sedan och i går åkte vi till Mjölby för begravningen. Vi träffade henne senast i juni och då hade hon redan varit sjuk en tid och vi visste att hon inte skulle orka komma på vårt bröllop. Men hon sa att hon var nöjd och gärna ville somna in. Begravningsceremonin var vacker och sorglig. Sedan samlades barn och barnbarn i hennes hem - precis som de gjorde när hon levde.
