Västmanländska i skåne

Boktiteln på Linda Olssons debutbok är en strof ur en dikt av Karin Boye. Boken är på samma gång poetisk och väldigt jordnära. Mycket sorglig och samtidigt upplyftande. Boken griper tag i mig - jag kan inte sluta läsa, men jag vill heller inte att boken ska ta slut. På omslaget till pocketutgåvan står det "En bok att tycka om" och det gör jag - väldigt mycket!

"En mörk marskväll kommer Veronika, en ung författare, till en enslig stuga i en liten by i Dalarna. Hon är på jakt efter ensamhet och stillhet, för att skriva färdigt en roman och för att komma över en stor sorg. Hennes ankomst observeras i tysthet av den gamla kvinnan som bor i huset bredvid, den enstöriga Astrid. I tryggheten bakom sina skyddande väggar bevarar hon mörka familjehemligheter och en personlig tragedi. Medan den kalla vintern efterträds av våren närmar sig de två kvinnorna sakta varandra. Mot bakgrund av årstidernas växlingar spirar en ovanlig vänskap. En vänskap som ska förändra bådas liv för alltid. "Nu vill jag sjunga dig milda sånger" är en stark och gripande roman om kärlekens kraft, om de val vi gör i livet, om hur vi hanterar sorg och förluster, men framförallt om vänskap."

Jag fortsätter med Per Anders Fogelströms Stockholmssvit. Bok två "Barn av sin stad" följer nästa generations vedermödor när sekelskiftet 1900 närmar sig och mycket i staden förändras. Huvudpersonerna kämpar för att hålla fattigdom, sjukdomar och smuts ifrån sig och att behålla sin värdighet mot nästan hopplösa odds. En mycket mänsklig skildring.

"Lotten Nilsson blivit änka sedan hennes man, hamnarbetaren Henning, har dött. Lotten bor med barnen vid Nytorget på Söder i Stockholm. Dottern Emelie är tolv år gammal när hon får börja bidra till försörjningen genom att packa tvålar i en teknisk fabrik. August, den äldste brodern, är adopterad i en förmögen grosshandlarfamilj och genom honom får vi följa tillvaron på samhällets mer lyckligt lottade sida. Med åren glider de två grenarna av familjen allt längre isär och klassgränserna skiljer dem allt tydligare åt."

Nu är jag inte många timmar ifrån en långhelg och vädret ser ju mer än lovande ut. Lördag-tisdag ledig, siste april i Lund och fint väder - kan det bli bättre?! Ser fram emot sovmorgon, att umgås med vänner och picknick i parken

Sambon fnissade sig igenom Lena Sundströms bok "Saker jag inte förstår - och personer jag inte gillar" så jag var tvungen att läsa den också. Jag är nog den mest opolitiska personen som finns, men i den här formen är politik kul. Lena Sundström är rapp och rolig. Själv blir jag matt och förskräckt om vartannat när jag inser vad naiv jag är och vad naiva de flesta människor är om vad som rör sig i maktens korridorer. Och vad himla dumt mycket är! Och så skrattar man gott.

"Vad hände egentligen medan vi tittade på det 32:a avsnittet av Robinson, klämde den sista DVD-boxen med Six feet under, eller renoverade gästtoaletten? Vad hände med pensionssystemet, elmarknaden, alkoholpolitiken och solidariteten? När började socialdemokraterna låta som moderater, och moderaterna låta som socialdemokrater? Lena Sundström följer spåren efter socialdemokratin. Bobby Ewing återuppstår i duschen. Lars Adaktusson skickar ut inbjudningar till en trettondagsfest. En före detta näringsminister tappar plötsligt täckningen för sin mobil på herrgården när tant Ingrid vill veta vad hon skall göra med sina Teliaaktier. Det är en bok för dem som inte vet någonting om politik, och dem som vet alldeles för mycket. Lena Sundström gör upp med makthavare och politiska svindlare. Hon gör slut med en gammal kärlek som aldrig kan sluta högerprassla och söker efter svaren på frågorna: Vem blåste oss och varför? Saker jag inte förstår - och personer jag inte gillar är en sanslöst rolig och träffsäker beskrivning av Sverige idag."

Såg att GB Glass hade en ny lite rolig annonskampanj på gång. De har riggat busskurerna med nån slags digitala räkneverk och så ska man trycka på bilden av sin favoritglass och vara med att rösta fram den godaste glassen. Kändes som ett kul grepp.

Min vän i Oxford tycker att jag ska svara på dessa frågor om världläget. Aj, aj - nu kommer jag verkligen avslöja min okunnighet och ointresse för internationell politik (ja, nationell för den delen med):

Tror du att Skåne någonsin blir självständigt? Nej, det finns väl ingen anledning till det.

Vem föredrar du, George W Bush eller Bill Clinton? Urk, känns som pest eller kolera. Men Clinton verkar väl ha lite mer bakom pannbenet (även om han inte verkar använda den kroppsdelen till att tänka med).

Vem skulle du vilja se som Frankrikes president? Oj, har inte alls hängt med där, men en kvinna vore väl trevligt. Det finns väl en kvinnlig kandidat?

Bör Sverige minska det engelskspråkiga inflytandet? Tja, jo - det tycker jag egentligen. Men ett språk ska ju vara levande och det påverkas alltid av sin tid och olika strömningar. Om inte svenskan tidigare hade påverkats av både tyskan och franskan hade det ju låtit helt annorlunda än det gör nu - massor av ord som vi tar för givna nu är ju låneord.

Vilken är huvudstaden i Peru? Lima

Kommer svenskan att försvinna som officiellt språk i Finland? Troligen

Bör Sverige ge bistånd till Kuba? Tja, lite splittrad där. Det är ju en diktatur, men samtidigt har ju de vanliga människorna det svårt. Är lite negativ till bistånd över huvud taget. Hjälp till självhjälp är ju bättre.

Var det rätt av Mona Sahlin att ha en debatt med sverigedemokraterna? Har visst missat detta totalt. Men det är kanske modigt. De flesta verkar tänka att de ska tigas ihjäl.

Vad är din mest vågade politiska åsikt? Öööh, jag är inte så särskilt politisk …

Bör Irland tvingas att tillåta abort? Tvinga är kanske svårt, men de BÖR tillåta det. Det är varje kvinnas rätt.

Vems makt skulle du vilja minska? Hmmm… USA:s makt i allmänhet tror jag. Eller så får jag plagiera min vän i Oxford och säga påven.

En spännande deckare i Lunda-miljö. Jag har inte kommit mig för att läsa något av den före detta Lunda-läkaren Karin Wahlberg, men när "Blocket" damp ner i brevlådan var ju det lätt att hugga in på den. Som alltid roligt att läsa om bekanta miljöer och deckaren höll bra kvalitet om än inte med det där lilla extra.

"En kväll på hemväg genom fridfulla villakvarter blir Cecilia, Veronicas dotter, brutalt nedslagen. Medan Veronica vakar vid hennes sida, hittas en man strypt i en städskrubb på det väldiga sjukhuset i Lund, kallat Blocket. Claes Claesson försöker i samarbete med lundapolisen nysta i den mördade mannens förflutna, då den idylliska staden skakas av ännu ett våldsdåd. En av Cecilias tidigare rumskamrater hittas död och våldtagen i sin bostad. Kan det finnas något samband mellan de till synes så olika brotten? Och vad är det egentligen som pågår i den krets av unga läkare där såväl Cecilia som hennes tidigare rumskamrater rört sig?"

Den första delen i Per Anders Fogelströms serie om Stockholm var faktiskt riktigt bra. Hade tänkt att det skulle vara torrt och tråkigt, men det är en levande skildring av hur svårt livet kunde vara i industrialismens vagga. En bok om riktiga mäniskor, med en liten Kulla Gulla-vibb.

"Henning är bara femton år när han 1860 kommer till Stockholm för att söka arbete. Staden är en småstad, men knappast någon idyll och Henning får slita ont som sjåare i hamnen. Så träffar han Lotten och tillsammans med henne bildar han familj. De kämpar ständigt för dräglig tillvaro, mot smuts och elände. Och löftena om den växande stadens möjligheter är knappast för Henning och hans generation av arbetare."

Tror du att Victoria blir drottning? Jadå, men det är nog sista generationen Bernadotte på tronen

Vem är din favorit i Desperate housewives? Lynette. Hon kan vara så otroligt jäkla elak ibland

Handlar du helst på IKEA, MIO, eller grovsoprummet? Älskar IKEA!

Har du varit i Rotterdam? Nej, aldrig

Hur röstade du i euro omröstningen? Nej

Skulle du kunna publicera ditt telefonnummer på bloggen? Nä

Har du VISA eller Mastercard? Båda och ett Am Ex

Stolt över just nu? Inget speciellt

Rädd för just nu? Mig själv och hur totalt förvirrad jag är just nu

Har du någonsin varit på en läderklubb? Nä

Vem ringde du senast som inte svarade? Min kära bror tror jag

Kommer det gå bra för the Ark i ESC? Ja, ganska. Tror på top 10

Har du en fast anställning? Ja

Amerika eller England? England!

Betalar du TV-licens? Ja (numera)

Talar du grekiska? Nope

Blev så glad när jag såg att min favoritreklamkampanj hade vunnit guldägget för bästa annons.

Måste göra lite reklam för en väns band -  "The wonderful world of Jonathan Swift". De spelar en slags electronica/indie/jazz-musik. Lyssna här.

De använder också namnet "The Polanskis"

Vi har ju snart bott i den nya lägenheten i fem månader och det går så sakteliga att få upp något på väggarna, men igår kom det upp ett träd i vardagsrummet.

Jag gillade skarp förra säsongen av Ugly Betty och såg fram emot säsongsstarten idag. Men jag tror jag får skippa det programmet. Vet inte om jag klarar att Daniel Meades döda bror Alex återuppstår omopererad till kvinnan Alexis. Inte ens fast det är såpa-parodi.

Ibland får ju en liten faktabok slinka ner också. Gunnar Lindstedts bok "Olja" om vad som händer när oljan tar slut är tankeväckande, välskriven, lättillgänglig och intressant.

"Att oljan förr eller senare tar slut vet nog de flesta. Men långt innan dess kommer den att bli en bristvara. Inom några få år når den globala oljeproduktionen sin topp, för att sedan stadigt minska och aldrig öka igen. Inom fem-tio år kommer priset på olja att mångdubblas och tvinga oss till en ny livsföring. Med dyrare energi blir manuellt arbete åter viktigare. Kampen om återstående oljetillgångar pågår redan för fullt. I "Olja" berättar journalisten Gunnar Lindstedt utifrån personliga erfarenheter om de förändringar vi står inför. Spännande och välskrivet nystar han också up de trådar som avslöjar varför oljebolag, näringsetablissemang och politiker gör allt för att dölja den kommande oljekrisen."

Nu känns det som att vi har kommit ut på andra sidan förkylningen och idag vågade vi oss på en lite lugn cykeltur i det fina vädret till Dalby Söderskog för att kolla in vitsippsläget.

På vägen hem stannade vi vid vårt gamla studentboende och tittade på magnolian på innergården. Vacker, eller hur?

En bra deckare är ju aldrig fel. Och som de flesta böcker utgivna av Minotaur så håller Denise Mina hög kvalitet. "Blodsarv" utspelas i Glasgow på 80-talet och har inte den traditionella kriminalaren som huvudperson utan en ung tjej som arbetar som "springflicka" på en tidning med hopp om att bli journalist. Spännande med bra personskildringar. Trist bara att det pratas så mycket om huvudpersonens diet och hur missnöjd hon är med sin kropp.

"Glasgow 1981. Den unga Paddy Meehan drömmer om att bli journalist och har precis fått sitt första jobb på en av stadens tidningar. När den treårige Brian Wilcox och efter ett par veckor hittas brutalt ihjälslagen, riktar polisen genast misstankarna mot två tolvåriga pojkar. En av dem visar sig vara kusin till Paddys pojkvän Sean. Några dagar senare publiceras namn och bild på de båda pojkarna och alla tror att det är Paddy som ligger bakom - allt för att främja sin egen karriär. I staden råder närmast lynchstämning mot förövarna. Men Paddy blir mer och mer osäker på att man hittat rätt gärningsmän. Utan stöd från kolleger eller familj ger hon sig ut för att ta reda på sanningen. Men hennes nyfikenhet är inte uppskattad och snart inser hon att det finns någon som är beredd att göra allt för att få stopp på hennes frågor."

"Ett hål om dagen" av Louis Sachar är en ungdomsroman, men fungerar lika bra som vuxenbox. Snyggt skriven pendlar den mellan nutid och dåtid och beskriver så väl hur torrt och varmt det är på Camp Green Lake att man själv blir törstig.

"Stanley Yelnats var ingen dålig kille. Men hans familj var drabbade av otur. De befann sig alltid på fel plats vid fel tillfälle. Som den dagen Stanley blev arresterad för ett brott han inte begått. Han hamnar på Camp Green Lake som ligger på en torr öde slätt, där det blir minst 40 grader varmt på sommaren. Här finns egentligen bara en enda regel Gör inte Chefen upprörd. Chefen som tvingar killarna att gräva ett hål om dagen "

Det är en fanatsiskt vacker sommardag. Solen gassar, det är över 20 grader varmt. Alla har fått på sig sommarkläderna. Och vad gör jag? Ligger inne med en riktigt ruskig förkylning. Livet är orättvist!

Att ligga sjuk hemma har ju den fördelen att man hinner läsa lite. "En grind av mörker" av Tony Samuelsson är en sån där anonym bok från En bok för alla som lätt gömmer sig i bokhyllan en längre tid och bara kommer fram vid sådanan här tillfällen när man inte kommer utanför dörren för att skaffa en ny bok. Men just den här boken förtjänar egentligen inte det ödet. Det är på inga sätt en "reservbok" utan en fantastiskt lågmäld skildring av människor med olika öden i en svensk vardag. Läs den!

"Yvonne är en ensamstående mamma till 20-åriga Fia hon fått med en man i Israel som aldrig träffat sin dotter. Yvonne bor i Farsta söder om Stockholm där hon arbetar i parfymdisken på ett varuhus. En trafikolycka med dramatiska konsekvenser för Fia påverkar alla i hennes omgivning. Inte minst morbrodern Billy, som startar en maniska privatutredning för att få klarhet i hur olyckan gått till. Ett kärleksfullt porträtt av en medelålders kvinna som drabbas av det värsta som kan hända en förälder - att ens barn skadas och kanske inte överlever - men som bakom katastrofen vågar glänta på dörren till ett nytt liv. En spännande och intensiv nutidsberättelse om skuldens inverkan på våra liv. Går det att korrigera misstag man gjort i livet? En roman med djupt mänskliga motiv."

Usch, vaknde i morse efter alldeles för få timmars sömn bara för att upptäcka att det intensiva umgänget i påsk med sambons syskonbarn har resulterat i att vi båda har fått en dunderförkylning. Tack för det, små sockergryn ..

Andra natten på rad som jag inte kan sova! OK, klockan är väl inte jättemycket nu, men igår lyckades jag inte somna förrän efter tre och hade ju precis bara blundat lite när klockan ringde 07.00 så jag borde ju rimligen sussa sött nu utan problem. Testar det gamla beprövade knepet att skriva en lista på all saker som snurrar i huvudet. Få se om det hjälper …

Denise Rudberg är väl Sveriges "chick-litt" drottning just nu. Boken "Matilde" blir en lagom paus för hjärnan då den går ner med minsta möjliga tuggmotstånd. Visst blir man lite trött på skildringarna av det glassiga överklasslivet i Stockholm och det eviga droppandet av märkesnamn på kläder och prylar, men som en recensent skriver: "Visst är det ytligt, men det funkar som tillfällig verklighetsflykt"

"Matilde, ensamstående Södermalmsbo med två barn, känner att hon är redo att gå vidare efter skilsmässan. Hon säger upp sig från sitt reklambyråjobb för att skriva en roman men arbetet går efter hand allt trögare. Det är tur att hon har sin barndomsvän, konstnären Tomas som ordnar glamorösa fester i sin vindsvåning."

• Fyra uteblivna sovmorgnar
• Två spinningpass
• Två utlästa böcker
• En sillfrukost
• En middag hos en en vän
• En promenad vid havet
• Mycket umgänge med sambons familj och syskonbarn
• Många ägg
• En hel del godis
• Massor av mat!

En lat påskdag (fast jag har varit på spinning!) har till större delen tillbringats i soffan med boken "Fåglar utan vingar" av Louis de Bernières (han har också skrivit den mer kända "Kapten Correlis mandolin"). Det var en härlig bok som för tankarna till samma typ av berättande med sagoton som i t.ex. "Tusen och en natt". Flera olika människoöden vävs samman och man får följa dem före, under och efter kriget om det osmanska riket (senare Turkiet). Gripande, sorgligt och varmt. "För fåglar med vingar förändras inget; de flyger vart de vill och vet ingenting om gränser, och deras gräl är mycket små."

"Det osmanska riket går mot sin undergång och bittra strider pågår mellan greker och turkar. I århundraden har kristna och muslimer levt i fredlig samvaro i den lilla staden vid sydvästra Anatoliens kust. Men första världskriget bryter ut och männen skickas till frontens fasor, medan de som lämnats kvar hemsöks av svält och religiös fiendskap.
Fåglar utan vingar är en historisk berättelse fylld av patos och djup människokännedom. En roman om kärlek mellan män och kvinnor, mellan vänner, och mellan dem som tvingas strida mot varandra."

Ah, vad skönt med påskledigt. Hela fem dagar! Glad påsk till er alla. Ett litet tips bara: ät inte upp ditt påskägg innan fukost - då mår man illa …

Nu när det verkar ha lugnat sig på ugglefronten är nästa stora sak i Lund huruvida magnoliorna ska hinna blomma över innan siste april. Den varma vintern och den plötsliga vårvärmeböljan gjorde att magnoliorna började slå ut redan i slutet av mars - tydligen extremt tidigt. De brukar ju faktiskt komma precis lagom till siste april/förste maj - så där perfekt tajmade så att de kan filmas i närbild när Studentsångarna ska sjunga in våren i TV. Men förra året körde ju ändå SVT en repris så de kan väl bara välja ett år där magnoliorna är perfekta …

Ron McLartys "Jag minns att jag sprang" är ett fynd från min favoritbokhandel i Stockholm. Jag visste inget om den när jag hittade den där, men den var billig och hade ett fint omslag och det räckte för mig just då. Men det är faktiskt en av de mysigaste böcker jag läst på länge. Så mycket värme! Läs den.

"Smithy Ide cyklar på sin Raleigh. Det var säkert tjugo år sedan sist. Mycket har hänt sedan dess. Smithy är en riktig loser - medelålders, kedjerökande och halvt alkoholiserad. Han har inga riktiga vänner och arbetet vid leksaksfabrikens löpande band är minst sagt monotont. Så plötsligt omkommer Smithys föräldrar i en bilolycka. I samma veva får han också besked om att hans älskade, men psykiskt instabila storasyster Bethany ligger död på ett bårhus på andra sidan USA. Bethany som i sin ungdom gjorde sig känd på bygden genom sin förkärlek att klä av sig naken och sedan stå blickstilla i olika poser, ibland i flera dagar. Smithy är ensam kvar när han grenslar sin gamla pojkcykel i Rhode Island i Maine i nordöstra USA för att hämta hem sin systers kvarlevor. Det blir en resa över hela den amerikanska kontinenten men också en resa i Smithys inre. Han minns sin uppväxt och vågar, kanske för första gången i sitt liv, känna både glädje och sorg över allt han varit med om och allt han försakat. Han upptäcker sig själv, livet och kärleken. Han möter människor den ena galnare eller tokigare än den andra. Att färdas med Smithy Ide är en mycket annorlunda resa. Jag minns att jag sprang är en som en roadmovie när den är som bäst."

Det kanske rimmar illa att läsa en bok om självmord en sådan här vacker vårdag, men trots det tunga ämnet finns det ändå en optimism i Paulo Coelhos bok "Veronika bestämmer sig för att dö" som gör boken till njutbar läsning.

"Veronika är ung och vacker, har vänner och beundrare att gå ut med, fast jobb och en familj som tycker om henne, men det är ändå något som fattas i hennes liv. Morgonen den 11 november 1997 bestämmer hon sig därför för att dö. Hon tar en överdos sömntabletter bara för att lite senare vakna upp på närmaste sjukhus. Där berättar man för henne att även om hon lever, så är hennes hjärta skadat och hon har bara några få dagar kvar att leva. Berättelsen följer Veronika genom dessa intensiva dagar medan hennes erfarenheter får henne att stilla undra vad galenskap egentligen är. Hon inser nämligen att varje ögonblick vi lever är resultatet av ett medvetet val mellan liv och död. Veronika bestämmer sig för att dö är en roman som tar sig an kanske det svåraste ämnet av alla, döden, men Coelho lyckas trots detta genomsyra texten med värme, optimism och livsvilja. Med Veronika bestämmer sig för att dö medverkade Coelho bland annat till att få igenom en Brasiliansk lag mot tvångsintagning på mentalsjukhus. Nobelprisvinnaren Kensaburo Oe har höjt romanen till skyarna, rättigheterna är sålda till 40 olika länder och mer än 5 miljoner exemplar har sålts världen över. Dessutom förhandlas det nu även om filmrättigheterna på boken."