Och så bokstav åtta i Malins bokstavsalfabete:

Åttonde bokstaven ut blir T. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Författare på T: Amy Tan - har skrivt t.ex. Joy Luck Club. I like!
• Bok på T: Tecken till kärlek av Jan Kjaerstad - kan vara en av de bästa böckerna som finns. Hans språk är ju bara suveränt. Jag vill att fler ska bli frälsta: läs!!!!
• Litterär karaktär på T: det står helt still den här gången. Jag får hoppa över litterär karaktär.

Jag ligger lite efter i Malins bokstavsalfabete. Sjunde och åttonde bokstaven ligger redan ute. Men här kommer i alla fall den sjunde:

Sjunde bokstaven ut blir K. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Författare på K: Franz Kafka. Man bör ju läsa honom, inte sant? Jag gjorde det när jag pluggade litteraturvetenskap och för ett tag sedan fick jag för mig att läsa om Processen. Men en bit in i boken ångrade jag mig och tänkte: Varför?
• Bok på K: Kurt och fisken av Erlend Loe. För er som inte upptäckt Loes barnböcker om Kurt än - läs! Jag skrattar hela tiden!
• Litterär karaktär på K: Kitty. Så smart jag tyckte att hon var när jag var yngre

Idag fyller maken år. Det firar vi stillsamt med lite paket, god mat och kanske tårta. Grattis älskling!

Dags för en ny Kulturfyra. Frågorna låter så här:

"Det är mycket i Stockholm nu, modeveckan, Ung 08 och kulturfestival. Jag börjar utifrån det med Kulturfyran:"

1. Modeveckan pågår. Vad betyder mode för dig?

Jag är inte jätte-jätteintresserad av mode. Jag gillar iofs att läsa glassiga modemagasin och hänga med lite, men jag är inte så frestad av märkekläder eller att hänga på alla trender.

2. Modebloggar är kanske de som gått bäst ur ekonomisk synvinkel, om man kikar på den svenska bloggosfären. Har du hittat någon modeblogg du tycker är bra?

Vet inte om det räknas som modeblogg precis, men den som kommer närmast är nog Linda K. Mest för att hennes passion för kläder och hennes shoppingtakt är fascinerande, men jag är egentligen mer road av de inlägg som inte handlar om mode.

3. Skulle du vilja försörja dig på att blogga?

Nej, det skulle kännas för pressande. Då måste man ju skriva något intressant

4. Vad ger bloggandet dig? Eller med andra ord: Varför bloggar du?

Av helt egoistiska skäl, som en slags dagbok. Och för att hålla vänner och familj som bor långt borta lite uppdaterade.

Läste om För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA av Bodil Malmsten hos blogg_bohemen och ville så klart läsa den. 

På baksidan står det: "Det finns böcker om hur man ska leva, om hur man förverkligar sig själv och blir en lycklig människa. Det här är en sådan bok. Du tar personerna i boken som förebild och gör tvärtom. För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA är en lägesrapport inifrån dagens Sverige. Fem svenska människor i olika åldrar pratar för sig själva. De skulle kunna prata med varandra men eftersom de är svenska människor som inte känner varandra så gör de inte det."

Det sammanfattar precis stämningen i den här boken. Det är träffande tragikomiskt om Bert-Ove som är långtidssjukskriven och heltidsensamstående, om Giselle som är överklass men har råkat bli anhörig och därmed underklass, om Edvard som har allt men går omkring och skjuter upp att skjuta sig, om Jessica som har en vrede som är större än hon själv och det är bra. Och om Thomasine, en gammal kvinna från Norrlands inland, tränar på kärlek men inte hat. Jag använder Malmstens egna ord för att beskriva boken och personerna - helt enkelt för att det inte går att göra annorlunda. Och verkligen inte bättre.

Jag vill inte utnämna den här boken till sommarens bästa, men jag rekommenderar den varmt.

Dags för en Kulturfyra igen:

"Folkets Hus är först i Sverige med digital 3D-bio. Det tänkte jag skulle vara utgångspunkten för den här veckans Kulturfyra. Att utveckla tekniken så att det biograferna kan erbjuda blir svårt att efterlikna är ju en tanke bakom varför 3D-tekniken utvecklats för film. Nu undrar jag:"

1. Föredrar du att se film hemma eller på bio?

Jag gillar att gå på bio jättemycket. Det är en speciell stämning med film på bio. Men som nybliven mamma känns nästa biobesök långt bort …

2. Kan bra 3D-teknik locka dig till biografen?

Tja, nej - jag vet inte. Det känns inte så lockande.

3. Har du sett någon film i 3D?

Bara i nöjesparker - Legoland och Epcot Center.

4. Folkets Hus är alltså först med att erbjuda den nya 3D-tekniken på en biograf. Vad betyder Folkets Hus för dig? Har du några minnen från något kulturevenemang du upplevt på Folkets hus?

Jag är ju uppvuxen i en bruksort och där hände allt på Folkets Hus - bio, teater, disco, fritids osv. Jag kan nog påstå att jag fått nästan alla kulturupplevelser under grundskoleåren via Folkets Hus, så jag har väldigt många positiva minnen därifrån.

… avlöser besökarna varandra. Jag får blogga sen.

Eftersom mitt bokbloggande går på lite sparlåga så vill jag tipsa om bra bokbloggar:

Bloggbohemen - här hittar jag själv många bra lästips just nu.

*Malin* - boktips, bokutmaningar och annat - och hennes kollega (eller är det fd nu?) Fröken Nina. Dessa två tipsar också gärna om ungdomsböcker.

Gemen och verserad - vi har ganska olika boksmak, men det är alltid lika roligt att läsa de smarta och skarpa läsbetraktelserna.

Chlott läser - 50 boktips på ett år

Sjätte bokstaven i *Malins* bokstavsalfabete:

Sjätte bokstaven ut blir A. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Uj, den här gången var det svårt att välja författare - det finns många bra på bokstaven A. Jane Austen är ju lockande, men eftersom *Malin* själv valt henne så står mitt val mellan Inger Alfvén och Margaret Atwood. Alfvéns böcker är bra, men de gör mig alltid deppig så kanske är Atwood ett bättre val. Jag tror jag har gillat alla böcker av henne utom Oryx och Crake som jag inte begrep mig på.
• Bok på A blir den strålande bra About a boy av Nick Hornby. Filmen är inte dum den heller.
• Litterär karaktär är alltid svårast, men jag väljer Aron Nordensson som är pappan i Göran Tunströms "Juloratoriet". En av de mest tragiska karaktärer jag vet.

På En annan sida hittade jag det här testet. Jag är Lisa i Bullerbyn:

Vem är du?

Lagom är ju egentligen bäst. Det var ju bara för varmt förra veckan och nu kan det ju vara så att det regnar och blåser lite för mycket. Men jag gillar det! I ett par dagar är det OK. Sedan kan vädret gärna få landa mellan de två ytterligheterna.

Jag håller med Linda K - det här är ju bara för roligt!

… den här semesterbilden på min brorsdotter.

 (bilden är "snolånad" från sockergrynets egen blogg)

Ja, det händer inte så mycket på den här bloggen nuförtiden, förutom böcker och blommor. Det beror på att jag tillbringar nästan all min tid i den här världen just nu.

Ytterligare en 10-kronorspocket från Willys fyndlåda. Jag har nog läst något av norska deckarförfattaren Unni Lindell, men minns det inte så noga. Den här boken - Sorgmantel - börjar med ett brutalt kvinnomord som sedan nystar upp en härva där en grupp barndomsvänner till den mördade alla har något att dölja. Boken är fylld av hemligheter, förnekelse, hat, stulna identiteter och andra förvecklingar. En helt OK sommardeckare.

Veckans Kulturfyra handlar om TV-serier:

"Med anledning av premiären på Arkiv-X filmen i morgon handlar veckans kulturfyra om TV-serier."

1. Vilken TV-serie har du tyckt var mest nyskapande och varför?

När Ally McBeal kom var den ju olik alla serier jag hade sett - när hennes fantasier och "hjärnspöken" visades som om de var verkliga.

2. Vilken TV-serie tycker du var mest slöseri med sändningstid?

Det kanske inte är en TV-serie precis, men alla program med Filip och Fredrik är riktigt slöseri med TV-tid.

3. Vilken TV-serie från förr skulle du helst vilja se ny producerad?

Oj, vad svårt. Sho-gun kanske. Jag minns den som riktigt bra. Då med Rickard Chamberlane i huvudrollen. Eller den om Marco Polo.

4. Om du själv fick göra en TV-serie, vad skulle den handla om och vilken roll skulle du vilja ha?

Ledsen - kan inte komma på något … Fast det skulle kanske vara roligt att spela någon riktigt, riktigt elak!

 Jättehundloka

Jag utnyttjar inte det fina vädret så mycket med att ligga på stranden och läsa, utan sitter ju mest inne och ammar. Men å andra sidan får man ganska mycket läst då också. I en 10-kronorslåda på den lokala affären hittade jag Hela mitt hjärta av Catherine Dunne. Jag var lite skeptiskt eftersom den är utgiven på Richters Förlag (Damm) och jag är i allmänhet lite skeptisk mot deras skönlitteratur. Men de har å andra sidan några bra böcker också (t.ex. serien om Damernas detektivbyrå) och boken hade ett positivt omdöme av Roddy Doyle på baksidan. Och för 10 kronor kan man ju nästan chansa på vad som helst

Boken handlar om Rose som lever ett traditionellt irländskt liv - hon sköter hemmet och barnen och hennes man Ben gör karriär. En dag lämnar Ben Rose efter att först ha tömt deras bankkonto och hon upptäcker snart att han dessutom har lämnat henne för sin älskarinna och lurat sin affärskompanjon (tillika älskarinnans man). Rose måste nu skapa ett nytt liv för sig och barnen. Det är en ganska klassisk historia om en nedbruten kvinna som bygger upp sitt liv igen och inser att hon inte behöver en man för att ha ett värde. Men den är ganska rappt berättad i korta kapitel där nutid och dåtid varvas. Inte så tokigt.

Femte bokstaven i *Malins* bokstavsalfabete:

Femte bokstaven ut blir S. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Författaren på S måste ju bara bli Shakespear. Författarnas författare. Min absoluta favoritpjäs är Mycket väsen för ingenting.
• Roman på S blir Sista brevet till Sverige av Vilhelm Moberg som får symbolisera hela den fantastiska romanserien om utvandrarna. Jag har just "tvingat" maken att läsa dem - jag tyckte de saknades i hans litterära uppfostran
• Och som romankaraktär på S väljer jag Smilla i Peter Hoegs Fröken Smillas känsla för snö för att det är en karaktär och en roman som jag önskar att jag förstod bättre.

Så var det dags för en kulturfyra igen. Så här lyder temat för denna vecka:

"Dagens Nyheters Kulturavdelning har en serie jag brukar läsa där deras kulturskribenter skriver om vilka litterära figurer de hade velat träffa i verkligheten. Sådant där är så kul. Så låt oss släppa loss fantasin":

1. Vilken romanfigur står dig nära?

Oj, det här tycker jag är så himla svårt! Jag blir alldeles blank i huvudet. Jag kommer bara på en romanfigur som jag ville vara när jag var yngre och det är Sebastian i Michael Endes bok Den oändliga historien. Inte för att jag identifierade mig med honom som person utan för att jag så gärna också skulle vilja "sugas in" i den fantastiska berättelsen och få uppleva det han gjorde.

2. Vilken romanfigur hatar du?

När jag läste Stieg Larssons Män som hatar kvinnor så hatade jag verkligen Bjurman (visst hette han så?) - Lisbet Salanders genom-onda advokat.

3. Vilken romanfigur skulle du vilja skriva ett brev till?

Kanske till Morris och Betty i Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius med önskan om att de ska hitta kärleken igen.

4. Vilken romanfigur skulle du vilja hade en blogg?

Torunn i Anne B. Ragdes böcker Berlinerpopplarna och Eremitkräftorna. Jag tror att det skulle kunna vara en ganska drålig blogg om livet på grisfarmen och hennes excentriska farbröder.

Jag blev sugen på att läsa Thomas Engströms Mörker som gör gott efter att ha läst om den hos blogg_bohemen. Och den fanns på reabordet på Åhléns här också. Jag gillade den här boken skarpt! Ja, om man bortser från det väl tillrättalagda slutet som kändes lite onödigt. Men språket är fantastiskt. Engströms beskrivning av huvudpersonen på första sidan är ju bara suverän: "Det är en fet karl, en sur jävel. Mörkt skägg, vit hy, ögon som svarta blommor efter en vecka i lösningsmedel." Det är alltså huvudpersonen Tobias Ekman - en medelålders svensk universitetslärare sedan länge bosatt i Boston. Han är något av en enstöring, men en dag dyker en tonårig pojke upp hos honom och påstår att han är Tobias son. Det som händer berättas ur tre olika personers perspektiv, men lika rappt och med samma svarta humor. Engströms bok är en synnerligen trevlig bekantskap och min favoritkaraktär är en av Tobias få vänner - kollegan Steinowsky. 

Ett citat till: "När man dricker kaffe ger man sig själv andrum. Och det är ett vackert ord, kaffe, särskilt på svenska."

I månadens paket från Månpocket kom Labyrinten av Kate Mosse. Det är en berättelse med två parallella historier - en i nutid och en på 1200-talet - som vävs samman på ett spännande och lätt övernaturligt sätt. Grundstoryn är jakten på den heliga graalen och visst får man lite vibbar från "Da Vinci-koden". Men jag tycker det att det här är bättre. Färre cliff hanger-vändningar och pusseldeckarelement och mer historisk roman och intressanta människoporträtt. Men väldigt spännande! Rekommenderad sommarläsning

Dagens blomma är ju egentligen en frökapsel, men vallmon är vacker så här också, inte sant?

För skojs skull testade jag om jag kom i min brudklänning, så här ett år och en bebis senare. Den gick nästan på! Om det inte hade varit för det där med behagen …

Ja, igår firade vi alltså vår första bröllopsdag. Pappersbröllop känns kanske inte så glamouröst, men det har ju varit det bästa året någonsin så det var ju helt klart värt att fira. För att vara på den säkra sidan började vi fira redan på söndagen med en smaskig middag. En av våra bröllopspresenter var tre flaskor vin att avnjutas på vår första, vår tredje och vår femte bröllopsdag. Vännerna som gav bort vinerna hjälpte också till med tips på mat och aktiviteter som passar till:

 Förälskelse, kantareller, hare, och kvällsdopp

Hare var inte helt lätt att hitta på en söndagseftermiddag och kvällsdopp kändes inte aktuellt, men två av fyra saker lyckades vi pricka in i all fall. Förutom förälskelsen avnjöt vi toast med kantareller till förrätt, oxkött och kantarellsås till huvudrätt och god ost till efterrätt. Och så vinet förstås - till min stora glädje.

På måndagen - den riktiga bröllopsdagen - fick alla blommor:

 Jag fick röda rosor

 Lilltjejen fick en rosa ros

 Maken fick en solros (för att påminna om brudbuketten som var bunden av just makens favoritblomma)

På kvällen återvände vi till "brottsplatsen" och åt en lätt middag på samma restaurang som vi hade vigseln och bröllopsfesten på förra året. Sedan åkte vi hem för att äta lite tårta. Jag hade försökt återskapa vår bröllopstårta (choklad- och passionsfruktsmousse). De var kanske inte lika snygg, men god ändå.

 originalet

 kopian

Bättre bröllopsdagsfirande än så kan man ju knappast få

På samma plats ett år senare:

Nu är det dags för fjärde bokstaven i *Malins* bokstavsutmaning:

Fjärde bokstaven ut blir B. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Boken på B blir faktiskt Bibeln - det är ju böckernas bok, inte sant? Nu måste jag ju erkänna att jag inte läser den så ofta, men vi läste delar av den på litteraturvetenskapen och det är en rätt så fantastisk saga.
• Författare på B blir Carina Burman. Jag gillar hennes historiska romaner. Den jag gillar allra bäst är brevromanen Min salig bror Jean Henrich om skalden Johan Henric Kjellgren. Den borde fler läsa.
• Den litterära karaktären hämtar jag ur Burmans böcker. Det är den kvinnliga huvudpersonen Euthanasia Bondeson ur Burmans historiska deckare. Mest för att jag tycker att Euthanasia är ett så häftigt förnamn (nu var det ju inte det om började på B, men ändå).

Alan Warners Körflickorna kom neddimpandes i brevlådan i pocketutbytet (femte boken tror jag). Den handlar om ett gäng irländska flickor i en katolsk skolkör som åker till London för att vara med i en körtävling. Men istället ägnar de sig åt shopping, sex och att dricka enorma mängder alkohol. Det är inte särskilt bra, inte särsklt intressant och man för ingen känsla för någon av flickorna eller förståelse för varför de beter sig som de gör.

För ett tag sedan var det fullt av ryska dockor i alla inredningstidningar. Jag är kanske lite sen att haka på trenden, men jag hittade dessa när jag städade på vinden och de förtjänar kanske att stå framme?. Äkta Babuskor är de också - jag fick dem av "min" ryss Rustam när vi hade utbyte med en skola i Moskva på gymnasiet.

Torsdag igen och det är dags för en ny kulturfyra. Så här låter instruktione/frågorna:

Senare idag ska jag in på Stockholms Jazzfestival. Jag tänkte börja utifrån den.

1. Vad betyder jazz för dig?

Jag är ingen stor jazzälskare. Jag blir helstressad av improviserad jazz. Men jag kan gilla lite jazzig popmusik.

2. Vilken musikstil gillar du bäst?

Oj, svårt. Pop/soul är nog det som ligger närmast till hands.

3. Idag ska jag se en artist jag gillar väldigt mycket: Christian Kjellvander. Hans låtar är både musikaliskt bra och har bra texter. Hur viktiga är texterna i musiken för dig?

För mig är nog melodin viktigast - en bra melodi fastnar även om texten är hur töntig som helst. Men en bra text är ju aldrig fel.

4. Jag ska försöka få en bra plats framför stora scenen idag och sitta där emellan konserterna också. För att inte förlora platsen. För att få tiden att gå ska jag ha med en bra bok. Min ena son brukar spela spel på sin mobil när han måste få tid att gå medan han sitter och väntar. Hur gör du för att få tiden att gå när du måste sitta still på en plats i minst en timme?

Jag har alltid med mig en bok att läsa. Då har man aldrig tråkigt.

Nästa bokstav ut i *Malins* bokutmaning är bokstaven C:

Tredje bokstaven ut blir C. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Min författare på bokstaven C blir Aidan Chambers - en riktigt bra ungdomsboksförfattare (t.ex. Dansa på min grav)
• Boken på C får bli Caipirinha med döden av Maria Ernestam. Boken är absurd, annorlunda och mycket, mycket bra.
• Litterär karaktär … hmmm … svårt. Nej, jag kommer inte på någon. Jag får hoppa över det den här gången om ingen kan komma med ett bra tips.

De här papegojblommorna finns i Botaniska trädgården.

Camilla Läckberg är kanske inte min favorit av de svenska deckarförfattarna - mest på grund av det dåliga språket - men som sommarläsning fungerar detr alldeles utmärkt. Tyskungen är inget undantag. Även i denna deckare är författar/polis-paret Erika Falck och Patrik Hedström huvudpersoner. De är nu gifta och har en dotter tillsammans. Erika börjar jobba igen efter föräldraledigheten och Patrik ska ta hand om deras dotter. Men istället för att skriva den bok hon borde skriva så undersöker Erika varför hennes mamma hade en nazistmedalj gömd på vinden (den som hon hittade i slutet av förra boken). När ett två av moderns barndomsvänner blir mördade kan vare sig Erika eller Patrik hålla sig borta från polisundersökningen.

På Kulturbloggen finns något som kallas kulturfyra. Denna veckan handlar det om bibliotek:

Det är inte ofta jag hittar en oläst bok i bokhyllan (bortsett från makens alla fantasyböcker då), men Fredrik Ekelunds Torget hade smugit sig undan där efter någon bokrea. Det är en ganska speciell bok som består av små korta texter om saker "i huvudet" på personer som passerar förbi ett torg i centrala Malmö. Jag har hört att Ekelund har sin skrivarlya med utsikt mot torget och har säker suttit många gånger och tittat ut över människorna som passerar förbi. I den här boken har han skrivit de människorna från insidan, så att säga, som om han kunde läsa deras tankar. Det mesta är väl påhittat utifrån hur han uppfattar personen, men jag känner också igen en del av Malmös "original" på beskrivningarna. Ett intressant grepp, lite tragikomiskt och väldigt allmänmänskligt.

På en annan sida hittade jag det här testet. Jag är:

Mummimamma

Du er Mummimamma! Du er snill og omtenksom. Hvis noen har et problem går de til deg for råd, og du har ofte en løsning.

Som nybliven förälder upptäcker man att nya inredningsdetaljer har dykt upp - gärna i glada färger.

Kajsa Ingemarsson är lättviktsläsning med kvalitet. Hennes nya roman Lyckans hjul är nog den bästa av hennes böcker jag läst, med undantag från Den ryske vännen. Lyckans hjul handlar om tre kvinnor som inte har mer gemensamt än att de bor grannar, att de är frustrerade över sina liv och känner sig lite ensamma. När en ny granne flyttar in i kvarteret och börjar bedriva en mystiskt konsultverksamhet på kvällstid bakom fördragna gardiner, samlas de tre kvinnorna för att försöka avslöja vad den nya grannen sysslar med. Men sakta växer istället en vänskap fram mellan dem och det blir mindre viktigt vad grannarna har för sig. Välskrivet, lättsamt med en sorglig underton och ett inte så förutsägbart slut som jag först trodde.

Ett stort fång blommor finns här.

Blev tipsad om Dennis Lehane av Pi och fick tag på Ingenting är heligt på bibblan. Lehane skriver flera kriminlaromaner med privatdetektiverna Patrick Kenzo och Angela Gennaro som huudpersoner. Ingenting är heligt är en snårig berättelse om en saknad miljonärsdotter, en skum sekt och korruption. En historia där ingen går att lita på och som tar oväntade vändningar hela tiden. Det är en ganska blodig historia som skulle kunna bli bara grov om det inte vore för huvudpersonernas rappa replikskiften och den snyggt uppbyggda handlingen. Jag tror jag måste läsa fler böcker av Lehane.

Där regnbågen slutar av Ceceilia (ja, det ska stavas så) Ahern är en historia om bästa vännerna Alex och Rosie, som trots avstånd och omtumlande händelser i livet lyckat hålla kontakten och bevara vänskapen. Eller är det så att deras vänskap egentligen är kärlek?

Boken berättas konsekvent genom skrivna lappar, e-mail, chat-meddelanden och brev. Det är en intressant liten finess i en annars ganska förutsägbar "chick litt"-bok. Snuttifierat? Javisst, men det funkar bra. Speciellt som jag läste den i den första dimman efter att vi fått vår lilla flicka. Precis lagom för en mosig hjärna att koncentrera sig på.

Bergsprängardottern som exploderade är Lo Kauppis självbiografiska roman om sin barndom och uppväxt i en familj där fadern är alkoholist. Senare blir hon själv fast i ett missbruk av hungerdämpande bantningspreparat och sedan i ett amfetaminmissbruk. För att komma ur missbruket blir hon tvångsomhändertagen och placerad på behandlingshem. Det är en naken skildring, utan förskönande omskrivningar, om en familjs försök att hålla skenet uppe, om misslyckad missbrukarvård och om att inte ge upp. Läsvärd.

Dags  för andra boktaven i *Malins* bokstavsutmaning:

Andra bokstaven ut blir P. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

Bok: På spaning efter den tid som flytt av Proust (hi, hi - där blev författaren på P också) - en bok/bokserie som skrämmer mig - den verkar så lång och tung - men som jag ändå känner att jag som litteraturvetare borde ha läst.

Författare: jag skulle ju kunna ta Proust förstås då. Annars är ju Paasilinna en stående favorit. Men eftersom *Malin* själv valt honom så säger jag istället Terry Pratchett - en otroligt rolig fantasyförfattare som maken introducerat mig för. Läs och skratta!

Litterär karaktär: få bli Petson (och Findus) eftersom jag misstänker att mitt liv framöver kommer att involvera barnböcker (ännu) mer.

Dagens blomma får bli min lilla brorsdotter som fyller två år idag. Bilden är från midsommar då hon låg i hårdträning inför Bingsjöstämman där hon firar sin födelsedag. Grattis tjejen!

Och ett grattis till vännen i Örebro som också fyller år.

Vackra rosor som vi fått med anledning av det här:

(vilket också förklara att den här bloggen kommer att bli lite eftersatt)

Fläderblommor får mig att tänka på den snälla gamla damen som jag bodde granne med förut. Hon kokade supergod flädersaft och gav bort. Hoppas allt är bra med henne nuförtiden.

Oj, vad skoj! En ny bokutmaning från *Malin*. Jag sackade ju av från bokfemman lite mot slutet, men nu är jag på igen.

"Första bokstaven ut blir W. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort."

Författaren får bli Kjell Westö. En finlandssvensk författare som fler borde upptäcka. Vådan av att vara Skrake är nog min favorit.

Boken är Wuthering Heights av Emily Brontë och den behöver väl knappast förklaras

 (någon som vet vad den heter?)

Inte goda

Tror jag har börjat fatta det här med att slappa nu. Idag ägande jag hela förmiddagen åt att kolla på Gilmore Girls i pyjamasen. Kom inte kläderna förrän halv två när en föräldraledig vän ringde och frågade om jag ville komma ner på stan och fika.

Uppdate: alla hänvisningar till att jag skulle vara en svensk Martha Stewart tycker jag är helt oförtjänta.

 (ett lavendelfält i rabatten utanför vårt hus)

Marie Hermansson är en favorit så jag ställde mig på kö på hennes senaste roman Svampkungens son på bibblan. Och igår hade den kommit. Hemma var det strömavbrott, så jag tänkte att jag lika bra kunde sitta kvar på bibblan en stund och läsa och på en och en halv timme hade jag läst ut boken. Den handlar om Gunnar, som växer upp tillsammans med sin far, en känd svampexpert och kvinnotjusare. De bor ensamma i en enslig stuga ute i skogen, men varje söndag under svampsäsongen kommer grupper med kvinnor för att delta i faderns populära svamputflykter. Gunnar har inte samma tur hos kvinnorna som sin far och när den förtrollande Madeleine dyker upp på en svamputflykt blir Gunnar blir galen i henne, men hon faller istället för fadern och de gifter sig. Porträttet av Gunnar som står i skuggan av sin far och åtrår sin styvmor är skickligt berättat. Boken är lättsam och underhållande, men kanske inte lika stark som Musselstranden eller Mannen under trappan.

Jag är djurvän - egentligen. Men jag gillar inte fåglar så där värst mycket. Och just nu skulle jag inte ha något emot lite jaktsäsong på de förbaskade måsar som bor på taket på idrottshallen precis bredvid oss och som väcker oss alldeles för tidigt varje morgon (och dessutom gillar att bajsa på vår bil). Och vad gör de dumma fåglarna inne i centrala Lund, på taket till en idrottshall??? Det är en mil till havet och långt ifrån närmsta annat vattendrag. Har de inte fattat att de är sjöfåglar?!?

Dagens blomma får bli rosorna som maken kom hem med idag.

Jag fick Torbjörns Flygts nya roman Himmel i present av mina kollegor när jag gick på föräldraledigt. I helgen har jag avnjutit den på soffan. I Himmel möter läsaren flera olika människor med väldigt olika bakgrund och med olika livsöden, men som alla berör. Det "lyckade" överklassparet, den misshandlade invandrarkvinnan, familjen som faller sönder på grund av spelmissbruk - alla är omsorgsfullt, nästan kärleksfullt, porträtterade.

På baksidan står det: "De lever i samma stad. Då och då stöter de ihop. Att säga att deras vägar korsas vore att ta i. Så ser det inte ut i livet. Men de bor ju faktiskt under samma himmel. Och ibland får de syn på den."

Så är boken. Vemodig. Men med en strimma hopp! Och riktigt bra läsning.

• Blogga
• Lämna/hämta böcker på bibblan
• Äta glass
• Hämta spännande paket på posten/posta paket till brorsdottern
• Fika med väninnan från Anderlöv som hittat till Lund
• Påbörja projekt: städa vindsförråd

Usch, det är ju förfärligt ansträngande med semester/"i väntan på bebis"-ledigt

Ja, midsommar i år firades utan stora åthävor. Och vädret gjorde ju inte att man blev så sugen på större utflykter heller. Vi var hembjudna till vännerna i Dalby där det blev en traditionell - men oj så smarrig  - midsommarmiddag och en lugn kväll med mycket barnfokus (tre småtroll på plats och ett på gång). Någon dans kring midsommarstången blev det inte. Det här var nog det närmaste vi kom:

 (herrarna inspekterar äppelbeståndet)

Jag orkade inte binda någon krans, men fick dit en liten blomma i håret i all fall. Andra hade gjort sig midsommarfina i blåbärsmössa:

Även på midsommardagen var vädret lite ostadigt, men på eftermiddgen sken det upp lite och vi tog oss en cykeltur. I Lund har tekniska förvaltninen storsatsat på att informera om miljövänliga transporter och till och med knackat dörr för att informera om cykelvägar, kollektivtrafik och annat. I samband med det fick vi en väldigt trevlig broschyr med tips på lämpliga cykelturer i Lund med omnejd och det var en av de rundorna (en lite kortare) som vi testade. Inte så tokigt sätt alls att upptäcka sin närmiljö på. Vi hamnade t.ex. i den lilla, lilla byn med det inte helt rättvisa namnet Stora Råby där de har söta gårdshus och en pyttekyrka att titta på.

Resten av helgen tillbringades till stora delar på soffan tillsammans med en bok och de här :

 (smarriga praliner från Peter Beier som jag fått av mina söta kollegor)

Maken ockuperade datorn hela dagen igår, så jag kom inte åt att blogga. Men å andra sidan kan det ju vara skönt med en nästan datorfri helg också. Blombilden jag hade tänkt lägga ut var dessa nästan överblommade pioner från vännernas trädgård.

(jag är medveten om att det är lite pensionärsvarning på blombilderna, men de är så tacksamma att fotografera och de är ju så vackra - I can’t help myself!)

Det var ju egentligen meningen att maken skulle se till att vasen från möhippan alltid hade en blomma i sig, men man får väl inte vara sämre än att man kan fixa saken själv.

Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver är kanske en bok som man inte ska läsa när man är gravid. 16-åriga Kevin skjuter en dag ihjäl nio personer på sin skola och i brevform berättar sedan hans mamma om hans barndom och hur hon ända sedan han var bebis har misstänkt att något inte står rätt till med honom. Hon har aldrig blivit trodd, men breven ge henne chansen att berätta sin historia utan att bli avbruten. Hon beskriver sin son och dennes uppväxt på ett naket och osentimentalt sätt. Hon lämnar ut sig själv och sina upplevelser av att vara otillräcklig i mammarollen, funderar över skuld, ansvar, om ett barn kan vara ont från födseln och om man som förälder måste älska sitt barn. En stark berättelse med en - för mig - oväntad vändning på slutet.

(jag bestämde mig för att ge up Kafka och istället ägnat mig åt lite annan slags läsning här.)

Romanen Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius blev jag nyfiken på när jag hörde honom prata om den på Svenska barnboksinstituet när han debuterade. Men det blev aldrig av att jag läste den. Men efter en påminnelse hos Fröken Nina lånade jag den på bibblan och slukade den på nolltid. Den är klassificerad som roman och står på ungdomsavdelningen, men är kanske mer - precis som Nina säger - som en lång kärleksdikt och det är en bok som inte bör lämna någon oberörd oavsett ålder. De korta kapitlen som beskriver kärleken mellan Morris och Betty är sparsmakat formulerade och de väl utvalda orden träffar mitt i prick. Annorlunda, vacker och oj, så bra!

Äsch, man ska ju inte vakna så här dags på midsommardagen. Möjligen ska man ha varit på fest och komma hem vid den här tiden …

Önskar er alla en glad midsommar!

Dagens blomma blir passande nog gräslök.

Fikabröd är ju bra att ha hemma på sommaren. För att göra det hela roligare och för att få lite andra sorter än samma gamla vanliga hade vi bakdag idag. Alla bakar olika saker och så delar man på resultatet och får med sig flera sorter hem.

Idag blev det bondkakor, kanelbullar, syltbollar (eller blåbärsbröst), sesamkakor och två systrars havrekakor.

Ja, igår tog jag mig en sväng över sundet. Det var en solig och varm dag och Köpenhamn är alltid trevlig att strosa runt i. Förutom några mindre trevliga stirrningar så kunde jag i lugn takt titta på folk - t.ex. de väldigt kraftigt sminkade ryskorna som kom ut från Gucci-butiken iklädda päls trots säkert 20-gradig värme eller de medelålders paret som sätter sig bredvid mig på bänken och tar upp en påse hårdkokta ägg ur väskan som de börjar mumsa i sig. Lite shopping blev det förstås - förutom den efterlängtade väskan så blev det även en Gilmore Girls-box, en liten present till brorsdottern som snart fyller två år. Och som en liten extra bonus hittade jag isländska smaskigheter på en mataffär.

Denna lilla oanseliga blomma ska förhoppningsvis ge oss smarriga cocktailtomater senare i sommar.

Dagens blomma får bli detta blomsterhav som jag fotade på ett torg i Köpenhamn idag.

Nu är snart alla gifta, så det blir kanske inte så många fler brudbuketter att binda. Men lite fina sommarblommor att titta på när jag går här hemma kan man ju ändå unna sig.

Med anledning av det förra inläget kom jag på det hemska som utspelade sig i morse. Klockan 06.59 ringer telefonen. Yrvaken (efter att ha lyckats somna om efter toabesöket kl. 5 och dessutom inte vaknat när makens väckarklocka ringde) svara jag och får en inspelad röst i örat: "Detta är ett inspelat meddelande från Telenor. Du har fått ett textmeddelande. Det kommer nu att läsas upp för dig". Följt av ett meddelande och ett telefonnummer som jag inte hade sinnesnärvaro att anteckna.

Snälla Telenor - varför gör ni på detta viset? Kan inte SMS:et gå till min mobil som det brukar? Och om ni nu måste ringa upp - varför kl. 06.59!!! När det ringer vid den tiden på dygnet så tror jag alltid att något hemskt har hänt.

Vilket meddelandet var? "Grattis till din första dags om hemmafru". Är det någon som vill kännas vid att de har skickat det?

Jaha, och är sitter jag och väntar på fönsterputsmannen. Hur hemmafruaktigt är inte det? Möjligen är det ännu mer så att putsa dem själv då kanske. Men nu är jag faktiskt ursäktad av att vi bor på 2:a våningen och har fönster som inte går att öppna. Och det känns lite som att utmana ödet att vingla på någon stege i mitt nuvarande tillstånd.

Uppdate: det tog fönsterputsmannen en halvtimme att putsa våra 10 fönster. Det hade tagit mig en hel dag och massor av svordomar.

Jag var inte så imponerad av Eragon som bok, och filmen var kanske inte heller övertygande. Om man tycker att handlingen går i ett rasande tempo i boken, så är det ingenting mot filmen! Här har man bara tagit med snyft- och actionscenerna. Och då hjälper det inte att en av mina favoritskådespelare - Robert Carlyle - är med.

   (särskilt snygg var han ju inte i filmen heller …)

 (taklök på Jenny Strands blomsterskola i Oxie)

Dagens flipp

• Jag  hann cykla hem från stan innan åskregnet drabbade med full kraft

Dagens flopp

• Cocolate Dream på McDonalds - till och med för mig som älskar sött och choklad så blev det för mycket med smulig brownie och mängder av chokladsås.

Med tidningen Hennes fick man pocketen Swing it! av Linda Unnhem. Den handlar om Lars som arbetar som dagmamma åt sin systers barn i väntan på att slå igenom som författare. Han är ganska nöjd med sin lugna tillvaro när hans flickvän föreslår att de ska testa en trekant , och samtidigt får han veta att kompisen anänder Lars bild för att sexchatta på nätet. Båda förhållandena ställs på sin spets och slutet är kanske inte så förutsägbart som man skulle tro. Men det är ingen bok som lämnar några bestående intryck och jag tror att den får åka i påsen till Erikshjälpen direkt.

Oj, jösses vad det haglar utanför mitt fönster!

 (jättelavendel - även den på vår balkong)

Planen är att vi gradvis ska omvandla vårt arbetsrum till barnrum. Först blir det bara en liten hörna som blir barnets (de tar ju inte så stor plats), men för att få plats med lite mer förvaring och annat så gör vi en liten omorganisation. Ett outnyttjat väggutrymme ovanför skrivbordet blir välorganiserat (?) utrymme för pärmar och annat. Så här såg det ut hos oss igår:

 Före

 Visualisering av hur den ska bli (observera att all tyngd balanserar på papperskorgen underst)

 Efter

Även om veckan som gått (och egentligen hela maj-juni) har bestått av übermycket jobb och varit kämpig så har det också varit trevligt. Mitt i all stress så har jag hunnit luncha med flera av mina trevliga kollegor, fått många goda råd och uppmuntrande ord på vägen och blivit uppvaktad med omtänksamma presenter. Jag tror inte att jag kommer sakna jobbet alls, men en hel del väldigt trevliga personer. Det är sådant jag måste komma ihåg när jag ibland beklagar mig över mitt arbete (för jag ska väl tillbaka förr eller senare). Förhoppningsvis håller man väl någon slags kontakt under den här tiden, men det blir ju annorlunda när man inte ses varje dag.

Så klarade jag sista dan på jobbet också!

Jo, alltså - jag läser ju ungefär lika mycket som vanligt, men jag har liksom inte orkat skriva nåt om det jag läst. Kanske för att böckerna jag tuggat i mig på sistone inte har varit så där jättebra. Å andra sidan är de nog allt mitt trötta huvud orkar med just nu. Mitt försök att läsa om Kafkas Processen går mer än trögt kan man väl lungt säga. Den hänger med i handväskan, men jag läser den bara om det absolut inte finns något annat att läsa. Till och med den trista gratistidningen City lockar mer. Ja, och så tar jag en lättviktspocket istället när de kommer i min väg. Som t.ex. Gravidchock av Belinda Olsson.

För ett tag sedan läste jag deckaren Maisie Dobbs av Jacqueline Winspear. Den gillade jag ganska mycket och blev därför glad när jag hittade en bok till med samma huvudperson. I uppföljaren Med lätta bevis har Maisie Dobbs etablerat sig som privatdetektiv och tar sig an ett fall med en försvunnen arvtagerska. Fallet utvecklar sig snabbt till något mer allvarligt när några märkliga dödsfall kan kopplas till den försvunna kvinna.

Den här gången kände jag mig inte riktigt lika förtjust. Mest för att Dobbs plötsligt utvecklat någon slags övernaturlig förmåga eller synskhet som jag inte riktigt kommer överens med. Men lite underhållning för stunden ská man ju kanske inte förakta.

När vi skulle åka till vännerna i Danmark tyckte jag att det passade bra att nappa åt sig en dansk deckare på Pressbyrån - Kalla mig prinsessa av Sara Blaedel. Den kvinnliga kriminalpolisen Louise Ricks utreder en serie brutala våldtäkter och för att fånga gärningsmannen så använder hon sig själv som lockbete. Trots ett intressant upplägg och bra beskrivningar av rejält otäcka scener, så blir den här boken aldrig riktigt spännande …

I brist på annat så lånade jag en bok från makens sängbord - Erfarenhetslexikon av Kjell Eriksson och Ola Karlsson. Det är en slags uppslagsbok om erfarenheter som andra människor har gjort och som man kan läsa för att slippa göra om samma misstag. Småroligt, och väldigt mycket "den ironiska generationen", men fungerar ju egentligen inte att sträckläsa.

I söndags nappade jag åt mig en klassisk sommarkänsledeckare i Gotlandsmiljö av Mari Jungstedt. I denna ljuva sommartid handlar även den om kriminalkommisarie Anders Knutas och hans kollegor vid Visbypolisen, som får ett brutalt mord på halsen mitt i turistsäsongen. Det är förutsägbart, men det funkar. Jag klämde den på ett par timmar.

Couldn’t care less!

Min tisdag muntrades väsentligt upp av att jag fick ett mejl om att jag vunnit en måndagstävling hos En mammas dag - Weronica. Ett läckert läppglans är på väg hem till mig - tack!

Sista veckan på jobbet - men hu, vilken vecka det kommer bli …

Jag har blivit utmanad av alo99 att svara på lite frågor om mig själv. Här kommer mina svar:

3 namn jag går under: Ulrica, Kika, Ulk

3 saker som skrämmer mig: växthuseffekten, dumhet och att jag snart har ansvar för att uppfostra ett barn till en - förhoppningsvis - vettig individ

3 saker jag har på mig: pregnokjol, linne och glasögon

3 sanningar: jag är en riktig fegis, frukt är inte godis och lagen om alltings djävlighet

3 saker jag verkligen vill ha: en god natts sömn, mer tid, bättre civilkurage

Jag skickar vidare utmaningen till den som känner sig manad.

Helgen är ju inte riktigt slut än, men med tanke på att klockan är tolv och jag fortfarande har pyjamasen på så har jag en känsla av att resten av dagen kommer att gå ganska snabbt. Men det har varit en bra helg - möjligen lite solkad i kanten av att jag jobbat fast jag borde varit helledig och sommarens första myggbett. Det har varit kanonfint väder och vi har gjort trevliga saker.

Efter några timmars jobb i torsdags och ett besök på MVC, så åkte jag för att utflykta med vännen i Mörarp - guidade av boken Skånska smultron.

Jag hämtade upp henne i Helsingborg och vi hann ut från stan innan studenterna drabbade de centrala delarna. Vi åt lunch i skuggan på det mysiga Linneaträdgården i utkanten av Helsingborg och åkte sedan vidare till det otroligt gulliga Mölle.

Där kan man strosa omkring och titta på fina hus, den lilla hamnen och äta glass i trädgården på Mölle Krukmakeri. Ja, och så kan man såklart handla fina keramiksaker

I fredags var även maken ledig och efter en lugn förmiddag och lite småfix med bröllopspresent och annat åkte vi ut till stranden i Bjärred för lite seriöst slappande på en filt. När vi kom hem gav vi oss ut för att skörda prästkragar som efter lite trixande blev en godkänd brudbukett.

På lördagen var det sedan dags för vännernas bröllop. En strålande fin lördag - perfekt för utomhusvigsel och fest. Vi åkte ut till Torna Hällestad med hårblommor, bukett och knapphålsblomma på förmiddagen - brudparet verkade lugna och förväntansfulla. Vid fyratiden samlades gästerna i parken på Svanholms slott. En jättefin plats för ett bröllop. Det blev en kort men personlig vigselceremoni i parken, vingelmingel framför slottet, en riktigt smarrig middag i riddarsalen och sedan dans hela natten (ja, fast jag dansade ju inte så värst mycket). Så det är kanske inte så konstigt att vi inte kommit ur pyjamasen.

 Stort grattis till vännerna som nu är på väg på bröllopsresa till ett  - för dem - okänt resmål.

Ja, idag ska vi alltså fira nationaldag. Det blir nog inte så mycket flaggviftande för vår det - vi måste rädda våra lusangripna balkongväxter, fixa bröllopspresent och jag ska binda en brudbukett.

Men ha en glad nationaldag!

Träning inför brudbukett-binderi på lördag.

Turen till vännerna i Give i Danmark var ännu en bröllopspresent och vi lyckades pricka in en av vårens soligaste helger.

Vi fick en broschyr med fritt val mellan alla sevärdheter på Jylland - trevlig sällskap och mat ingick Vi valde att åka till Aarhus och titta på staden, den Skansen-liknande parken "Den gamle by" och så bjöds det en mumsig picknick i den botaniska trädgården.

I presenten ingick också att få njuta av god mat och prat på värdparets mysiga lilla "gods".

Vi fick en matvandring i bröllopspresent av makens far och sambo, men vandringarna är så ruskigt populära att vi inte kunde boka in det i höstas. Men å andra sidan kunde vi då spara presenten till en fantastisk vårdag istället.

Koncepetet är enkelt - en lätt vandring i vacker skånska natur med många, många stopp för att njuta av lokalproducerade (och i de allra flesta fall helt ekologiska) delikatesser. Mer betoning på mat än vandring alltså

 Och ofta gick vi mitt i "matfabriken".

Vår entusiastiska guide berättade trevliga historier om tockafarmare och grisbönder och beskrev all mat så att det vattnades i munnen. Allt serverades med stil på riktigt porslin!

Sannerligen en god upplevelse.

Mamma kom ner för en långhelg och det gick alltfär snabbt som vanligt. Men vi hann både med lite turistande, lite konst, mors dags-middag och att prata massor.

 Borstahusen med galleriet Pumphuset.

 Wallåkra stenkärlsfabrik

Mors dags-middag i förskott för båda våra mammor.

Utställning med Cézanne och Giacomettï på Louisiana.

Ja, den här bloggen är ju sorgligt eftersatt, men med intensiva jobbveckor och aktiva helger där emellan blir det inte mycket tid eller ork över. Ska försöka hämta upp det genom att lägga ut lite bilder i alla fall.

Japp, nu är de igång. Studenterna. De dundrar förbi här med jämna mellanrum. Och låter. Mycket!

Alla vet ju att jag gillar Island och kanske också att jag gärna läser deckare av Arnaldur Indridasson. Nu har en av hans deckare - Glasbruket (på svenska) eller Mýrin (på isländska)  - filmatiserats och fått den spännande (?) engelska titeln Jar City. Den klassiskt buttre kriminalaren får i uppdrag att utreda ett mord som visar sig ha kopplingar till två små flickors sjukdom och död och en genbank som kallas just "Glasbruket".

Det är kargt, det är grått, det är isländskt, det är bra - något att svalka sig med i sommarvärmen.

Åker till Give i Danmark över helgen.

Trevlig helg!

… jobbar lite för mycket nu för att orka skriva nåt …

Nu har jag lämnat mamma vid tåget efter en trevlig och solig helg.

Jobbar febrilt ett par timmar och ska sedan iväg och vara strategisk ett par dagar på det här stället. Vi hörs!

Snart ska jag möta lilla mamma vid tåget, då hon kommer på besök över helgen

I söndags var jag som sagt på möhippa. Det är vännerna i Torna Hällestad som snart ska slå till och gifta sig och de var väldigt uppbokade innan bröllopet, så det var inte helt lätt att hitta en dag som passade för möhippa.

Men tidigt på söndagen ringde vi den blivande bruden och bad henne vara redo inom tio minuter. Då knackade en man på hennes dörr, gav henne en lista med packinstruktioner och ytterligare tio minuter på sig för att plocka i ordning sakerna. Sedan körde han iväg henne i en cabbad porsche. Vi väntade runt knuten och gick sedan in i deras hus för att förbereda frukost. Efter en liten rundtur släppte mannen i porschen av henne hemma igen med en lapp där det stog "den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge". Vi hoppades att hon då skulle tro att det var en "låtsas-möhippa". Men sedan hoppade vi fram bakom husknuten och skålade i champagne (ja, eller cider för vissa).

Efter en smarrig frukost och paketleken begav vi oss till Ystad Saltsjöbad. Bruden visste nog inte riktigt vad hon skulle förvänta sig för aktiviteter där med tanke på de saker hon hade i väskan:

Men hon hade inte mycket nytta av det på spaet. Istället blev det "prova på"-pass i dance aerobics, floating, picknick på stranden, bad, bastu och bubbelpool och slappande i solen.

På kvällen sedan åt vi en smarrig middag och avrundade ganska tidigt - nöjda och trötta efter spa:andet.

Ivans återkomst av Tawni O’Dell var en annan bok som dök upp i pocketbytet. Ivan förlorar sin far i en gruvolycka när han är bara sex år gammal. Långt senare är han en firad fotbollsstjärna, men när han skadas så återvänder han hem till det lilla gruvsamhället och sin familj som han bara haft sporadiskt kontakt med. Där försöker bygga upp ett nytt liv, men konfronteras med gamla bekantskaper och händelser.

Det är nog inte en bok som jag själv skulle ha tagit i pockethyllan, men det beror inte på handlingen - som är helt OK, om inte något som lämnar något väldigt bestående intryck trots fina recensioner från både SvD och DN - utan på att den dåliga översättningen av titeln (originalet: Coal Run) och det fasansfulla pocketomslaget som inte har något med bokens handling att göra  - gör att det ser verkligen ut som kiosklitteratur.

Jämför med originalet som åtminstone speglar stämningen i boken och det lilla gruvsamhället.

I pocketutbytet landade boken Maisie Dobbs av Jaqueline Winspear i min brevlåda. Boken utspelar sig i London i slutet av 1920-talet och huvudpersonen är en privatdetektiv som heter Maisie Dobbs. Hon kommer från små omständigheter, men har haft tur och fått möjligheten att studera i Cambridge. I den här boken tar hon sig an sitt första fall. Boken känns som en söt blandning av flickbok och klassisk engelsk deckare. Det är lättläst, men inte lättvindigt och jag läser gärna fler böcker om Maisie Dobbs.

Har varit på möhippa hela dagen. Mer om det sedan, är för trött för att skriva något om det nu.

Stort och varmt grattis till vännerna i Örebro som gick och smyg-gifte sig i helgen!

Det har kommit ut en ny tidning - Eco Queen. Glassigt och trevligt om ekologi!

Hos Linda K:s vänsterprassel hittade jag en lista:

DAGENS VILL HA: flera dagars helg
DAGENS KLÄDSEL: pregnojeans, vitt linne och min nya ekologiska t-shirt.

DAGENS SMINK: inget
DAGENS FRISYR: hrm … frisyr?
DAGENS HÄNDELSE: inget särskilt
DAGENS LÅT: 021 med Kenta
DAGENS PLANER: en massa småfix
DAGENS SAKNAD: sovmorgon (ville men kunde inte sova - kissnödig, klotterlarm, ylande hund, slamrigt tidningsbud …)
DAGENS DUMMASTE: se dagens låt
DAGENS SJUKA: kommer inte på nåt …
DAGENS DROG: kaffe
DAGENS KRAM: maken
DAGENS PUSS: maken igen

DAGENS KÖP: uteblommor och jordgubbar
DAGENS GODIS: glass på stan och ostbågar till kvällens film
DAGENS HUMÖR: trött, men nöjd
DAGENS ORD: småfix

Via *Malin* så hittade jag det här testet. Där man kan få redan på vilken hjältinna ur Jane Austens romaner man är mest lik. Här är svaret:

You are Elinor Dashwood of Sense & Sensibility! You are practical, circumspect, and discreet. Though you are tremendously sensible and allow your head to rule, you have a deep, emotional side that few people often see.